I samband med antagning till sjöbefälsutbildningen vid sjöfartshögskolorna i Sverige görs idag ingen bedömning av studenters psykologiska lämplighet. Piloter och lokförare, som i sina yrken har ett liknande ansvar, genomgår utförliga tester och bedömningar av psykologisk lämplighet innan antagning till utbildning. Studiens syfte har varit att undersöka bruket av lämplighetsbedömning i transportsektorn idag, samt möjliga effekter som kan följa av att lämplighetstester införs även för sjöbefälsstudenter. En kvalitativ jämförelse av aktuella regelverk och procedurer för bedömning av lämplighet inom järnväg, luftfart och sjöfart har genomförts. Vidare har det undersökts hur rederier i dagsläget bedömer psykologisk lämplighet vid rekrytering av sjöbefäl. Ett införande av lämplighetsbedömningar av blivande sjöbefälsstudenter skulle innebära en viss merkostnad, men antalet avbrutna studier kan förväntas minska och därmed bespara samhället kostnader för icke fullföljda studier. Det huvudsakliga följden är att en undersökning av psykologisk lämplighet skulle kunna höja säkerheten till sjöss, då antalet olyckor till följd av den mänskliga faktorn skulle kunna förväntas minska. / Today there is no evaluation of the psychological aptitude of applicants during the admission process to the merchant marine officer program at the maritime academies in Sweden. Pilots and train drivers have similar responsibilities, and their applicants are thoroughly tested and evaluated psychologically before admission to their educational programs. The purpose of this study was to investigate the current use of psychological evaluation in the transport sector and the possible effects following an implementation of psychological evaluations of students at the maritime academies during the admission process. A qualitative comparison of the different laws, rules and procedures for evaluating psychological aptitude in the three transport sectors, railway, aviation and shipping, was made. The strategies used today by different ship owners to determine the psychological aptitude of merchant marine officers during their recruitment processes was also investigated. An implementation of psychological aptitude tests during the admission process would result in an extra expense, but the amount of students who discontinue their education would probably decrease, saving the community unnecessary educational expenses. Most importantly, the number of accidents could be expected to decrease since the human factor is the cause of over one- third of all marine accidents in Swedish territorial waters.

Idag kan ses att allt mindre 3D-fastigheter bildas. För att bilda 3Dfastigheter ska en lämplighetsbedömning göras av lantmäterimyndigheten, där bland annat de allmänna lämplighetsvillkoren i kapitel 3 fastighetsbildningslagen ska beaktas. Fastighetsbildningslagens förarbeten och lagkommentar talar om att 3D-fastigheten som bildas ska bli ett lämpligt förvaltningsobjekt och samtidigt vara av påtaglig storlek. Det har visat sig att lantmäterimyndigheterna i vissa ärenden kan ha svårt att bedöma vad som är lämpligt utifrån storleksperspektivet och vad som kan anses vara påtaglig storlek. Studien tar sikte på hur lämpliga förvaltningsobjekt bedöms vid 3D-fastighetsbildning utifrån storleken och hur bedömningen kan påverkas av andra faktorer. För att uppnå målen med studien har enkätundersökning, intervjuer och en studie av förrättningsakter gjorts. Studien av förrättningsakter visar att det är svårt att utläsa något skäl till varför en 3D-fastighet ansetts lämplig. Enkätundersökningen och intervjuerna visar att bedömningen görs främst utifrån 3D-fastighetens ändamål och dess självständighet. Självständigheten innebär att fastigheten ska kunna fungera utan alltför många rättigheter, vara ekonomiskt stabil och fungera förvaltningsmässigt. Däremot har storleken en mycket liten betydelse för lämplighetsbedömningen. Slutsatsen är att lämpligheten för varje förvaltningsobjekt – 3D-fastighet – görs i enlighet med de allmänna lämplighetsvillkor som finns i kapitel 3 fastighetsbildningslagen och att storleken i sig inte har en överhängande betydelse vid bedömningen. Däremot kan bedömning påverkas av andra faktorer som beaktas individuellt i varje ärende. / Nowadays it can be seen that smaller and smaller 3D-property units are formed. To form 3D-property units the property formation procedure must have undergone an assessment of suitability where the general suitability conditions in the third chapter of the Property Formation Act should be taken into account. The legislative history and the commentary of the Property Formation Act speak of that the 3D-property units formed should be suitable management objects and be of palpable size. The size perspective on the 3D-property units has, in some cases, been proven challenging to assess for the cadastral authority. This study examines how the assessment of suitable management objects is performed and how the assessment can be affected by other factors. To achieve this, a survey, interviews and a study of property information procedure dossiers have been done. The study of dossiers shows that it is difficult to see reasons to why the 3D-property unit has been considered suitable. The survey and interviews show that the assessment is done with the 3D-property unit’s purpose and independence in mind. The independence is dependent on that the 3D-property unit can operate without too many rights, be economically stable and function alone from a management perspective. The size is only of small significance when it comes to the assessment. Conclusion is that the suitability for each management object, the 3D-property units, is done according to the general suitability conditions of the third chapter of the Property Formation Act, where the size doesn’t have an impending significance. However, other factors can affect the assessment; factors that are taken into account individually in each 3D-case.

Businesses within the physical product domain seek to transform the way they manage new product development, through more flexible approaches. Traditionally, this was done through a fixed approach, characterized by linear and rigid workflow. In this context, however, a complete transition over to a flexible approach, characterized by iterative workflow and adaptability, is not feasible in most cases. To increase flexibility more suitably, hybrid approaches emerged, which combine elements from fixed- and flexible project management approaches. Existing literature lacks in the area of suitability assessment for when and how to combine these two approaches. Therefore, this exploratory study set out to identify factors that affect the suitability of any of the three approaches, fixed, flexible, or hybrid. The thesis took a qualitative approach, collecting data from semi-structured interviews and company documents. Interviewees included project managers and developers. Thematic analysis was used for data analysis. The findings revealed a total of 19 relevant factors within four primary areas, Communication & Engagement, Knowledge & Principles, Contextual Constraints, and Risk & Change Management. Stakeholder- and Team Communication and engagement were shown to be highly influential and recurrent factors. The practical contributions of the thesis aim towards increasing the assessment capabilities amongst managers, trying to determine the suitability of any particular project management approach. By evaluating the factors, conditions regarding the characteristics of a project can be established and more appropriate management approaches can be adopted. / Tillverkande organisationer inom den fysiska produkt-domänen som strävar efter att förbättra sättet de hanterar utvecklingen av nya produkter, kan vända sig till flexibla metodiker. Traditionellt sett gjordes detta genom mer fasta metodiker som kännetecknas av linjära och stela arbetsflöden. I denna kontext är det oftast inte optimalt att helt övergå till ett flexibelt arbetssätt, som kännetecknas av iterativa arbetsflöden. För att öka flexibiliteten på ett mer lämpligt sätt har hybrida metoder utvecklats, vilket kombinerar element från både fasta och flexibla projektledningsmetoder. Den befintliga litteraturen brister när det kommer till lämplighetsbedömning för när och hur organisationer ska kombinera dessa två. Därför syftar denna explorativa studie till att identifiera faktorer som påverkar lämpligheten för någon av de tre arbetssätten: fast, flexibel eller hybrid. Studien använde sig av en kvalitativ forskningsmetodik och samlade in data genom semistrukturerade intervjuer och företagsdokument. Intervjupersonerna inkluderade projektledare och utvecklare inom studierelevanta områden. Analys av samtlig data skedde genom metoden Tematisk analys. Resultaten visade på totalt 19 relevanta faktorer inom fyra huvudsakliga områden: Kommunikation & Engagemang, Kunskap & Principer, Kontextuella Begränsningar samt Risk- & Förändringshantering. Intressent- och Team Kommunikation & Engagemang visade sig vara mycket påverkande och återkommande faktorer. Studiens praktiska bidrag syftar till att öka förmågan hos företagsledare att bedöma lämpligheten hos en specifik projektledningsmetod. Genom att utvärdera faktorerna kan förhållanden gällande ett projekts karaktärsdrag fastställas och mer lämpliga projektledningsmetoder tillämpas.