Spelling suggestions: "subject:"läromedelsanalys.""
11 |
Diskursanalys av läroböcker i historia för gymnasiet mellan 1925 – 2013. : Läroboksanalys med fokus på socioekonomiska grupper. / Discourse analysis of history textbooks for high school between 1925 – 2013. : Textbook analysis with focus on socio-economic groups.Johansson, Sofia January 2016 (has links)
This thesis is a qualitative textual analysis of textbooks used in the teaching of history at the secondary level. The purpose of this paper is to investigate how different socio-economic groups are represented and constructed, and if this changes over time. The study holds parts of the social constructivist theory and the use of history. The method used in this thesis is the discourse analysis. The analytical instrument that this study has used is the Statistiska centralbyråns definition of socio-economic groups, which have been analysed according to Pierre Bourdieu's economic, social, cultural and symbolic capital. The results showed that there are various constructions made of the different socio-economic groups in the textbooks and that this constructions changes over time can be discerned. The discussion shows that this study’s results is consistent with previous research in the same area. / Detta examensarbete är en kvalitativ textanalys av läroböcker som används i undervisningen i historia på gymnasial nivå. Syftet med uppsatsen är att utreda hur olika socioekonomiska grupper representeras och konstrueras, samt om detta förändrats över tid. Studien innehar delar av den socialkonstruktivistiska teorin samt historiebruk, och den metod som nyttjas är diskursanalys. De analysinstrument som denna studie har använt sig av är Statistiska centralbyråns definition av socioekonomiska grupper, vilka har analyserats utifrån Pierre Bourdieus ekonomiska, sociala, kulturella samt symboliska kapital. Resultat påvisade att det förekommer olika konstruktioner av de olika socioekonomiska grupperna i läroböckerna samt att en förändring över tid kan urskiljas. I diskussionen framkommer denna studies resultat som samstämmigt med tidigare forskning.
|
12 |
Genusanalys av läroboken Levande historia : En analys utav fördelningen av män och kvinnor i upplagorna 2003 och 2013 / Gender analysis of the textbook Levande historia : An analysis of the distribution of men and women in the editions of 2003 and 2013Åkesson, Rebecca January 2016 (has links)
Arbetet har gått ut på att undersöka hur ofta kvinnor och män gestaltas på bilder i läroböckerna samt hur ofta kvinnor och män nämns i läroboksregistret. Läroböckerna som granskningen har gjorts på är två olika upplagor av Levande historias läroböcker. Läroböckerna är anpassade till högstadiet och är skrivna efter två olika läroplaner LPO94 som står med i boken kursplaner och betygskriterier 2000 samt läroplaner för grundskolan, fritidshemmet och förskoleklassen 2011. Den metod jag har använt mig utav i undersökningsdelen är kvantitativ metod. Undersökningsdelen bestod utav bildanalys, registeranalys och en fortsättning på registeranalysen. I fortsättningen av registeranalysen granskades benämningar från registeranalysen som var intressanta samt ett tidsdiagram med kvinnorna som fanns i registret. Tidsdiagrammet visar när kvinnorna nämns respektive inte nämns i läroböckerna. Bildanalysens resultat visar att i den tidigare upplagan av Levande historias bilder är 70 procent av de identifierbara människorna män. Resterande 30 procent är kvinnor. I den senare upplagan av Levande historias bilder är 72 procent av de identifierbara människorna män gentemot 28 procent som är kvinnor. Detta visar att kvinnorna har minskat på bilderna i läromedlen istället för att ökat vilket man inte hade förväntat sig skulle skett under de 10 år som det skiljer mellan upplagorna. Bildmässigt är kvinnorna underrepresenterade då männen förekommer oftare på bilder läroböckerna. Efter registeranalysen visar det att i den tidigare upplagan av Levande historia 2003 innehåller boken enbart 5,5 procent kvinnliga karaktärer och 94,5 procent manliga karaktärer. I den senare upplagan av Levande historia 2013 innehåller boken enbart 5 procent kvinnliga karaktärer och 95 procent manliga karaktärer. Detta är räknat på hur många kvinnor och män som fanns med i böckernas register. Resultatet av detta visar att kvinnliga karaktärer har minskat i den nyare upplagan av Levande historia gentemot manliga karaktärer som har ökat i den nyare upplagan av Levande historia. Fortsättningen av registeranalysen visar att det finns kvinnor med i läroböckerna som inte nämns i registret samt att kvinnor fattas under många olika tidsperioder utifrån registren i båda upplagorna Levande historia. Efter granskningen utav läroböckerna levande historia har jag kommit fram till att läroböckerna inte lever upp till det som skolverket tydligt skriver i skolans värdegrund att skolor ska arbeta för en likvärdig bild utav kvinnor och män. Det slutliga resultat som jag kommit fram till efter undersökningarna är att kvinnor är passiva och underrepresenterade i läromedlen. / The work has been to investigate how often men and women are portrayed in textbooks and how often men and women are mentioned in the textbook register. The textbooks that will be examined are Levande Historia. The examine will be done in two different editions of the Levande historia textbooks. The textbooks are adapted for the swedish high school and are written by two different curricula LPO94 which is included in the book syllabi and grading criteria 2000, and curricula for elementary school, kindergarten and pre-school class of 2011. The method I have used for in the examination part is quantitative method. In the first step of my investigation I will count how often women and men occur in the pictures in textbooks. In the second step I will examine the textbook registers and count how often women and men are named in the textbook register. The third step is a continuation of the second one, where I will use the women who were named in the register and make a chart that will visualize in which time period they are mentioned in. In the fourth step I will examine designations I found interesting in the registry analysis. The results will be presented in both text and graphics to clearify even more. The picture analysis results show that in the previous edition of Levande Historia 70 percent of the identifiable people found in the pictures are men. The remaining 30 percent are women. In the recent edition of Levande Historia 72 percent of the identifiable people in the pictures are men versus 28 percent who are women. This shows that women have been declined in the illustrations in these books instead of increasing which was not expected to happen durring the 10 years between the two editions. Pictorial women are underrepresented as men appear more often on pictures in the textbooks. The register analysis shows that in the previous edition of Levande Historia 2003, the book contains only 5.5 percent of female characters and 94.5 percent male characters. In the recent edition of the Levande Historia 2013, the book contains only 5 percent of female characters and 95 percent male characters. This is based on how many women and men that were named in the books records. The result of this shows that female characters have declined and male characters have increased in the recent edition of Levande historia. The continuation of the register analysis shows that there are women in the textbooks that aren’t mentioned in the register and that several time periods is lacking of female individuals in both editions of Levande historia. After the examination of the textbooks Levande historia I have come to the conclusion that the textbooks do not live up to what the authorities clearly write in the school's values that schools shall promote an equivalent image of women and men. The final results that I have come to after the investigations is that women are underrepresented and passive in the teaching materials.
|
13 |
Lärobokens roll i idrott och hälsa : En studie av läroböckers användning och innehållGrahn, Hanna January 2016 (has links)
Läroboken har länge haft en framträdande roll i skolan, men läroboksanvändningen inomi drott och hälsa har varit ett förhållandevis outforskat område. Denna studie syftar till att fördjupa kunskapen om hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet använder sig av läroböcker i undervisningen, hur de ser på läroböcker och hur innehållet i läroböcker för gymnasieelever inom ämnet idrott och hälsa följer de nationella styrdokumentens intentioner. Studiens teoretiska ramverk är läroplansteorin som handlar om hur en läroplan på olika nivåer formuleras, tolkas och omsätts till konkret undervisning. Enligt denna teori har läroböcker en betydelsefull funktion på transformeringsarenan där styrdokumenten tolkas. Genom en enkätundersökning framkom det att 54,5 % av idrott och hälsa-lärarna använder sig av läroböcker och att läroböckerna framförallt används till undervisningens mer teoretiska moment. Läroböcker för idrott och hälsa ansågs både ha fördelar och begränsningar.Textanalyser av aktuella läroböcker visade att kursplanens centrala innehåll och syfte återfanns i böckernas innehåll.
|
14 |
Läroboken – en tillgång för paradigmskifte? : En kvalitativ diskursanalys av läroböcker i idrott & hälsaLessner, Jonas, Karlsson, Tomas January 2017 (has links)
Sammanfattning Forskning visar att frågor kring vad, hur och vilken kunskap som ska läras ut i ämnet idrott och hälsa framstår som otydligt i praktiken. Diskurser som tidigare identifierats i ämnets praktik är inte alltid kompatibla med kunskapsuppdraget. Syftet med denna studie är att analysera vilka ämnesdiskurser som går att identifiera i läroböcker för ämnet Idrott och Hälsa 1 och 2, den diskursiva praktikens diskursordning samt vilken möjlig kunskapsutveckling diskurserna erbjuder. Tillsammans ger det oss en möjlighet att diskutera om läroböckerna är ett lämpligt verktyg för att åstadkomma förändring eller om de reproducerar traditionella föreställningar om ämnets karaktär. För att precisera syftet utgår undersökningen från följande tre frågeställningar: Vilka ämnesdiskurser uttrycks i läroböckerna? Hur ser diskursordningen ut bland de olika ämnesdiskurserna i läroböckerna? Vilka utbildningsfilosofiska traditioner kan kopplas till ämnesdiskurserna? Metodvalet i studien är kritisk diskursanalys. Det empiriska underlaget i studien består av de två läroböcker som finns publicerade för idrott och hälsa 1 & 2. Ett analysschema utformades för att kategorisera de ämnesdiskurser som uttrycks i böckerna. Den initiala bearbetningen av materialet gjordes separat för att sedan komma fram till en gemensam tolkningsram av identifierade diskurser. Ämnesdiskurserna som finns representerade i böckerna analyserades därefter utifrån regelbundenhet och dominansförhållande. Slutligen placerades de identifierade diskurserna in i utbildningsfilosofiska traditioner för att vidga förståelsen för vilken syn på kunskap som läroböckerna möjliggör. Resultatet visar att nio olika ämnesdiskurser identifierats. Dessa är: aktivitetsdiskursen, (elit)idrottsdiskursen, fysiologidiskursen, riskdiskursen, naturmötesdiskursen, moraliserande fostransdiskursen, sociokulturella diskursen, egenmaktsdiskursen samt könsuppdelningsdiskursen. De diskurser som får mest utrymme i båda böckerna är de vi benämner som (elit)idrottsdiskursen, fysiologidiskursen och riskdiskursen. Dessa placeras in i den essentialistiska utbildningsfilosofin, vilket inte stämmer överens med den konstruktionistiska läroplanen. Resultatet visar att fysiologidiskursen och riskdiskursen har hög status i böckerna. De är de mest förekommande ämnesdiskurserna och de figurerar både som överordnade och underordnade beroende på kontexten samt är väl kompatibla med varandra. Däremot så kan den konstruktionistiska egenmaktsdiskursen också tolkas som överordnad ämnesdiskurs i böckerna, vilket ger böckerna viss legitimitet i förhållande till läroplanen. Den konstruktionistiska sociokulturella diskursen är helt marginaliserad till ett fåtal partier av det empiriska underlaget. Slutsatsen är att de analyserade läroböckerna i mångt och mycket reproducera den verklighet som mer praktiknära studier visar. Läroböckerna som helhet är inte en tillgång för det paradigmskifte som vi efterfrågar, men beroende på hur böckerna används kan lärare ha nytta av delar av innehållet. / Abstract Research shows that questions about what, how and which knowledge should be taught in physical education appears unclear in practice. Previously identified discourses in the subject's practice is not always compatible with the knowledge of the mission. The purpose of this study is to analyze which discourses can be identified in the textbooks for the subject Physical Education, how the order of discourses manifests and the possible development of knowledge these discourses offer. Together it gives us an opportunity to discuss whether these textbooks are an appropriate tool to achieve change or if they reproduce traditional beliefs about the subject's character. To define the aim of this study we point out three questions to examine: Which subject discourses are expressed in the textbooks? How does the order of discourses in the textbooks looks like? What educational philosophical traditions can be linked to the identified discourses? The methodology of the study is discourse analysis. The empirical basis of the study consists of two textbooks which are published for 'idrott och hälsa 1 & 2'. An analyze scheme was designed to categorize the discourses expressed in the books. The initial processing of the material was made separately and then we came to a common interpretation framework of identified discourses. The subject discourses that are represented in the books were then analyzed based on regularity and relative dominance. Finally, the identified discourses were placed into education philosophical traditions to broaden the understanding of what type of knowledge the textbooks offer. The result shows that nine different subject discourses identified. These are: Activity discourse, (elite)sports discourse, physiology discourse, risk discourse, nature meeting discourse, the moralizing discipline discourse, socio-cultural discourse, empowerment discourse and gender divisions discourse. The discourses that get the most space in both books are those we term as the (elite)sports discourse, physiology discourse and risk discourse. These are placed into the essentialist philosophy of education, which is not consistent with the constructionist curriculum. The result shows that physiology discourse and risk discourse has high status in the books. They are the most occurring discourses and figures both as superior and secondary discourses and are also well compatible with each other. However, the constructionist empowerment discourse is interpreted as a superior discourse in the books, giving the textbooks some legitimacy in relation to the curriculum. The constructionist socio-cultural discourse is completely marginalized to some minority parties of the empirical data. The conclusion is that the analyzed textbooks largely reproduce the reality that more practice-oriented studies shows. The textbooks are not an asset to the paradigm shift that we request, but depending on how the textbooks are used, teachers might have benefit of some of the content.
|
15 |
Läroböckernas Islam : En komparativ studie av Islam i läroböcker före och efter den 11 september år 2001Langenheim, Nora January 2017 (has links)
Detta är en komparativ studie om hur Islam presenteras i svenska läroböcker avsedda för gymnasiet före och efter terroristattackerna den 11 September år 2001. Tre läroböckers presentation av Islam före år 2001 har analyserats och sedan jämförts med tre läroböcker producerade efter år 2001. Detta för att urskilja likheter och skillnader i presentationen av Islam och muslimer. Vidare undersöks presentationen av religionen och dess utövare utifrån ett postkolonialt perspektiv. Studiens resultat visar att det ur ett postkolonialt perspektiv inte går att uppfatta någon större skillnad mellan böckerna skrivna före samt efter år 2001. Däremot är de perspektiv som den postkolonialistiska teorin skildrar tydligt urskiljbara i samtliga läroböcker där en andrafiering av muslimer sker både före och efter år 2001. Samtliga läroboksförfattare tenderar att ha sin utgångspunkt i Kristendomen när Islam presenteras och vidare framställa Islam och muslimer i lärobokstexterna som något främmande. Detta genom att författarna gör skillnad på ett vi och dom när religionen presenteras.
|
16 |
Från kristet bundna till allmänt rådande : Hur förmedlingen av kristna värderingar förändrats i religionsläroböckerLindqvist, Sara, Lindén, Malin January 2019 (has links)
No description available.
|
17 |
Blir våra elever kompetenta matematiker? : En studie om vilka möjligheter mellanstadieelever har att utveckla matematiska kompetenser när de arbetar med algebra i läroböckerAbrahamsson, Elin, Vallien, Isa January 2019 (has links)
Denna läroboksanalys har undersökt i vilken utsträckning elever ges möjlighet att utveckla matematiska kompetenser när de arbetar med algebra i läroböcker. Två läroböcker i samma läroboksserie har analyserats, en för årskurs 4 respektive årskurs 6. Detta för att kunna undersöka om det finns en progression, förvärvad kunskap som byggs vidare på, mellan läroböckerna. Enligt den teoretiska utgångspunkten som analysen baseras på finns sex matematiska kompetenser. Läroböckernas algebrauppgifter analyserades för att se vilken eller vilka av dessa kompetenser som gavs möjlighet att utvecklas i varje uppgift. Kompetenserna delades sedan in i nivåerna ingen, liten, medelstor eller stor utsträckning. Resultatet visade att samma matematiska kompetenser förekom i lika stor utsträckning i båda läroböckerna, med ett undantag. En kompetens förekom i ingen utsträckning i årskurs 4 och i liten utsträckning för årskurs 6. Två kompetenser förekom i liten utsträckning för årskurs 4 och tre kompetenser för årskurs 6. Samma kompetens utvecklas i medelstor utsträckning och stor utsträckning i båda läroböckerna. Progression identifierades i fyra kompetenser. En kompetens delades upp i två underkategorier för att se om en progression fanns mellan läroböckerna inom denna specifika kompetens. Det fanns en progression. Den matematiska kompetens som inte ges möjlighet att utvecklas har i tidigare forskning visats viktig. Att den inte ges möjlighet att utvecklas kan ha att göra med att den inte är med i läroplanen för grundskolan (Lgr11, 2018). En annan studie med samma teoretiska utgångspunkt har gjorts på nationella prov. I studierna förekom en kompetens i olika utsträckning på grund av att studierna valt att definiera den på olika sätt. Studierna visar i stort sett samma resultat vad gäller progression mellan årskurser. Slutsatsen är att kompetenserna hade behövt ges möjlighet att utvecklas i större utsträckning i läroböckerna, samt att Lgr11 skulle behöva ha med alla sex kompetenserna i läroplanen.
|
18 |
Så få ord, så mycket dumheter : en kritisk granskning av svenska gymnasieböckers skildringar av marxistisk idétraditionBerggren, Johan January 2007 (has links)
<p>Denna uppsats innehåller en kvalitativ analys av ett antal läroboksskildringar av den marxistiska idétraditionen i svenska gymnasieläroböcker i historia, samhällskunskap och religion. Undersökningen analyserar hinder för elevens förståelse av den marxistiska idétraditionen utifrån frågeställningarna om i vilken grad texterna på ett upplysande och rättvisande sätt skildrar den idétraditionen förstådd utifrån marxisters självbild. Denna självbild representeras av ett antal utvalda marxistiska auktoriteter. Slutsatser som kan dras utifrån analysen är att påtagliga brister finns i de flesta av de undersökta texterna både i avseende på hur upplysande och rättvisande deras beskrivningar är. Många missvisande framställningar av idéer samt felaktiga förklaringar och brukanden av olika begrepp gör att många texter på flera punkter inte kan sägas ge en rättvisande skildring. När det gäller huruvida skildringarna är upplysande är detta ett större problem än det förra då många författare slarvar med förklaringar av begrepp samt klargöranden av vilka de refererar till när de beskriver olika idéer. Denna brist i att göra skildringarna upplysande är den allvarligaste bristen i de undersökta läroböckerna, en brist som på ett mycket påtagligt sätt riskerar att hindra och missleda elevens förståelse.</p>
|
19 |
Västerlandet i historieläroböcker : En studie av hur historieläroböcker på gymnasiet skildrar Västerlandet jämfört med den övriga världen.Johnsson, Mats January 2013 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur historieläroböcker på gymnasiet skildrar Västerlandet jämfört med övriga världen. Läroböckerna är en viktig kunskapsförmedlare i skolan, särskilt i ämnet historia. En kritisk lingvistisk metod har använts för att studera relationen mellan Västerlandet och den övriga världen i historieläroböcker och upptäcka perspektiv och ideologiska budskap som inte är uppenbara från början. Resultatet visar att de icke västerländska samhällena får väldigt liten plats i historieböckerna vilket gör att många centrala världshistoriska skeenden inte berättas och boken blir då delvis eurocentrisk genom att de centrala världshistoriska ögonblicken för det mesta tillskrivs Västerlandet. Eurocentrisismen upprätthåller Västerlandets hegemoni genom att förfalska en historia som påpekar västs skiljaktigheter mot Österlandet. De undersökta historieläroböckerna kan sägas upprätthålla Västerlandets hegemoni genom att undvika att skildra historia om Österlandet. Läroböckerna tillskriver även felaktigt världshistoriska ögonblick till Västerlandet vilket forskare menar är typiskt för en eurocentrisk historieberättelse. Exempelvis den industriella revolutionen i Storbritannien, jordbruksrevolutionen i Europa under medeltiden och upptäckten av och resandet runt Afrika är något som enbart hänförs till Västerlandet istället för att även Österlandets betydelse påpekas. De undersökta läroböckerna förmedlar inte en mångsidig historia vilket försvårar skolans arbete med olikheter och mångfald. Historieundervisningen behöver något eller någon som kan problematisera och komplettera innehållet i böckerna för att ge en mer korrekt och mångsidig bild av historien. Vid en jämförelse av resultaten av analysen av de undersökta läroböckerna med tidigare forskning ger denna studie ändå stöd åt tesen att historieläroböckerna i mindre utsträckning än tidigare är eurocentriska och att läroböckerna långsamt anpassas till modern forskning, åtminstone när det gäller eurocentrism.
|
20 |
Kulturmöten i Svenska läroböcker för gymnasiet : -En läroboksanalys / Cultural Meetings in Swedish High School History Books : -A Schoolbook StudySvensson, Johanna January 2013 (has links)
The purpose of this study is to examin the depiction of culturalmeetings in history books in relatioon to the schoolguidelines, and how and why the description may have changed over time. To achieve this, a qualitative method was used to analyze the content of cultural meetings in Swedish schoolbooks after the World War II. The material used in the study was taken from eight editions of Alla tiders historia published between 1985-2011. The material was then put together and analyzed from the theoretical perspectives, which try to explain the factors that influenced the depiction of the texts. The results of this study shows, that over time, the school guidelines have incresed their focus on human value and the need for students to interact with people from other cultures. The depictions in the history books lives upp to the demands of the school guidelines, but this study shows that the main influence of the content of the book is the social context. When the first school guideline where constructed, economy was a major focal point, and by that time immigration was thought to be economacally benefical to Sweden, which i depicted in the books. Under the second school guiedlines the does not change much, but the immigation is wiewed as more problematic. At the time, the Swedish society was suffering from an economic crisis and the problems that badly preformed integration were starting to show. However, after some changes in society including a political effort was made to make the contry multicultural, the depiction in the history books change, and words like multicultural start making an appearance. When they change the school guiedlines again, the authors have gained a new awareness of what influences the content and the deoictions of immigrants are more neutral. The cahnge in writing can also be seen as authors try to follo the new guidelines with focus on cultural meetings.
|
Page generated in 0.0749 seconds