Denna studiens huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur kulturrelativism och universalism ”översätts” av “vardagsmänniskor”. I detta fall har intresset riktats mot lärarstudenters perceptioner av könsuppdelad undervisning i en friskolekontext. Studiens sekundära syfte har varit att undersöka hur väl det metodologiska tillvägagångssättet, think-aloud, kan besvara frågor med en inneboende etisk problematik, likt denna. Med andra ord; kan metodologin på ett rättvisande sätt belysa intervjupersoners tänkande kring detta slags frågor? Datainsamlingen har genomförts med hjälp av tio standardiserade think-aloud sessioner där respondenterna fått läsa en vinjett och sedan instruerats att diskutera innehållet högt (”tänka högt”) utifrån ett värdegrundsperspektiv. I studien har två olika vinjetter inkluderats varav den ena representerar könsuppdelning i en muslimsk friskola och den andra könsuppdelning i en kristen friskola, vilka har fördelats jämnt om fem var på de tio medverkande lärarstudenterna. Resultatet visar att de olika kontexterna varit avgörande för hur studenterna tolkar könsuppdelning, där den muslimska kontexten har problematiserats genom ett mer kulturrelativistisk, ”förlåtande” synsätt, medan den kristna friskolan bedömts vara icke-legitim i sitt agerande. / The main aim of this study has been to investigate how culture relativism and universalism are "translated" into the life of "everyday people". In this case, the focus has been directed towards teacher students' perceptions of gender-divided education in a private school. The secondary purpose of the study has been to investigate how well the methodological procedure, think-aloud, can answer questions with an inherent ethical problem, like this. In other words: can the methodology in a fair way illustrate interviewees thinking about this kind of questions? The collection of data has been carried out through ten standardized think-aloud sessions, where the students have been instructed to read a vignette (small text) and then think-aloud about its content from a value-based perspective. In the study, two different vignettes have been included, one of which represents gender divisions in a Muslim private school and the second represents gender division in a Christian private school. The vignettes have been divided evenly among the ten participating teacher students. The result has demonstrated that the different contexts have been decisive for how the students interpret gender-division, where the Muslim context is assessed by a more cultural relativistic, and ”forgiving” approach, while the Christian context is judged to be non-legitimate in its actions.

Denna undersökande designstudie utforskar hur visuellt material till en simulator kan komma att se ut och hur vägen fram till det färdiga designen kan se ut. Simulatorn som står i centrum för just denna studie kallas för Simulerade Provokationer (SimProv) och har lärarstudenter som huvudsaklig målgrupp. I SimProv kan lärarstudenten som användare välja mellan fyra olika handlingar i en klassrumssituation. Klassrumssituationerna är baserade på händelser som lärare i svenska skolan dagligen kan möta. Det visuella materialet skapas för att illustrera handlingsalternativen och i största möjliga mån få med lärarens känslor och tankar. Litteraturgenomgången tar upp ledarskap, kroppsspråk och visualisering. Genom förstudie, skisser och utvärdering tas ett visuellt material fram baserat på både tidigare forskning och utforskande design.

Sammanfattning Bakgrund Läraryrket är röstkrävande och lärare har en högre förekomst av röstbesvär jämfört med andra yrkesgrupper. Röstbesvär har även visats vanliga hos lärarstudenter. På Umeå universitet erbjuds en preventiv behandling för lärarstudenter som är viktig för att förbättra rösthälsan i läraryrket. Syfte Denna studie syftar till att undersöka förekomst av upplevda röstbesvär hos lärarstudenter vid Umeå universitet. Vi vill bidra med information om faktorer som kan påverka studenternas upplevda röstbesvär samt utveckla den preventiva behandlingsinsats som finns i dagsläget. Metod Autentisk data från lärarstudenter vid Umeå universitet har samlats in under 20 år i samband med ett förebyggande röstmoment i lärarutbildningen. Genom en databasforskning och en enkätundersökning för röstlogopeder i Västerbotten har upplevda röstbesvär och faktorer som kan påverka dessa undersökts. Resultat Aktuell studie har visat att av alla deltagande lärarstudenter under en 10-årsperiod var det 18,4% som upplevde röstbesvär. Det vanligaste symtomet bland studenterna var ansträngd eller trött röst. När inverkan på studenternas upplevda röstbesvär undersöktes i samband med verksamhetsförlagd utbildning syntes en signifikant ökning av upplevda röstbesvär hos hela gruppen. Röstlogopederna ansåg att röstbelastning var en betydande faktor gällande individers medvetna röstbesvär. Röstkrävande fritidsaktiviteter var även den enda protokollfaktor som var procentuellt högre hos studenter med upplevda röstbesvär. Slutsats Resultatet av denna studie har visat att verksamhetsförlagd utbildning har en inverkan på upplevda röstbesvär och styrker även tidigare teorier om detta. Aktuell studie vill därmed belysa vikten av den preventiva behandlingens placering då den med fördel bör ske i samband med att studenterna ökar sin röstbelastning under VFU-perioderna.

<p>Syftet med föreliggande uppsats är att, utifrån den kritik som ofta riktas mot lärarutbildningen, undersöka hur lärarutbildningen tar form via hur studenter uppfattar dess innehåll. För att nå syftet har vi valt att dela upp uppsatsen i tre delar. Till att börja med har vi beskrivit de befintliga styrdokumenten för lärarutbildningen samt dess uppkomst. Vidare har vi gjort en kvantitativ enkätundersökning på lärarstudenter som läser Pedagogik med didaktisk inriktning vid Örebro universitet vårterminen 2007. Denna undersökning har vi avslutningsvis satt i relation till de befintliga styrdokumenten. Resultatet av vår undersökning visar att utbildningen tar form genom beslutsfattarna men även genom studenternas tillgodogörande av och därigenom deras tal om den. Vi konstaterar att det vare sig är beslutsfattarnas eller studenternas fel att utbildningen fått utstå så mycket kritik, utan att det snarare är föreställningarna om utbildningen som är den starkast bidragande orsaken till kritiken.</p>

Syftet med föreliggande uppsats är att, utifrån den kritik som ofta riktas mot lärarutbildningen, undersöka hur lärarutbildningen tar form via hur studenter uppfattar dess innehåll. För att nå syftet har vi valt att dela upp uppsatsen i tre delar. Till att börja med har vi beskrivit de befintliga styrdokumenten för lärarutbildningen samt dess uppkomst. Vidare har vi gjort en kvantitativ enkätundersökning på lärarstudenter som läser Pedagogik med didaktisk inriktning vid Örebro universitet vårterminen 2007. Denna undersökning har vi avslutningsvis satt i relation till de befintliga styrdokumenten. Resultatet av vår undersökning visar att utbildningen tar form genom beslutsfattarna men även genom studenternas tillgodogörande av och därigenom deras tal om den. Vi konstaterar att det vare sig är beslutsfattarnas eller studenternas fel att utbildningen fått utstå så mycket kritik, utan att det snarare är föreställningarna om utbildningen som är den starkast bidragande orsaken till kritiken.

How does teacher students describe their preparation during their teacher education programmes so that they in the future are able to support their students’ information literacy? The latest curriculum, Lgr 11 of the Swedish elementary school have increased the demands on students’ digital abilities. These abilities largely include searching for and selecting information. Students should also develop a critical approach to information. The aim of the study is to contribute with knowledge about the participants experiences of preparation during the education in order to develop their future elementary school students’ information literacy. In this study, information literacy is described as the ability to define information needs and find and critically evaluate suitable sources in order to then be able to use the information in an adequate manner. Information literacy is studied from a sociocultural perspective where information searching is linked to different social contexts. Qualitative interviews were conducted with six teacher students. Socio-cultural theory has been helpful in the content analysis of the empirical material. The results show that the participants describe themselves as secure digital users. Nevertheless, they do not feel that they are sufficiently prepared from their teacher education programmes to meet their future students’ information literacy and needs. They furthermore wish for theory to be linked in a more concrete way to practice during the education.

The central theme of this study is the school library and how teacher students' view the integration of the library in teaching. Previous research has shown that the teacher programs lack education and knowledge on how to practically make us of the library. The purpose of this study is to investigate what perceptions and experiences future teachers have about the library's function and how they view the integration of the library in their teaching after graduation. To investigate the teacher students' perceptions and experiences, a qualitative analysis was made using semi-structured interviews at one university in Sweden including five primary school teachers and five subject teachers. This study is based on Loertscher's Teacher Taxonomy. One conclusion drawn was that the parents' approach to the library is more decisive than the informants' experiences from their schooling. The teacher students with parents that would read and often bring them to the library are more likely to make use of the library themselves in their future profession. The results show that most teacher students will use the library mainly in the Swedish subject. Furthermore, the results also concluded that the subject teachers in the study more frequently would use the library as a second classroom, a place for the pupil to study individually, or a place for having meetings. Many of the teacher students have good opportunities for future collaboration with the library, what tends to affect the usage is ignorance, the workplace, and the teacher students' previous experiences.

Syftet med denna kvantitativa och kvalitativa studie var att beskriva lärarstudenters syn på flerspråkighet, utifrån följande frågeställningar “Vilka uppfattningar ger SVA-lärarstudenter och lärarstudenter i övriga ämnen uttryck för gällande flerspråkighet?” och ” Skiljer sig dessa uppfattningar och värderingar åt mellan undersökningsgrupperna? I så fall på vilket sätt?”. För att svara på frågan, gjordes en webbaserad enkätstudie med 81 informanter, 25 SVA-studenter och 56 lärarstudenter i övriga ämnen. Den insamlade datan analyserades fenomenografiskt och med hjälp av frekvensanalys. Resultatet visade övervägande positiva attityder till flerspråkighet hos båda undervisningsgrupperna. Lärarstudenterna hade två olika uppfattningar på begreppet flerspråkighet, eftersom majoriteten av lärarstudenterna definierade sig själva som flerspråkiga, samtidigt som de tillskrev begreppet stereotypa egenskaper. Gällande kunskaper inom flerspåkighetsområdet, kom det fram brister hos lärarstudenterna i övriga ämnen, samt en viss skillnad i viljan att utvecklas inom området i jämförelse med SVA-studenterna, eftersom de inte såg flerspåkighetsområdet som deras ansvar

Denna studie syftar till att undersöka lärarstudenter och elevers uppfattningar om användandet av serier i undervisningen genom att behandla frågeställningarna: ”Hur kan intresset för serier göra skillnad för lärarstudenternas/elevernas kunskap om serier?”, ”Hur uppfattar lärarstudenter/elever att serier kan användas didaktiskt?” samt Vilka möjligheter/svårigheter uppfattar lärarstudenter/elever med att använda serier i undervisningen?”. Dessa frågeställningar behandlades med fenomenografisk teori och metod. Bekvämlighetsurval ledde till att de som intervjuades var lärarstudenter i åldrarna 24–55 år samt elever i åldrarna 6–14 år. Lärarstudenterna och eleverna gav information kring deras intresse och kunskap om serier. Lärarstudenterna ansåg att serier var ett sätt att underlätta läsningen samt att serier kunde inkluderas i flera ämnen. Lärarstudenterna påtalade komplexiteten hos serier och hur serier kunde försvåra undervisningen. Enligt lärarstudenterna var möjligheterna hos serier hur de kan användas didaktiskt. Eleverna diskuterade hur serier kunde vara svåra eller göra undervisningen roligare. Eleverna diskuterade även hur de arbetat med serier och en önskan om att arbeta mer med serier. Eleverna tyckte också att läraren har en central roll i huruvida serier används eller inte.

Drama ska vara ett inslag i skolans verksamhet och tidigare forskning visar att drama är ett bra verktyg som kan användas för att fördjupa elevernas kunskaper i alla skolans ämnen. För att drama ska bli en del av so-undervisningen det viktigt att lärare har kompetens inom både so-ämnet och inom drama. I tidigare studier med lärare framkommer det att bristen på kompetens gör att de känner en osäkerhet och väljer därför andra undervisningssätt som de känner sig trygga med. Med anledning av detta uppstod en nyfikenhet om hur lärarstudenter ställer sig till att använda drama i framtida undervisning. Syftet med denna studie är därför att undersöka lärarstudenters inställning till att använda drama i so-undervisningen. I studien genomfördes 11 semistrukturerade intervjuer med lärarstudenter från grundlärarprogrammet F-3. Lärarstudenterna uppfattar att de saknar didaktiska kunskaper inom drama men menar att lärarutbildningen har gett dem tips och idéer samt inspiration till att använda drama i undervisningen. De lyfter både för- och nackdelar med att använda drama i so-undervisningen men menar att de fördelar som finns väger upp för nackdelarna. Sammantaget visar denna studie att lärarstudenterna har en positiv inställning till att använda drama i framtida so-undervisning. / <p>SO</p>