Some researchers claim that we are witnessing the advancement of becoming a network society, and in spite of the different problems associated with the network form of organization, many cities still choose to engage in different types of networks. On account of that the aim of the study is to examine which expectations Swedish member cities of the network Eurotowns might have, and if their actions in the initial period of engagement in Eurotowns mainly could be explained by “Logic of Consequentiality” or “Logic of Appropriateness”. A qualitative research method was used and a major part of the empirical material consists of the information given by the interviewees. Regarding the expectations Swedish member cities have on Eurotowns, the result showed that five main areas could be identified mutual resource exchange, activities, breadth, security and meeting place. The results also showed that the actions of Swedish member cities may vary between “Logic of Consequentiality”, “Logic of Appropriateness” or a combination of the both logics. Furthermore the study also provides empirical evidence supporting the previously theoretical criticism expressed regarding the central assumption that the strategic actions of an actor can be regarded as a direct consequence of the mutual resource dependency.

Den 16 juni 2009 röstades regeringens proposition igenom som innebar att Sverige gick från ett värnpliktsförsvar till ett frivilligt försvar. Redan 2017 beslutade sedan regeringen att återaktivera plikten igen. Sveriges val att på relativt kort tid byta metod och system för att bygga och skapa sitt militära maktmedel kan ytterst ses som en förändring i dess militärstrategi som berör både resurs- och insatsstrategier baserat på politiska styrningar, det vill säga hur militära resurser ska skapas, utvecklas och hur de ska användas.  Denna fallstudies syfte är att pröva hur ett konstruktivistiskt perspektiv kan öka förståelsen för bakomliggande motiven och drivkrafter till dessa förändringar i den svenska försvarsstrategin. Genom att bättre förstå de bakomliggande resonemangen och avvägningar som gjorts från den politiska nivån ökar den militära professionens förmåga att verkställa den politiska viljan samt förståelsen för vilken typ av beslutsunderlag som den politiska nivån behöver. Debatt i media och offentliga politiska dokument analyseras med stöd av textanalys samt konstruktivistisk teoribildning. Resultatet visar att det konstruktivistiska perspektivet, i form av uppsatsens teoretiska lins, fungerar för att ur en stor mängd empiri kunna belysa faktorer, argument och idéer som skapar en mer komplett bild av beslutsfattandet vid och omkring fallets två analysenheter och genom detta bättre förstå besluten. Förståelsen innebär att perspektiven vidgats och fokuserats samt identifierat andra aspekter än de som vanligtvis lyfts fram i de rationella och konsekvenslogiska förklaringsmodellerna.

The study examines which understanding of rationality is expressed in the Swedish Agency for Economic and Regional Growth's evaluation processes and how rationality is manifested. The logic of consequences and the logic of appropriateness are used to interpret what rationality within the administration means and how it can be understood in the context of evaluation. The study's empirical data were collected through content analyses of relevant documents and interviews with actors who participated in the evaluation processes. The results indicate that the underlying drivers of rationality are mainly visible during the initial phase and the ongoing dialogue between the actors. It also emerges that the logic of consequences and the logic of appropriateness are empirically close to each other in terms of visible views on rationality, which makes the understanding of rationality in the processes subjective and sometimes it's difficult to separate the theories on an empirical level. In the material, there are varying degrees of support for both logics in different parts of the process. Overall, the different logics are not necessarily mutually exclusive.

Is the credibility of today's Swedish security policy under question? Through two world wars and the years that followed Sweden has invoked a policy of neutrality and military nonalignment. This policy has come to be perceived as an integral part of the Swedish national identity. Is it possible then that Sweden’s past and present strategic narratives could be contested? This thesis investigates whether or not there is consistency in the narratives expressed by both right wing Swedish governments and socialist Swedish governments. The narratives of both parties are examined during two separate eras of history; the Cold War era of the 1980s is compared with the current more globalized era of the 2010s. A constructivist perspective is utilized in the analysis and a narrative analysis is applied. The results show that there has been significant consistency in the narratives of Swedish security policy from both right wing and socialist governments. There is much greater variation shown between the two eras than there is between the two parties themselves. / Är dagens svenska säkerhetspolitik trovärdig eller omstridd? Allt sedan världskrigen har svenska regeringar förhållit sig till en grundläggande idé om svensk neutralitet och alliansfrihet. Denna politik har kommit att betraktas som en väsentlig del av svensk nationell identitet. Samtidigt har inriktningen för den svenska säkerhetspolitiken förändrats vid ett antal tillfällen under de senaste decennierna och gått från neutralitet till solidaritet. Är det då möjligt att gångna som nutida svenska strategiska narrativ är omstridda? Denna uppsats undersöker hur konsekventa svenska säkerhetspolitiska narrativ har varit. Detta genom att granska de narrativ som konstruerats av respektive socialdemokratiska och borgerliga regeringskoalitioner. Dessa narrativ jämförs både inom och mellan två historiska epoker; det kalla krigets 1980-tal och det nutida globaliserade 2010-talet, med specifika nedslag för åren 1982, 1987, 2009 och 2015. Uppsatsen tar utgångspunkt i ett konstruktivistiskt perspektiv och en narrativanalys tillämpas i analysen. Resultatet indikerar en betydande samstämmighet inom svensk säkerhetspolitik mellan borgerliga och socialdemokratiska regeringar. En betydligt större variation framträder i en jämförelse emellan de olika tidsepokerna än emellan samtida regeringar av olika politiska färger.