Syfte Studien syftar till att kritiskt granska vilka uppfattningar pedagoger har om hur barn lär sig i närmiljön. Genom att bidra med kunskaper om barns lärande i närmiljön kan förskollärarna främja barns lärande.   Studien utgår från två forskningsfrågor:   Vilka uppfattningar har pedagoger om hur barn lär sig i förskolans närmiljöer? Hur beskriver förskollärare att de planerar aktiviteter i närmiljön för att främja barns lärande? Metod Studien har en fenomenografisk ansats med sociokulturellt och pragmatiskt perspektiv. Semistrukturerade intervjuer användes.   Resultat Resultatet har analyserats och analysen  har kopplats till teoretiskt ramverk från tidigare forskning om undersökningsområdet. Resultatet visade likheter och skillnader i pedagogernas uppfattningar om hur barn lär sig i närmiljön. Några pedagoger uppfattar att barn lära genom att använda sin kropp medan några andra menar att barn lär genom att göra miljöbyte. Resultatet visade även skillnader i vad pedagogerna uppfattade som utemiljö. Pedagogerna uppfattar att utemiljö är allt som är inom gångavstånd, men några av pedagogerna uppfattar att utemiljö är något där barn rör sig och använder kroppen på ett annat sätt än i innemiljö. Resultatet redovisas genom teman utifrån intervjufrågorna och svar från intervjuerna.

The purpose of this essay is to examine teachers’ perception of whether games can contribute to a developed historical consciousness. Apart from studying the previous research on history didactics and games, I have also interviewed some teachers to get answers to my questions. Teachers included in this survey have an overall positive view of the game teaching tools but there are many other problems to be overcome if it is to become a reality in schools. The teachers’ own knowledge, student motivation, and the school’s infrastructure and technical aspects are all problems that exist today that prevent games to get the space needed in school. If the school can overcome these problems, games are a great tool for teachers to use and open up a new world in education.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare som arbetar med barn och elever i åldrarna 1-10 inom olika verksamheter, beskriver att de integrerar surfplattan i matematikundervisningen. Vi utgick från följande frågeställningar: Vilket syfte har lärarna när de arbetar med surfplattan i matematikundervisningen? Hur beskriver lärarna att de använder sig av surfplattan i matematikundervisningen? Vilka möjligheter och hinder finns det med surfplattan i matematikundervisningen? För att besvara våra frågeställningar valde vi att göra en kvalitativ studie, där det sammanlagt ingår sex intervjuer som utförts i Sverige och Spanien. De intervjuade är lärare som arbetar med barn och elever i åldrarna 1-10 år inom olika verksamheter. Resultatet visar att även om surfplattan är ett nytt verktyg inom skolans värld, är samtliga intervjuade lärare positiva till användningen av den i matematikundervisningen. Det anses vara lättare att locka barnen till matematik med surfplattan då lärandet blir roligt och lustfyllt. Främst använder sig lärarna av surfplattan som ett kompletterande verktyg till matematikundervisningen. Dessutom går det att variera de applikationer som används för att passa lektionens syfte och barnens olika inlärningsförmågor. Nackdelarna med arbetssättet handlar främst om osäkerhet samt brist av erfarenhet bland lärarna vid integreringen av surfplattan i matematikundervisningen. Dessutom kan tekniska problem, som exempelvis att applikationerna inte kan användas med en viss modell av surfplatta, vara ett hinder.

Syftet med studien var att öka förståelsen för lärares erfarenheter av Matematiklyftet och hur lärare upplever att deras formativa bedömningspraktik påverkats av fortbildningen. Frågeställningarna handlar om hur mycket tid och stöd de fick, de olika aktiviteterna som ingick och om fortbildningen förändrat deras undervisning och bedömning i matematik. Studien har främst utgått från formativ bedömning och till viss del det sociokulturella perspektivet där lärandet sker i interaktion mellan människor. Den metod som använts är kvalitativa intervjuer som spelats in, transkriberats och analyserats. Resultatet visar att samtliga lärare var nöjda med tiden de fick för träffarna och inläsning av material men det som de inte var helt nöjda med var att tiden inte räckte till att arbeta kollegialt mellan träffarna samt att några efterlyste mer delaktighet av sina rektorer. Alla upplevde det positivt att få sitta tillsammans och diskutera läsa, planera och senare utvärdera olika genomförda aktiviteter. Att få sitta i lugn och ro för att diskutera ett enda ämne uppskattades också av alla lärare i studien. Alla intervjuade lärare säger också att de har förändrat sitt arbetssätt till att bli mer formativt.En av slutsatserna som kan dras ur denna studie är att lärarna med denna fortbildningsinsats verkar ha förändrat sitt arbetssätt till att bli mer kollegialt och formativt.

I detta examensarbete har vi undersökt vad som motiverar individer till att studera friluftslivskurser vid Högskolan i Kalmar, vi ville också ta reda på om det fanns några skillnader till motivationen om vi ser på kön eller åldersskillnader. Studien är tänkt som en del av ett forskningsarbete som kommer att bedrivas på Högskolan i Kalmar (Blivande Linneuniversitetet) vi har i denna studie valt att uppmärksamma vilken form av motivation som driver studenterna under utbildningen. I bakgrunden berörs tidigare forskning gällande olika motivationsteorier med anknytning till lärande. Vidare lyfter vi också fram forskning om vuxenutbildning och vad som motiverar till aktiviteter inom friluftsliv.  Undersökningen bedrevs kvantitativt och data samlades in i form av en enkätundersökning. I vår kvantitativa undersökning bearbetade vi 70 enkäter som var fullständigt ifyllda. I undersökningen deltog 38 kvinnor och 32män mellan 19 år och 51 år.  Resultatet redovisas i form av diagram som antingen berör inre motivation eller amotivation. I resultatet kan man bland annat utläsa att respondenterna drivas av en inre motivation då de väljer att utbilda sig inom friluftsliv. Vidare pekar också resultatet på att respondenterna i större grad motiveras av att undervisningen är kul och intressant än att den är viktig för dem.               I diskussionen jämförs undersökningens resultatet med tidigare forskning från bakgrunden, vidare forskningsförslag presenteras också.

No description available.

Den här studien handlar om hur barns naturvetenskapliga utforskande kan ske på två förskolor, och hur pedagogerna använder läroplanen i det naturvetenskapliga lärandet. I undersökningen användes följande frågeställningar: Hur upptäcker barnen naturvetenskap i förskolans miljö? Vilka förutsättningar finns i förskolan för barnens naturvetenskapliga lärande enligt observationer och intervjuer? På vilket sätt beskriver pedagogerna att de införlivar läroplanen i det naturvetenskapliga lärandet? För att söka svar på frågeställningarna användes metoderna observation och intervju vid två olika förskolor i en medelstor kommun. Data från genomförda observationer, barn- samt pedagogintervjuer har analyserats för att söka efter mönster och nyckelord. Analyserna visade att barn utforskar naturvetenskap i förskolans miljö i sin lek samt genom sin kropp och sina sinnen. Barnen behöver vara aktiva och delaktiga i sitt lärande, förklarade de intervjuade pedagogerna. Pedagogerna bör finnas tillhands som medforskare för att ta tillvara barnens intressen och ställa frågor som väcker deras fortsatta utforskande och nyfikenhet. Det naturvetenskapliga arbetet dokumenterades genom bilder som användes för reflektion och som diskussionsunderlag för barn och vuxna. Pedagogernas intresse och engagemang för ämnet naturvetenskap är troligen en faktor som påverkar hur förskolorna arbetar med naturvetenskap. En annan faktor för barns utforskande är vilken miljö de erbjuds, både närmiljön och den miljö som pedagogerna kan påverka och utforma. De studerade förskolorna arbetar med läroplanen regelbundet genom att de utvärderar verksamheten mot läroplanens mål och riktlinjer. Detta ses som ett ständigt utvecklande av verksamheten för att stimulera och väcka barns naturvetenskaplig utforskande.

Denna studie handlar om entreprenöriellt lärande som pedagogik och hur denna kan arbetasmed i de samhällsorienterande ämnena utifrån fyra lärares perspektiv. Studien motiverasutifrån ett av skolans uppdrag som är att främja entreprenörskap genom undervisningen.Syftet med studien är att med fokus på undervisningen i de samhällsorienterande ämnenasynliggöra lärares tankar kring entreprenöriellt lärande som pedagogik och hur dessa kananvändas i undervisningen.Studien baseras på en kvalitativ metod där redskapet intervju användes för att samla in empiri.Fyra lärare som arbetade i årskursena 1-3 i en och samma kommun intervjuades angåendeentreprenöriellt lärande i de samhällsorienterande ämnena. Intervjuerna som genomfördes varsemistrukturerade.Resultatet av studien synliggör att det finns olika syn på hur entreprenöriellt lärande sompedagogik kan användas i undervisningen i de samhällsorienterande ämnena. De flesta ser detsom ett förhållningssätt som ska finnas med i allt de gör medan en av lärarna betonar attdenne helst arbetar med projekt. Resultatet indikerar emellertid att de fyra lärarna harliknande syn på vad det entreprenöriella lärandet ger eleverna men att det i förlängningenleder till olika saker. Några talar om kunskaper de har nytta av i livet medan en talar omförmågan att driva företag i framtiden. Lärarna i studien beskriver att undervisningen ska utgåfrån elevernas erfarenheter och fånga upp deras idéer för att inte släcka elevernas motivationoch entusiasm inför lärandet. Praktiska moment är även något som resultatet betonar som enviktig del i det entreprenöriella lärandet som pedagogik. En stor del av resultatet behandlaräven vikten av undervisningens samverkan med verkliga sammanhang och problem. Lärarnahävdar att eleverna får kunskaper som de har användning av i livet genom det entreprenöriellalärandet men som nämns ovan kan dessa kunskaper användas till olika saker. Lärarna istudien talar om att eleverna lär om livet genom ett entreprenöriellt lärande genomovanstående undervisningssätt. Detta genom att undervisningen stimulerar elevernasmotivation och generella färdigheter som de sedan kan ha användning av i livet.

Detta examensarbete har genomförts med syfte att undersöka bildundervisning ur bildlärarnas perspektiv med fokus på bildanalys och bildsamtal. Undersökningen lyfter även bildlärarnas syn på Lgr11 och bildämnets aspekter om lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Examensarbetet har genom en kvalitativ forsknings-metod undersökt hur bildlärare arbetar med bildanalys och bildsamtal i under-visningen. Undersökningens empiriska material består av sju kvalitativa intervjuer med bildlärare behöriga för bildämnet i grundskolan. Intervjumaterialet har analyserats utifrån en tematisk analys. Undersökningen visar att bildlärarna är eniga gällande bildämnets kommunikativa och språkliga syfte, vilket de hävdar är meningsfullt för elevernas kunskapsutveckling. Bildlärarna framhåller att bildanalys är en grund för deras bildundervisning. De presenterar en positiv syn på läroplanens övergripande beskrivning av bildämnets centrala innehåll som öppnar upp för en tolkningsfrihet. Bildanalys och bildsamtal framhävs i undersökningen som betydelsefulla moment i bildundervisningen som utvecklar elevernas lärande. Detta är utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande relevant då bildanalys och bildsamtal genomförs i meningsskapande och sociala sammanhang, där eleverna utvecklar sina bildspråkliga förmågor tillsammans.

The purpose of this thesis is to examine the educational value of time travel role-play organized by Kalmar läns museum and how the method relates to the current curriculum Lgr11. This is done by examining the method using Gagné´s events of instruction and applying two theories represented by Vygotskij and Dewey. The material analyzed consists of two interviews in which respondents are familiar with the educational tool´s structure and the manuals written by Ebbe Westergren, first curator at the museum. The results show that depending on how the role-play is designed, it has the potential to serve as a teaching tool in history. This for its varied teaching technique and of it extent the method complies with Gagné´s nine points. In the final section of the analysis shows that the time travel role-play as a teaching method is compliant with the elements of Lgr11. Due to the amount of time that the method requires in order to reach its full potential, there is a debate on whether the time travel role-play takes much time away from other crucial content in the curriculum.