Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare i södra Sverige ordnar/planerar och genomför måltider, samt hur de i fyra förskolor kan se på måltidssituationer som lärandetillfällen. Med tanke på den dagliga stressen och tidsbristen som upplevs på förskolor idag kopplar jag detta till läroplanens mål om vikten av det pedagogiska mötet vid matsituationer. För att uppnå syftet tar jag hjälp av litteraturstudier, intervjuer och observationer. Observationerna visar att lärarna inte har konkreta tankar över hur de planerar eller genomför måltider. Resultatet jag kommer fram till är att lärarna har varierade erfarenheter när det gäller lärandet vid måltidssituationer. Samtalen vid matbordet handlar mest om maten, öppna frågor och i några fall om barnens upplevelser. Öppna frågor kan handla om dagens datum, vädret eller var barnen har gjort under helgen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i en vanlig svensk mellanstadieklassupplever flow i sitt lärande och vilka faktorer som påverkar upplevelsen av flow.För studien valdes en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer. Tre pojkar och treflickor i en klass 4 på mellanstadiet fick berätta vilket deras favoritämne var, och sedanbesvara frågor om hur de upplevde sitt favoritämne och hur de upplevde de övrigaämnena. Frågorna var skapade utifrån de olika faktorerna som påverkar flow enligtMihaly Csíkszentmihályis flowteori (Csíkszentmihályi, 1993).Resultatet av min undersökning visar att eleverna som intervjuades upplever flow iskolan, och då mest i favoritämnet. Det finns även exempel på motsatsen där entusiasmoch flow saknats i skolarbetet. Faktorer som har betydelse för att flow ska uppkomma ärbland annat rätt svårighetsgrad på uppgiften så att utmaningen anpassas efter individen,rätt tid och arbetstakt för genomförandet av uppgiften, möjlighet till medbestämmandeoch inflytande för den som utför uppgiften samt eliminerandet av störmoment underarbetet med uppgiften.Undersökningens resultat visar att flow har betydelse för elevens motivation och iförlängningen sannolikt också för elevens lärande. Den kunskapen kan möjligen vara tillhjälp för den enskilde läraren vid planering av undervisningen. En konsekvens som ökadmedvetenhet om flow kan få för eleverna är att de blir mer entusiastiska i skolan samt attsjälva lärandet förbättras.

Vårt syfte var att undersöka lärares uppfattninar om utomhuspedagogik och hur de ser naturen som resurs för lärande. Vår undersökning sträcker sig mellan årskurserna 1-5. Metoden var kvalitativ och vi utförde semistrukturerade intervjuer med nio lärare i de olika årskurserna, i tre olika skolor. Resultatet visade att de flesta lärarna hade en positiv inställning till utomhuspedagogik. De såg naturen som ett hjälpmedel för lärande, och att det ger många möjligheter som är positiva för barns lärnade. Fast de ansåg också att det fanns hinder med att bedriva utomhuspedagogik. PÅ de tre skolorna hade lärarna uppfattningarna att utomhuspedagogik gjorde barnen mer delaktiga i undervisningen och lärarna framhävde liksom litteraturen betydelsen av att barnen får använda alla sina sinnen för en rikare inlärning. Hinder som presenterades var att det ansågs vara svårt att skaffa resurser, och att lärare inte har tillräckliga kunskaper med att bedriva utomhuspedagogik.

Titel: Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lärande och utveckling – Varför är estetiska uttrycksformer viktiga för förskolebarn? Examensarbete utbildningsvetenskap inom allmänutbildningsområde, 15 hp, Uppsala universitet, höstterminen 2012. Denna studie syftar till att undersöka fem förskollärares tolkningar av begreppet estetik. Dessutom deras föreställningar om användningen av estetiska uttrycksformer. Forskningsfrågor som behandlats är Hur tolkar pedagogerna begreppet estetik? Vilket samband ser de mellan estetiska uttrycksformer och barnens lärande, samt På vilka sätt och i vilka sammanhang använder de estetiska uttrycksmedel i barnens lärande och utveckling? Nyckelord: estetik, estetiska uttrycksformer, lek, fantasi, kreativitet, lärande Författare: Nafisa Rahman Bonna, 2012ht Titel: Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lärande och utveckling Estetik och estetiska uttrycksformer i förskolebarns lärande och utveckling – Varför är estetiska uttrycksformer viktiga för förskolebarn? Examensarbete utbildningsvetenskap inom allmänutbildningsområde, 15 hp, Uppsala universitet, höstterminen 2012. Denna studie syftar till att undersöka fem förskollärares tolkningar av begreppet estetik. Dessutom deras föreställningar om användningen av estetiska uttrycksformer. Forskningsfrågor som behandlats är Hur tolkar pedagogerna begreppet estetik? Vilket samband ser de mellan estetiska uttrycksformer och barnens lärande, samt På vilka sätt och i vilka sammanhang använder de estetiska uttrycksmedel i barnens lärande och utveckling? Nyckelord: estetik, estetiska uttrycksformer, lek, fantasi, kreativitet, lärande Författare: Nafisa Rahman Bonna, 2012ht

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur förskollärare motiverar leken pedagogiskt och vilken betydelse de tror att leken har på barns lärande och utveckling samt undersöka i vilken utsträckning några av de största lekteorierna kommer till uttryck hos praktiserande pedagoger. Uppsatsen är en traditionell studie med en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med 10 förskollärare. I resultatet framgår det att förskollärarna tycker att leken är grunden till barns lärande och utveckling. Pedagogerna menar att det är i leken som barn utvecklar sitt lärande. De slutsatser vi har kommit fram till är att leken har en stor inverkan på barns lärande och utveckling idag, förskollärarens förhållningssätt har en betydande roll för barnens lärande och utveckling, lek och lärande bör ses som två förenade komponenter, förskollärarna är inte alltid medvetna om hur olika teoretiker har påverkat deras pedagogiska grundsyn samt att det råder bristande kunskap kring lekens betydelse i samhället.

The main purpose of this study was to obtain insight into what students and teachers think about field trips in ecology and whether they think that fieldtrips result in increase of students’ learning. Open questionnaires and half structured interviews were used to investigate this. Persons who answered the questionnaires and participated in the interviews were senior high school teachers in biology or science and high school science students. All the teachers and most of the students thought that field trips in ecology resulted in increased learning. Those students who had spent more time on field trips found it more learning and fun than students which had spent less time on field trips, which can indicate that if students spend more time on field trips they think it is more fun and that they learn more. The teachers realized some difficulties with taking students out on field trips such as lack of money, lack of time, large groups and fitting the field trips into the school schedule. Earlier studies confirm to a large extent my results regarding teachers’ views upon field trips and they also show that field trips result in an increase of students’ knowledge. My study is unique because I investigate the students’ views on field trips, if they experience that they learn on field trips and if field trips make them motivated to learn more about ecology.

Hur jobbar man med hälsa i ämnet idrott och hälsa? Frågan tycks inte vara lätt att besvara av dagens yrkesverksamma idrottslärare. Den här studien beskriver hur ett utvalt idrottslärarlag i en mellanstor stad i Sverige valt att aktivt arbeta med hälsa i sin undervisning, vilka didaktiska val de har gjort i sin hälsoundervisning samt vad deras elever lär och uppfattar av den undervisningen. Genom åtta kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med idrottslärare och deras elever kunde en undersökning av idrottslärarnas sätt att bedriva hälsoundervisning i idrott och hälsa 1 uppnås. Resultatet visar att idrottslärarna lyckats fånga elevernas intresse och integrera hälsa i undervisningen, utan att enbart hänvisa till aktiviteter och själva görandet i ämnet, genom att arbeta med didaktiska hälsofrågor på flera stadier; skolnivå, lektionsnivå och individnivå.

No description available.

This is a qualitative and hermeneutic study where I describe, analyze and interpret four Swedish teachers' perceptions of the importance of writing as a way of acquiring knowledge. The purpose is to highlight attitudes to writing and their impact on the teaching practice. The theoretical background discusses the autonomic aspects of scripture and pedagogical positions concerning writing instruction. Results show that the teachers teaching positions can be traced back to their approach to writing. However, in this study, it is difficult to tell exactly what these consequences are because the approaches of the teachers’ are similar. Nevertheless, because the teachers’ attitudes to writing influence their pedagogical positions then reasonably these attitudes are likely to shine through and permeate their teaching practice.

Studiens syfte är att undersöka hur utomhuspedagogik fungerar i praktiken. Tanken är att ta reda på hur pedagoger, vårdnadshavare och barn upplever utomhuspedagogik, vilka fördelar och nackdelar det finns med utomhuspedagogik samt hur barns hälsa och lärande påverkas. En annan viktig aspekt är om alla mål uppfylls eller om det kan finnas hinder för det. Studiens viktigaste resultat är att hela kroppen behövs för att det ska bli en bra lärande situation och detta är något som Brügge, Glantz och Sandell (2011) poängterar och menade att utomhuspedagogik skapar ett direkt och meningsfullt lärande som kopplas till verkliga situationer som ger barnen något att relatera till. Där erbjuds barnen att använda hela sin kropp och alla sina sinnen. Det poängteras även hur vikigt pedagogens förhållningsätt är i förhållande till utomhuspedagogiken. Lärarförbundets förlag och Tidningen Förskolan (2005) poängterar att leken får en annan form i skogen och det blir inte lika uppstyrd då miljön inte talar om vad som bör lekas och hur det bör lekas. Detta på grund av att naturen är neutral vilket leder till att barnen får använda mer av sin kreativitet och fantasi. Pedagogerna behöver heller inte tänka så mycket på barnens motoriska utveckling då skogen är rustad med kullar, träd och ojämn mark där barnen kan springa, klättra och gå. Barnen utvecklar även andra kompetenser så som social och kognitiv kompetens. Centrala begrepp inom studien är: kunskap, samarbete, rörelse, motorik, miljön, natur, lärande, hälsa och material.