Hur ser gymnasielärare i samhällskunskap på lärare – elevrelationer, hur viktigt är det att ha goda relationer till sina elever, hur bibehåller man dem och vilka svårigheter kan uppstå i byggandet av dessa? I den här studien så undersöks hur åtta samhällskunskapslärare arbetar med och ser på lärare – elevrelationer. Metoden som har använts är en kvalitativ intervjustudie på fyra olika skolor i två olika kommuner i Region Jönköpings län. Som hjälp i analysen har bland annat Erving Goffmans (1970, 2009 & 2011) dramaturgiska perspektiv använts. Det visade sig att samtliga respondenter lade stor vikt vid att bygga goda relationer till sina elever, och detta har varit en grundinställning som varit med dem tidigt i deras yrkesliv. Respondenterna tycker sig också se en koppling mellan en god relation till en elev och goda studieresultat och lärande. För att bibehålla en god relation till sina elever är kommunikationen viktig, samtidigt som eleven känner sig sedd av sin lärare. Det största hindret för en god relation är att relationen blir för närgången och blir till en kompisrelation, något som respondenterna aktivt undviker.

Studien undersöker huruvida elever i behov av stöd inom den kommunala vuxenutbildningen, uppfattar att de har fått stöd och hur detta har påverkat deras studiesituation. Syftet har sin bakgrund i dagens vuxenutbildnings mer heterogena grupper, men också då det inom vuxenutbildningen inte finns något lagstadgat krav på elevhälsa. Teoretiska utgångspunkter är den sociokulturella teorin, relationell pedagogik och teorin om KASAM. Respondenterna, elever på gymnasienivå, har genomfört en anonym, digital enkätundersökning och deltagit i en semistrukturerad intervju. Resultatet visar att majoriteten anser sig ha fått det stöd de har uttryckt behov av, från såväl lärare, studie- och yrkesvägledare, specialpedagog och andra skolprofessioner. Resultatets tematiska analys, delar in data i fem kategorier: tillgänglighet, bemötande, motivation, förutsättningar och relation. Vidare ger analysen att förtroendefulla relationer består av ett tillitsfullt bemötande och tillgänglighet, av både pedagogisk och socio-emotionell karaktär, vilka kan leda till ökade förutsättningar och vidare till ökad motivation i en cirkulär process. I diskussionen belyses att specialpedagogens roll i det fortsatta utvecklingsarbetet inom den kommunala vuxenutbildningen, kan bestå i att, tillsammans med skolledning och förstelärare, bistå med forskningsbaserad fortbildning som synliggör vikten av förtroendefulla relationer för den aktuella elevgruppen. / The study investigates how students in need of support within municipal adult education, perceive the support given as well as its effects on their results or preconditions. The study’s aim originates from today’s changed and thereby more heterogenic student groups in combination with the lack of a mandatory multi-professional school health care teams. Theoretical perspectives used are the sociocultural theory, relational pedagogy and the theory of KASAM. The participants were upper secondary school students and were asked to answer an anonymous digital survey as well as to participate in a semi-structured interview. The result showed that a majority of the students experience that they have been given the support needed from teachers, study and career guides and the special educator as well as other school professions. The themes that were found were organized in five categories: accessibility, reception, motivation, preconditions and relationship. The analysis showed that trustful relationships included a trustable reception and accessibility, both pedagogically and socio-emotionally, which could lead to increased preconditions and thereby to an increased motivation in a circular process. The discussion gave that the role of the special educator, together with head teachers and the school board, could work together with school development within the municipal adult education; the special educator’s role could then be to be responsible for bringing a scientific ground to further education to school professions about the importance of trustful relations for this student group.

Abstract Research shows that the prevailing view is that the relationship between teacher and pupil is fundamental to learning. Although most studies emphasize the crucial importance of a positive relationship between teacher and student, it also highlights that more knowledge is needed about what actually happens when a teacher acts relationally. The purpose of this study is therefore to elucidate what teachers do in their practice which creates good conditions for a good teacher-student relationship with students incompulsory school for children with severe learning disabilities.The purpose is achieved by answering the questions: What good conditions for a good teacher-student relationship can be determined based on how teachers act in the teaching practice with students incompulsory school for children with severe learning disabilities? What good conditions for a good teacher-student relationship with students incompulsory school for children with severe learning disabilities can be determined based on the descriptions of three teaching teachers? and How can good prerequisites for a good teacher-student relationship with students inthe practice ofcompulsory school for children with severe learning disabilities be understood from a two-dimensional interpretation framework? The relational perspective according to Aspelin (2013, 2016) is the perspective used to interpret the study's empirics. According to this perspective, a two-dimensional interpretation framework consisting of two approaches, which Aspelin (2013) calls pedagogical approaches and pedagogical meetings, is required. In order to balance these, differentiation skills (Aspelin, 2016) are also required to have the ability to regulate proximity and distance in the relationship. Observational studies and interview studies were conducted to find answers to the study's questions. The study results show that the two survey methods complement each other, since the results of the study methods do not contradict each other, but rather substantiate and supplement, the assumption is made that this contributed to a more complex picture of relationship building. The methods illustrate the topic from two different perspectives, what the teacher does and what the teacher describes it to do. The result reflects the different ways of creating the conditions for relationships that the study's review of previous research shows. Based on a combination of the results of the study methods, it can be seen that teachers are often in the social and interpersonal dimension at the same time and that they influence and presuppose one another. Taken together, the study's results can be interpreted as the fact that specialist teachers' knowledge of the pedagogical work and their ability to self-insight is the basis of their work in building teacher-student relationships. And that differentiation creates the conditions for the teachers' ability to differentiate between private and professional as well as the prerequisite for the student to take a place as an individual. / Sammanfattning Forskning visar att den rådande synen är att relationen mellan lärare och elev är grundläggande för att lärande skall ske. Trots att flertalet studier framhåller den avgörande betydelsen av en positiv relation mellan lärare och elev lyfter den även att det behövs mer kunskap om vad som faktiskt äger rum när en lärare agerar relationellt. Syftet för denna studie är därför att belysa vad lärare gör i sin praktik som skapar goda förutsättningar för en god lärare- elevrelation i träningsskolan. Syftet uppnås genom att besvara frågeställningarna: Vilka goda förutsättningar för en god lärare- elevrelation går att utröna utifrån hur lärare agerar i undervisningens praktik i träningsskolan? Vilka goda förutsättningar för en god lärare- elevrelation i träningsskolan går att utröna utifrån tre undervisande lärares beskrivningar? samt Hur kan goda förutsättningar för en god lärare- elevrelation i träningsskolans praktik förstås utifrån en tvådimensionell tolkningsram?  Det relationella perspektivet enligt Aspelin är det perspektiv som används för att tolka studiens empiri.Enligt detta perspektiv fordras dels en tvådimensionelltolkningsram bestående av två förhållningssätt som Aspelin (2013) benämner pedagogiskt förhållningssätt och pedagogiskt möte. För att balansera dessa krävs även en differentieringskompetens för att ha förmågan att reglera närhet och distans i relationen. Observationsstudier och intervjustudier genomfördes för att finna svar på studiens frågeställningar. Studiens resultat visar att de två undersökningsmetoderna kompletterar varandra, då resultaten från studiens metoder inte motsäger varandra, utan snarare underbygger och kompletterar, görs antagandet att detta bidrog till en mer komplex bild av relationsbyggande. Metoderna belyser ämnet från två olika perspektiv, vad läraren gör och vad läraren beskriver att den gör.  Resultatet speglar de olika sätt att skapa förutsättningar för relationer som studiens genomgång av tidigare forskning visar. Utifrån en kombination av resultaten från studiens metoder syns att lärarna ofta befinner sig i den sociala och den mellanmänskliga dimensionen samtidigt samt att dessa påverkar och förutsätter varandra. Sammantaget kan studiens resultat tolkas som att speciallärares kunskap om det pedagogiska arbetet och deras förmåga till självinsikt är grunden i deras arbete med att bygga lärare- elevrelationer. Och att differentiering skapar förutsättningar för lärarnas förmåga att skilja på privat och professionell samt förutsättningen för eleven att ta plats som en egen individ.