Denna studie lägger fokus på lärares lärande under en hastig förändring i skolan. Antalet flyktingbarn har ökat under år 2014-2016 vilket givit konsekvenser även i skolorna (Diagrammet bilaga 4; Migrationsverket, 2014; Migrationsverket, 2015; Migrationsverket, 2016a; Migrationsverket, 2016b). Det har blivit högre tryck på skolorna och lärarna där de fått fler elever men även nyinkomna flyktingar. Därför är det intressant att studera lärares hantering av ökat antal nyinkomna flyktingar och ifall de utvecklas yrkesmässigt. Forskningsfrågorna som används är: "Vilka utmaningar ställs lärarna inför på grund av den ökade strömningen av ensamkommande flyktingbarn? Vilka kompetenser har de utvecklat? ". I studien används det teorier om lärande, förändring och kompetens. Lärande eftersom det handlar om lärares lärande, förändring då det skett en förändring och kompetens för att det handlar om lärarnas kompetens och dess utveckling. Sedan relateras studien till fem studier som handlar om olika slag av lärares upplevelser av arbete med flyktingar. Detta är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, där 7 lärare intervjuades. Resultatet har analyserats fram genom en tematisk analys, där det utförts en innehållsanalys. Denna studie är baserad på användningen av den abduktiva forskningsmetoden eftersom jag anser att det behövs både den induktiva och deduktiva forsknings metod. Studien resultera i fyra kategorier av kompetenser som lärarna ansåg är viktiga i arbete med flyktingar, Socialförmåga, planera och prioritera, flexibilitet och didaktik. Dessa kategorier har underkategorier där den första har genuint intresse och lyhördhet, relationskapande och ödmjukhet och förstående. Den andra har inga underkategorier och den tredje har språkutveckling och kulturkompetens samt den fjärde har underkategorin tålmodig och tydlighet. Dessa underkategorier baserades på respondenternas svar, av att vara lyhörd och genuint intresserade för elevernas nuvarande situation likaså om deras bakgrund. Viktigt är det att lyssna in likheter och skillnader i grupperna och fokusera på det mellanmänskliga aspekt när man arbetar med elever speciellt flyktingbarn. Språk- och kulturkompetens var även viktig för att kunna förmedla kunskap. Respondenterna betonade att på grund av tidsbrist är det viktigt att planera så att lektionen medför struktur samt prioritera så att alla får lika mycket hjälp. Viktigt är även flexibilitet eftersom klassen är dynamiskt med stora skillnader i kunskapsnivåer vilket medför en kontinuerlig anpassning. / This study focuses on teachers learning during a rapid change in the school. The number of refugee children has increased during the years 2014-2016 which has had consequences in schools (Diagrammet, bilaga 4; Migrationsverket, 2014; Migrationsverket, 2015; Migrationsverket, 2016a; Migrationsverket, 2016b). It has been more pressure on schools and teachers where they have more students but also newly arrived refugees. Therefore, it is interesting to study teachers' handling of the increased number of newly arrived refugees and if they develop professionally. The research questions used are: "What challenges teachers face because of the increased flow of unaccompanied refugee? What skills have they developed? ". The study used the theories of learning, change and skills. Learning as it is about teachers learning, change when there is a change and skills for dealing with teachers' competence and its development. There were found five studies the studies related to the dealing with various kinds of teachers' experiences of work with refugees. This is a qualitative study using semi-structured interviews on 7 teachers. The results were analyzed through thematic analysis, where it conducted a content analysis. This study is based on the use of the abductive research method because this study need both inductive and deductive research method. The study result in four categories of competencies that teachers considered important in the work with refugees, Social Ability, plan and prioritize, flexibility and didactics. These categories have sub categories where the first had genuine interest and responsiveness, relationship-building and humility and understanding. The second have no subcategories while the third have Language Development and cultural competence, the fourth category have patience and clarity. These sub categories were determined based on the respondents answers, of being responsive and genuinely interested in the students' current situation and their background. Important is also to listen the similarities and differences in the groups and focus on the humanitarian aspect when working with students especially children refugee. Language and culture knowledge is as important to be able to convey knowledge. Respondents emphasize that there is often a lack of time and therefore it is important to plan so that the lesson is structured and prioritize so that everyone gets as much help. Important is also flexibility, because the class is dynamic and knowledge levels are uneven which requires continuous adaption.

Att individer i organisationer lär är en förutsättning för att organisationen ska kunna möta samhällets ständiga förändringar och nya krav.  Att medarbetare lär av varandra och att deras förmågor samordnas och tas tillvara är en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid få tillfällen står lärandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har därför valt att på en gymnasieskola följa en inledande termin i ett långsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lärande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lärare om deras erfarenheter av och syn på kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frågeställningar vilken typ av lärande som sker och vad som främjar respektive hindrar att lärande sker.   Jag har utgått från teorier som ser lärande som något som skapas av individen i samspel med hennes omgivning. Kolbs lärcirkel, Piagets begrepp assimilation och ackommodation (eller med Ellströms termer anpassingsinriktat lärande och utvecklingsinriktat lärande) samt lärandets två processer och tre dimensioner formulerade av Illeris utgör det teoretiska ramverket.   I det kompetensutvecklingsarbete som jag har följt början av har jag sett olika typer av lärande. Lärarna uppskattar erfarenhetsutbyte där de kan inspireras av varandra och reflektera tillsammans. Några av lärarna pekar på att deras egna handlingar når ett steg vidare när de kopplas till teori och lyfts upp för gemensam reflektion och diskussion, i linje med Kolbs lärcirkelteori. Jag har också sett hur kompetensutvecklingens innehåll, individernas drivkrafter och samspel med andra samverkar, vilket blir tydligt då några lärares motivation till att genomföra arbetet ändrats – till det mer positiva eller det mer negativa – under arbetets gång. Ytterligare ett exempel på lärande är assimilation – att lärare genom komptensutvecklingsarbetet bekräftar eller vidgar tidigare kunskapsstrukturer. Flera efterlyser förutsättningar för att kunna ompröva tidigare kunskapsstrukturer och ändra på sitt sätt att agera – ackommodation.   Lärarande sker under kompetensutvecklingsarbetet. Den främsta faktorn som främjar lärande är erfarenhetsutbyte som innebär gemensam reflektion utifrån det som sker i lärarnas klassrum. Att det finns tid avsatt för detta utbyte är en förutsättning för att det ska leda till ökad gemensam kunskap. Gemensam reflektion utifrån lärarnas handling och gemensam tid är alltså främjande faktorer.   Det finns också hinder för lärandet. Framför allt diskuterar jag vilken typ av lärande organisationen vill ska ske. I det kompetensutvecklingsarbete jag har studerat sker Assimilationslärande eller anpassningsinriktat lärande. Vill man också att ackommodationslärarande eller utvecklingsinriktat lärande ska ske i större utsträckning är det av vikt att kritisk reflektion ges utrymme, att målen med arbetet diskuteras, ifrågasätts och görs gemensamma. Det är i den kritiska reflektionen då olika perspektiv och åsikter möts som ny kunskap och lärande som leder in på nya vägar uppstår. Denna reflektion kräver tid; såväl tid för individuell reflektion som gemensam reflektion.   Ledningen har ansvar för att det i organisationen finns tidsmässigt utrymme och utrymme att tänka kritiskt kring såväl målen för arbetet som vägen mot målen. Det är värt att fundera på vilken typ av lärande man vill ska ske när man som ledning drar igång ett kompetensutvecklingsarbete. Att alla ska ta till sig en och samma metod – innebär det att man är ute efter anpassningslärande utan kritisk granskning? Eller innebär skapandet av utrymme för reflektion att man strävar efter utvecklingslärande? I förlängningen leder dessa frågor till en diskussion om läraryrkets väsen – behöver lärare anamma samma metoder eller kan läraryrket vara ett yrke där lärares konstnärliga frihet ges stort utrymme? / To meet the constant changes in society of today it is essential for an organization that its members learn from each other. It is an important task for educational leaders to coordinate this. Since I am interested in becoming a headmaster and since I am interested in learning among teachers I decided to study a process where adult learning were in focus; an initial part of a teacher learning process on assessment for learning at a secondary school.   My study is based on interviews with six teachers about their experiences of the learning process to find out what kind of learning that occurs and what promotes or prevents learning.   The study relies on theories by Kolb, Piaget (or Ellström) and Illeris. Kolb´s learning cycle, Piaget´s concepts of assimilation and accommodation (what Ellström calls adaption oriented and development oriented learning) and the two processes and three dimensions of learning formulated by Illeris are theories that view learning as something that is created by individuals in interaction with their environment.   Different kinds of learning occurs in the learning process that I have been studying. The teachers appreciate experience exchange and common reflection, and some of them indicate that their own actions are developed when the experiences are objects for common reflection and discussion and when actions are connected to theory, as Kolb says in his theory of  learning cycle. Another kind of learning is occurring in the interaction of the content of the learning process, the teacher´s motivation and the cooperation with others. Some of the teachers´ motivation is getting stronger during the process, and some teachers are getting less motivated.   A third kind of learning is assimilation – some teachers are broadening or confirming former knowledge structures. Examples of accommodation, when prior knowledge structures are reconsidered, are hard to find because it is early in the process, but some of the teachers calls for better conditions for that kind of learning; they call for more time to reflect and more space for critical discussion.   The promoting factors for learning to occur is experience exchange involving common reflection on classroom situations. Scheduled time for this kind of exchange is also a promoting factor, in fact it is a precondition for learning to occur.   There are also barriers for learning to occur. I am discussing what kind of learning an organization are looking for when a learning process is initiated. In the process that I have studied there is examples of accommodation or adaption oriented learning. For accommodation or development oriented learning to occur to a greater extent, it is important that there is space for critical reflection and that objectives are discussed, questioned and made common. Where different perspectives and opinions are met it is possible for new knowledge and learning to occur. This reflection requires time for as well individual as common reflection.   Leaders in organizations are responsible for creating time and space for critical reflection on objectives and work. When an organization is about to start a learning process it is good to think about what kind of learning one wants to occur –  adaption oriented learning where everybody learn to use the same methods without any critical discussion or development oriented learning where there is space for critical reflection? This question –  what kind of learning an organization is looking for –  leads to a discussion about the nature of the profession of teaching –  are teachers obliged to embrace the same methods or is it possible to let teachers teach in different, individually colored ways?

Svenska elevers matematikresultat försämras från mätning till mätning. Flera av de matematikprojekt som startats i syfte att förbättra undervisningen och därmed att utveckla elevernas matematikkunskaper innebär genomförande av en så kallad Learning Study (i detta arbete förkortat med LS). Processen i en LS är cyklisk och innebär utvecklande av lärares och elevers lärande.  Eftersom genomförandet av LS är tids-resurskrävande och lärares arbetstid ska rymma mycket var jag nyfiken på att studera om det går att använda redan funnen kunskap inom detta område. Därför genomförs/reproduceras, i en årskurs 6, en redan utvärderad LS. Når eleverna samma resultat som i den ursprungliga LS och vad i lärarens undervisning har betydelse för elevernas lärande? Två forskningslektioner med två olika lärare spelas in för att analyseras i relation till elevernas resultat på förtest och eftertest. Resultatet visar att det är möjligt att reproducera en LS och nå samma resultat för eleverna samt att lärares förmåga att erbjuda eleverna att erfara variationer i innehållets kritiska aspekter är av avgörande betydelse för elevernas förståelse av innehållet. Detta resultat innebär att lärare skulle kunna använda en redan genomförd LS som en språngbräda för att utveckla både elevernas och sitt eget lärande om sin undervisning.

Studiens syfte är att undersöka specialpedagogens roll i skolutveckling utifrån ett lärande- och organisationsteoretiskt perspektiv. Detta innebär att belysa och analysera hur specialpedagoger kan främja lärares lärande om hur läraruppdraget kan förverkligas. Tidigare forskning ger indikationer på behovet av denna sorts studie – lokala teorier om problemet och systematisering av befintlig kunskap betonas, liksom forskning utifrån ett deltagarperspektiv, där forskarens normativa roll tonas ned. Specialpedagogens skolutvecklingsuppdrag belyses i studien utifrån ett organisationsteorietiskt perspektiv och Skolverkets kriterier för en lärande organisation. De teoretiska utgångspunkterna består av ett systemteoretiskt- och ett lärandeperspektiv på att leda skolutvecklingsarbete, Senges teori kring gruppers lärande samt Deweys och Scherps teorier kring erfarenhetslärande, där individuell och kollegial reflektion belyses, liksom en processinriktad och konstruktivistisk syn på skolutveckling och lärande diskuteras. Det lärande perspektivet innebär i detta arbete en strävan efter utvecklandet av en lärande organisation, vilket i korthet innebär utvecklandet av en kollektiv kunskapsbas samt möjligheter att lära i det dagliga arbetet, det vill säga erfarenhetslärande på individ- grupp- och organisationsnivå. Sammanlagt har sju specialpedagoger intervjuats och fyra deltagande observationer genomförts. Observationerna speglar och analyserar hur specialpedagogerna arbetar med handledning av grupper av pedagoger, för att stimulera lärares lärande. Specialpedagogen ska ansvara och driva på pedagogisk utveckling i skolverksamhet, i syftet att underlätta skolans arbete att ta till vara alla elevers olikheter. Resultatet visar på vilka olika förutsättningar specialpedagogerna upplever sig ha för att stimulera lärares lärande, i skolutvecklingssyfte. Flera hinder, men även möjligheter identifieras. Resultatet visar även på specialpedagogernas föreställningar kring hur lärares lärande stimuleras, via metoder, verktyg och ett specialpedagogiskt förhållningssätt. Specialpedagogens möjligheter till att bidra till lärares lärande grundar sig på och utgår från lärares och elevers behov. Det gäller för specialpedagogen att "så frön" för att vidareutveckla lärares lärande. Att skolledaren möjliggör erfarenhetslärande och skapandet av starka arbetsslag ses som en förutsättning för lärares lärande.

Syftet med detta arbete är att undersöka lärare som deltar i kollegialt lärande kring språkutvecklande arbetssätt vad gäller deras syn på behovet av språkutvecklande arbetssätt och deras förståelse av vad språkutvecklande arbetssätt är, hur de upplever att deras undervisning utvecklats samt eventuella svårigheter de upplever i implementeringen av språkutvecklande arbetssätt. Undersökningen tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Fem lärare som deltar i ett pågående projekt om språkutvecklande arbetssätt och som undervisar i år 4–6 på en skola i en mindre stad i Mellansverige valdes ut för semistrukturerade, återkommande intervjuer som genomfördes vid tre tillfällen. Intervjuerna kategoriserades och analyserades i enlighet med forskningsfrågorna och utvalda karaktäristika för språkutvecklande undervisning, nämligen bedömning av elevernas behov, hur lärarna arbetar med språket, samt interaktion i klassrummet. Resultatet visar att samtliga lärare beskriver ett behov av att arbeta språkutvecklande för att stötta andraspråkselevers språkutveckling och kunskapsinhämtning. När det gäller förståelsen av vad språkutvecklande arbetssätt innebär, lägger vissa av lärarna mer fokus på det språkliga medan andra även betonar vikten av att arbeta tillsammans. Samtliga lärares beskrivning av hur de arbetar med språket i klassrummet visar på en utveckling, även om denna ser olika ut för respektive lärare. Hur de lyfter fram interaktionen i klassrummet skiljer sig åt, liksom hur de beskriver att de arbetar för att ta reda på elevernas behov och nivå för att kunna ge rätt stöttning. Svårigheter som de intervjuade lyfte fram, handlade bland annat om att kunna anpassa undervisningen till såväl duktiga som språksvaga elever, att strukturera undervisningen så att alla elever är muntligt aktiva samt att det är tidskrävande att arbeta språkutvecklande. Studien bekräftar tidigare forskning som lyfter fram att lärare tar till sig fortbildning på olika sätt.

Denna studie är en del i ett skolutvecklingsprojekt som syftar till att skapa ett hållbart lärande för lärarna på två fristående skolor i Skåne. För att nå ett hållbart lärande har vi gjort denna studie vars syfte är att undersöka hur lärarna själva resonerar kring sitt eget lärande och sin egen utveckling. 14 lärare deltog i undersökningen som genomförts med en fenomenologisk metodansats i semistrukturerade intervjuer. De intervjuade lärarna har fått resonera om sin utveckling och sitt lärande underrubrikerna 1) Motiv och drivkrafter för lärande 2) Miljö för lärande och 3) Organisationför lärande. Vår viktigaste slutsats är att lärarnas lärande och utveckling inte är ett mekaniskt arbete som per automatik blir framgångsrikt om man applicerar metoder och modeller för kollegialt lärande. Det är, precis som elevernas, starkt knutet till den egna personen och de specifika, individuella förutsättningarna. Andra slutsatser vihar kunnat dra är - Lärarnas utveckling och lärande bottnar i olika sorters drivkrafter där arbetsglädje i vardagen är en av de starkaste. - Den psykosociala arbetsmiljön är av stor vikt för att lärare ska kunna lära sigoch utvecklas. - Den mest betydelsefulla organisatoriska faktorn är att skapa både tid och plats för gemensamma stunder - både formella och informella.

Denna fenomenografiska studie studerar lärares erfarande av fenomenet undervisning i problemlösning efter att man deltagit i ett matematiklyft. Urvalet för studien är lärare för åk 4-6 och åk 7-9 som alla arbetat med problemlösningsmodulen. Dataunderlaget utgår från ett enkätunderlag som kompletterats med åtta intervjuer. För lärares lärande visar resultatet att de som inte längre arbetar utifrån kollegialt lärande i dag skapar egna organisationsformer. För lärare som arbetar utifrån ett fortsatt kollegialt lärande fortsätter man sitt arbete utifrån matematiklyftets modell men i vissa fall finns kvalitativt förändrade inslag. För undervisning i problemlösning visar resultat att lärare innehar ett kritiskt förhållningssätt inför undervisningens innehåll och form och Stein et al. (2008) fem praktiker är synliga i deras undervisning. För de lärare som inte arbetar utifrån kollegialt lärande tar de till viss del stöd av de fem praktikerna, men då främst utifrån att ge stöd för lektionens form. Alla lärare ser att det är en utmaning i att arbeta med problemlösningsförmågor. I resultatet framkommer att lärare i mycket liten utsträckning låter eleven träna förmågan i att formulera egna problem. / This phenomenographic study is studying teachers experiencing the phenomenon of teaching of problem solving after they participated in a Boost for mathematics. The selection for the study is teacher for grades 4-6 and grades 7-9 who all worked with a module of problem solving. The data is based on a survey basis which is supplemented with eight interviews. For teachers’ learning the results show that those who are no longer working on the basis of collaboral learning, today create their own forms of organization. For teachers who are working from continuing collegial learning, the work on the Boost for mathematics basis model continues, but in some cases there are qualitatively changing elements. For problem solving teaching results show that teachers hold a critical approach to the teaching’s content and form and Stein et al. (2008), five practices are visible in their teaching. Teachers who do not work on the basis of collaboral learning, take to some extent support by the five practices, primarily based on providing support for the lesson shape. All teachers see that it is a challenge to work with problem-solving abilities. The result shows that the teachers in very small degree allows students to practice problem posing. / <p></p><p></p>

Syftet med den här studien är att öka kunskapen om hur lärare uppfattar sin yrkesutveckling. Utifrån det finns också en önskan att dra lärdomar om hur organiserad kompetensutveckling bättre kan möta lärares behov. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer. Som ett kom- plement till intervjuerna genomfördes också en enkätundersökning konstruerad utifrån inter- vjuernas utfall. Resultatet visar att lärarna uppfattar sitt lärande som ständigt pågående och att deras utveckl- ing sker genom att interagera med den omgivande praktiken. Det framgår också att det är vik- tigt för lärarna att deras egna behov och önskemål står i centrum för deras yrkesutveckling. Två dimensioner framträder när lärarna pratar om sitt lärande. Dels syns ett osystematiskt och spontant lärande där en stor del stor del tycks handla om misstag som rättas till. Den andra dimensionen framträder när lärarna resonerar kring det organiserade lärandet. Här framför lä- rarna att lärandet behöver vara systematiskt, pågå under lång tid samt vara konkret. Lärarna är överlag positiva till kollegiala metoder och modeller även om det också framkommer att det kan uppstå motsättningar som inverkar negativt på deras yrkesutveckling. Studien indikerar att lärarna behöver hjälp med att orientera sig mot effektiva strategier och modeller för att nå det djup i lärandet som krävs för konkret förändring. Studien fokuserar lärares egna uppfattningar och ger därmed ett inifrånperspektiv på lärares lärande och utveckling. Studien kan därmed bidra till kunskap om hur lärares yrkesutveckling bättre kan bemötas och hanteras.

No description available.

Lärande är centralt för både den enskilda individen och samhället. Ur ett hälsopedagogiskt perspektiv är det betydelsefullt att lärare utvecklar sitt eget lärande. Detta för att kunna stödja elever till att nå resultat och samtidigt själva, trivas i sitt yrke. Syftet med studien var att belysa hur lärare uppfattar det egna lärandet i förhållande till sin profession och om lärandet kan vara hälsofrämjande. Studiens teoretiska referensram utgår ifrån ett hälsofrämjande perspektiv med känsla av sammanhang som teori, sociokulturellt perspektiv på lärande och livslångt lärande. Studien tog sin utgångspunkt i ett hermeneutiskt synsätt med en abduktiv ansats. Empirin har samlats in med en kvalitativ design i form av strukturerade intervjuer med tio grundskollärare, årskurs 5-9. Intervjuerna har analyserats med en kvalitativ analys som skapade fyra teman och åtta kategorier. Resultatet visar att lärarna uppfattar sitt lärande som en ständigt pågående process. Lärandet sker aktivt som ett resultat av det sociala sammanhang läraren befinner sig i. Andra lärare och elever var viktigast för lärares lärande tillsammans med egna personliga intressen och visioner om yrkesrollen. Det finns många möjligheter och hinder till lärares lärande varav lärargemenskap, praktisk yrkesutveckling och reflektion är framstående möjligheter som överväger alla hinder. / Learning is central for the individual and society. From a health pedagogical perspective, it is important that teachers develop their own learning, to be able to support the students so that they can achieve results and at the same time, thrive in their profession. The purpose of the study was to illustrate how teachers perceive their own learning in relation to their profession and whether the learning can be health-promoting. The study's theoretical frame of reference is based on a health-promoting perspective with the theory Sense of coherence, the Socio-cultural perspective on learning and Lifelong learning. The study was based on a hermeneutic design with an abductive approach. The result has been collected with a qualitative design in the form of structured interviews with ten primary school teachers. The interviews were analyzed with a qualitative analysis that created four themes and eight categories. The results show that teachers perceive their learning as an ongoing process. Learning takes place actively as a result of the social context the teacher is in. Other teachers and students seemed to be most important to teachers' learning process together with their own personal interests and vision of the professional role. There are many opportunities and obstacles to teachers’ learning where teachers’ community, practical professional development and reflection are prominent.