Background People are faced with a variety of consumer choices every day. If they do not have adequate and appropriate knowledge their choices create a greater risk of negative effects for the environment and the economy, and also for the individual's personal health and economic circumstances. Home and Consumer Studies (HC-studies) provides school pupils with educational opportunities on which to base their choice decisions. Aim The overall aim of this thesis is to describe and analyze the impact of frame factors such as, for example, teachers’ qualifications, classrooms, lesson time, interdisciplinary work and group work on the educational experience, focusing on pupils' opportunities for goal achievement in an HC-studies context. Methods Two different methods were used to obtain data, 1) surveys and 2) classroom observations. One nationwide survey were sent out in 2010 to people working with HC-studies (N=385) and two surveys were sent out in 2014, one to people working with the five subjects HC-studies, Physical Education and Health, Chemistry, Physics and Biology (n=388), and one to head teachers (N=216). All three surveys involved municipal and independent schools. The observations were carried out in four different schools in grades 5, 8 and 9, when pupils worked in the kitchen units and were made using video and audio recording. In total, 44 pupils participated. Results The surveys showed that the HC-studies teacher qualifications were higher in municipality schools compared to independent schools (86% vs 39%). Classrooms with 4 – 10 kitchen units were more common in the municipality schools than independent schools (94% vs 71%). Among teachers in the five subjects HC-studies, Physical Education and Health, Chemistry, Physics and Biology, as well as Head teachers, about half stated that the school they worked in, or had the responsibility for, used interdisciplinary teaching in the area of nutrition and health. Regarding barriers to interdisciplinary teaching, teachers and head teachers both considered a lack of planning time and scheduling to be the biggest problems. Video and audio recordings showed that lesson time, in combination with the amount of content to be delivered during the lesson, led to stressed and insecure pupils, and both teachers and pupils seemed to have a strong focus on the end result; the meal. Some pupils used a variety of strategies to change the cooking in order to have more chance of completing the process on time. Four different ways in which pupils worked together in the kitchen units emerged: 1) integrated, 2) expert, 3) divided, and 4) parallel group work. Integrated group work seemed to provide opportunities for learning because pupils communicated with each other, discussed how they would divide the cooking within the group, who should do what and how they would work so that everyone could take part in the cooking. The other three types of groups did not seem conductive to learning. Many pupils in these groups did not communicate and were not able to show their skills and creativity. It also emerged that, if they got the chance, pupils chose tasks about which they already had some knowledge. Conclusions This thesis highlights various conditions shaping pupil opportunity to reach goals in the subject. The study raises many questions about the extent to which pupils around the country have the same opportunity to reach goals in the HC-studies syllabus. / Bakgrund Idag ställs vi som samhällsmedborgare inför en mängd olika val varje dag, val som påverkar både hälsa, ekonomi och miljö. Om vi inte har kunskap om vilka val vi kan göra, riskerar det att få negativa effekter både på miljö och samhällsekonomi men även för individens personliga hälsa och ekonomi. Hem- och konsumentkunskap (HK) skulle med rätt förutsättningar kunna vara en värdefull arena för människors möjlighet att ta del av en hälsofrämjande undervisning, vilket behövs allt mer i vårt samhälle. Sedan 1962, när grundskolan infördes i Sverige, har ämnet varit obligatoriskt både för pojkar och flickor. Ämnet är idag det minsta sett till antalet timmar, med totalt 118 timmar under grundskolans nio år. Detta gör att ämnets begränsade tid behöver tas tillvara och lärare behöver ges förutsättningar för att kunna bidra till att eleverna når kursplanens uppställda mål. Mot bakgrund av detta var syftet i denna avhandling att beskriva och analysera ramfaktorers inverkan på undervisningen, med fokus på elevers möjlighet till måluppfyllelse i en HK-kontext. Metoder Två olika metoder användes för att inhämta material; 1) enkäter och 2) klassrumsobservationer. Tre rikstäckande enkäter skickades ut 2010 och 2014 till kommunala och fristående skolor. Länk till enkät 1 skickades via e-post till HK-lärare, enkät 2 till lärare i fem skolämnen; HK, kemi, fysik, biologi samt idrott och hälsa och länk till enkät 3 skickades till skolledare. Observationerna genomfördes i fyra olika skolor i årskurs 5, 8 och 9 när eleverna arbetade praktiskt i köksenheterna. Observationerna gjordes med hjälp av video- och ljudinspelning och totalt deltog 44 elever. Resultat och slutsatser Avhandlingen undersöker ett antal ramfaktorers inverkan på elever och lärare i HK. Med hjälp av enkät 1 gjordes en kartläggning av praktiska förutsättningar för HK runt om i Sverige, bland annat lärares utbildning, klassrummets utformning samt lektionslängd i årskurs 8 och 9. När det gällde behörigheten hade de kommunala skolorna 86% behöriga lärare medan endast 39% var behöriga i de fristående skolorna. När det gällde klassrum hade 88% av skolorna ett fullt utrustat klassrum (fyra till tio köksenheter). Det kommunala skolorna hade i högre utsträckning fullt utrustat klassrum jämfört med fristående skolorna (94% respektive 71%, vilket visade på en signifikant skillnad). Lektionslängden varierade för årskurs 8 och 9. I årskurs 8 hade 44% 120 min eller längre lektioner. I årskurs 9 var motsvarande siffra 32%. Med hjälp av enkät 2 och 3 kartlades förekomsten av ämnesövergripande arbete inom området kost och hälsa samt eventuella hinder för ett sådant arbetssätt i den svenska grundskolan. Ungefär hälften av både lärare och skolledare angav att den skola de arbetade på eller hade ansvar över arbetade ämnesövergripande kring området kost och hälsa. När det gällde eventuella hinder för ämnesövergripande arbete ansåg både lärare och skolledare att brist på planeringstid och problem med schemaläggning var de största hindren, men lärare såg båda dessa som betydligt större hinder än vad skolledare gjorde. Med hjälp av observationerna undersöktes om och i så fall på vilket sätt elever och lärare påverkades av lektionstiden samt vilka olika typer av grupparbeten som förekom när eleverna arbetade tillsammans i köksenheterna. Lektionstiden i relation till mängden uppgifter medförde stressade och osäkra elever. Både lärare och elever verkade ha stort fokus på slutresultatet. Elever uttryckte även en rädsla för att inte få ett godkänt betyg om de inte blev klara med matlagningen i tid. En del elever använde olika strategier för att förändra matlagningen för att ha större chans att hinna klart i tid. De kunde till exempel anpassa receptet, utesluta en jäsning vid bakning med jäst och/eller modifiera matlagningen genom att göra mindre bitar för snabbare tillagning. När det gällde samarbete utkristalliserades fyra olika sätt på vilket eleverna arbetade tillsammans i köksenheterna: 1) integrerat grupparbete, 2) expertgrupparbete, 3) delat grupparbete och 4) parallellt grupparbete. Integrerat grupparbete såg ut att ge förutsättningar för lärande eftersom eleverna kommunicerade med varandra, diskuterade hur de skulle lägga upp matlagningen, vem som skulle göra vad och hur de skulle arbeta så att alla fick ta del av undervisningen. De andra tre typerna av grupper såg inte ut att främja lärande. Många elever i dessa grupper kommunicerade inte tydligt med varandra och hade inte heller möjlighet att visa sin skicklighet och kreativitet vilket finns skrivet i både Kursplan 2000 och Lgr 11 som något som eleverna ska utveckla och visa i undervisningen. Om dessa grupper dessutom är bestående under flera veckor blir en trolig konsekvens att vissa elever har försämrade förutsättningar till måluppfyllelse. Det som också framkom vid analysen av observationerna var att eleverna i det praktiska arbetet valde att göra det de redan hade kunskaper om, om de fick chansen att välja själva. Avhandlingen har belyst olika förutsättningar för elevers möjlighet till måluppfyllelse i HK. Studien väcker många frågor om huruvida elever runt om i landet ges likvärdiga förutsättningar att nå målen i kursplanen.

Bakgrund: Inom den svenska skolan har det det senaste decenniet varit vanligt förekommande med olika former av 1-till-1 projekt; det vill säga en elev, en dator. Dessa projekt har införts med varierande resultat. Vid vissa av projekten har datorerna inkluderats väl i undervisningen för skapandet av digitala lärmiljöer, men vid andra projekt har datorn enbart blivit en ersättning till papper och penna och en form av google-maskin. Ett av de möjliga sätten att inkludera datorerna mer i undervisningen är genom att använda dem till datorspel i undervisningssyfte.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elevers argumentation kring den politiska ideologin liberalismen i samhällskunskapsundervisningen, påverkas av interaktionen med datorspelet Democracy 3. Metod: För att undersöka detta har ett fältexperiment genomförts med en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Experimentgruppen delades in i mindre grupper och fick spela, argumentera och diskutera liberalismen utifrån datorspelet Democracy 3 i en undervisningssituation. Fältexperimentet är indelat i två åtskilda mätningar med en spelomgång (behandling) emellan för att kunna mäta effekten av gruppinteraktionerna på elevernas argumentation. Dessutom skrev eleverna loggböcker i sina grupper över spelomgången. Även klassrumsobservationer utfördes av lektionstillfällena. Mätningarna baseras på en skriftlig individuell uppgift som eleverna utför vid första mätningen, följt av spelomgången, för att efter detta ha möjligheten att reflektera och redigera texten från den första mätningen. Denna redigerade inlämning blir det andra mättillfället. Fältexperimentet inkluderade även en kontrollgrupp som utförde de båda mätningarna, men saknade spelomgången emellan. Den elevproducerade empirin analyserades genom kvantitativ och kvalitativ textanalys.Resultat: Undersökningen visar att eleverna från experimentgruppen förändrade sina beskrivningar och argumentation i relation till den liberalistiska tankefiguren vid det andra mättillfället. Dessa förändringar fanns i mindre grad i elevernas individuella inlämningar, jämfört med deras argumentation i grupperna utifrån loggböckerna från spelomgången. I kontrollgruppen skedde enbart mindre förändringar i form av korrekturläsning, samt funderingar över om den liberalistiska utopin i verkligheten är genomförbar.

Syftet med föreliggande arbete är att studera hur pedagoger skapar förutsättningar för lärande genom interaktioner med barn vid utevistelse på förskolegården, samt hur de språkliga och fysiska verktygen kommer till uttryck i pedagogers interaktioner med barn vid utevistelse. Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Vårt empiriska material har samlats in genom videoinspelningar av interaktioner mellan pedagoger och barn som inträffat vid utevistelsen på en förskolegård. Det empiriska materialet samlades in under tre olika tillfällen, samtliga insamlingstillfällen skedde under förskolans utevistelse på förmiddagen. Resultatet belyser fyra teman som vi sett varit återkommande i det empiriska materialet. Dessa fyra teman är: Pedagogers användning av språkliga verktyg, Upprepade handlingar, Pedagogers användning av fysiska verktyg samt Pedagogers användning av begrepp. Resultatet visar att pedagogerna i studien använder språkliga verktyg på olika sätt, där det framkommer varianter av hur det verbala språket och kroppsspråket används i relation till varandra. Det verbala språket avslöjas också som en förutsättning för lärande då pedagogerna använder olika nivåer och svårighetsgrad på begrepp samt då pedagogerna uppmanar barnen till att upprepa sina handlingar. Resultatet pekar även på att de fysiska verktygen används på olika sätt av pedagogerna och att det oftast är pedagogerna som erbjuder barnen de fysiska verktyg som finns tillgängliga på en förskolegård.

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares tankar kring utomhuspedagogik på förskolegården och hur förskollärare beskriver barns matematiska lärande på förskolegården. Syftet är även att synliggöra hur förskollärare beskriver sin roll för barns matematiska lärande på förskolegården och vilken betydelse förskolegårdens material och utformning har för barns matematiska lärande. Studiens metod är kvalitativ. Studiens resultat visar utomhuspedagogiken uppfattas som något positivt, men att förskolegården ofta inte ses som en miljö för planerade matematiska aktiviteter. Det framkommer även att det är personalens medvetenhet som är viktig för barns matematiska lärande, och att förskolegårdens miljö kan påverka det matematiska lärandet. Slutsatsen påvisar förskollärarnas skillnader och likheter i sina svar kring utomhuspedagogik och matematiskt lärande på förskolegården.

Det övergripande syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på hur pedagoger beskriver sitt pedagogiska arbete med barnen utomhus och ta reda på varför de tar med sig barnen ut. En kvalitativ undersökningsmetod har använts där sex stycken pedagoger på sex olika förskolor intervjuats. Studiens resultat visar att de intervjuade pedagogerna tar med sig barnen ut för att det finns ett enormt lärande att hämta där, bara pedagogerna har intresset och viljan. Resultatet visar också att de intervjuade pedagogerna arbetar på olika sätt för att tiden utomhus ska vara givande för barnen. Det viktigaste är närvarande pedagoger, tillgång till naturen samt att alla barn känner sig trygga och är aktiverade. Slutsatsen i studien är att det finns mycket möjligheter utomhus, det gäller för pedagogerna att se och ta tillvara på dem.

<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

Denna litteraturstudie presenterar effekter och förutsättningar för etisk reflektion i förhållande till organisatoriskt lärande i palliativ vård. Arbetet är genomgående av ett kvalitativt förhållningssätt i analys och bearbetning. Utifrån en kvalitativ ansats ger litteraturstudien en fördjupning i området etisk reflektion i förhållande till organisatoriskt lärande i palliativ vård. Datainsamling skedde utifrån sökord kring palliativ vård och etiska modeller. Urvalet presenteras i olika steg utifrån Fribergs analysgång. Resultatet av betydelsefulla förutsättningar för etisk reflektion presenteras utifrån huvudteman och underteman i tabell och löpande text.  Det finns en mängd stora som små, komplicerade och mindre svåra aspekter som har en avgörande betydelse för att en verksamhet genom etisk reflektion utvecklas till en lärande organisation. Effekter som framförallt redovisats ha en stor betydelse, är vikten av en närvarande och stöttande chef, gemensam vision och vårdfilosofi samt en öppenhet i det vårdande teamet. Erkännande och stöd var viktigt för personalen. De vill ha bekräftelse att de utför vård av god kvalité, som leder till en ökad arbetsglädje. En etisk reflektion, dvs. att fundera och diskutera över händelser eller svårigheter och att spegla dessa med varandra ger personalen möjlighet till personlig utveckling och detta utmynnar i att verksamheten utvecklar ett organisatoriskt lärande. En svårighet ute i verksamheterna är att avsätta tid i konkurrens med ”allt annat”. Detta är givetvis en ledningsfråga men forskningen visar att palliativt förhållningssätt med en struktur för reflektion minskar risken för att vårdtagarnas värdighet hotas.

<p>Syftet med denna undersökning var att utifrån en kvantitativ ansats beskriva och undersöka huruvida en organisations jämställdhetsarbete kan anses som framgångsrikt mot bakgrund av vad olika teorier framhåller om vad ett gott jämställdhetsarbete är. Uppsatsen bygger på en enkätundersökning som genomfördes inom en offentlig verksamhet. Teorin utgick från sex olika teman om vad ett gott jämställdhetsarbete bör innehålla, lärande i samband med förändringsarbete samt tidigare forskning. Resultatet visar de svårigheter som kan förekomma med att genomföra ett jämställdhetsarbete som ska leva upp till jämställdhetslagens krav. Undersökningen visar att det finns tendenser till att låg delaktighet och dålig kommunikation inom verksamheten försvårar implementeringsprocessen.</p>

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka lärarens val och användning av matematikläromedel i grundskolans tidigare år. Med läromedel avses i denna studie det material som syftar till att hjälpa eleven att tillägna sig kunskaper i matematik. Exempel på de läromedel som förekommer i studien är lärobok, egenproducerat material, informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt konkret material som ger möjlighet för flera sinnen att verka. Vi har valt att genomföra vår studie med stöd av två delstudier, intervju och observation. Våra intervjuer synliggör i huvudsak lärarens syn på vad som är viktigt vid lärande i matematik samt vad som ligger till grund för valet av läromedel. Genom observationerna tar vi del av hur läraren använder sina läromedel i matematikundervisningen. Under studiens gång har vi tagit del av litteratur som vi anser relevant för vår studie. Detta i syfte att kunna jämföra vår studies resultat med den litteratur vi läst. Det resultat vi kommit fram till i vår studie är att lärarna varierar sin användning av läromedel men att det sällan förekommer en tydlig koppling mellan de läromedel som används. Detta medverkar till ett begränsat lärande för eleven. Ett annat resultat vår studie visar är att lärarna saknar kunskap i att använda IKT-utrustning, som finns i samtliga klassrum, i pedagogiskt syfte.