Enligt läroplanen för gymnasieskolan är ett av skolans uppdrag att aktivt verka för jämställdhet. Om det ska ske behöver även skolans läroböcker verka för skolans jämställdhetsuppdrag. Ett sätt att arbeta med jämställdhet är i ämnet svenska och i arbetsområdet litteraturhistoria. I valet av läroböcker är det viktigt att svenskläraren är medveten om hur föreställningar om genus framställs i läroboken, inte minst eftersom text och bild påverkar och formar våra föreställningar om samhället. Syftet med studien är att ge ett kunskapsbidrag om hur kvinnor och män utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv framställs i det litteraturhistoriska ämnesinnehållet i två läroböcker i svenska på gymnasiet från 1997 och 2019 för att jämföra, kritiskt granska och diskutera de föreställningar om genus och maktrelationer som förmedlas genom läroböckernas text och bild. Studiens frågeställningar är följande: Vilka beskrivningar av genus framträder i läroböckernas litterära epoker realism och naturalism? Vilka budskap och stereotyper förmedlas om genus och makt i respektive läroboks text och bild? Vilka likheter och skillnader finns mellan läroböckernas framställningar? För att uppfylla studiens syfte och besvara dess frågeställningar har diskursanalytisk teori och genusteori valts som teoretiskt ramverk och kritisk diskursanalys som metod. Materialet är två läroböcker i litteraturhistoria från 1997 och 2019 avsedda för gymnasieskolan.  Resultatet visar att läroböckerna förmedlar föreställningar om genus där mannen är i centrum och framkant av utvecklingen och kvinnan blir passiv och i bakgrunden. Detta visar en föreställning om genus där mannen är den handlingskraftiga, företagsamma och aktiva, medan kvinnan upplevs mer passiv och frånvarande. Resultatet visar även att läroböckerna förmedlar traditionella stereotyper och budskap där de lyfter fram det manliga, patriarkala, perspektivet genomgående i läroböckerna. Mannen framställs som närvarande, tongivande och geni, medan kvinnan framställs som frånvarande, ”kvinnosakskvinna” och privat. Läroböckerna visar sig ha likheter kring föreställningar om genus. Till exempel förmedlar båda läroböckerna, genom text och bild, männen som mer storslagna, drivna och handlingskraftiga, medan kvinnan uppfattas mer som passiv och frånvarande. En skillnad mellan de två läroböckerna är kvinnans närvaro. Kvinnan är nästintill helt utebliven i den äldre läroboken, medan kvinnan börjar få ta plats alltmer i den yngre läroboken, dock med traditionella stereotyper och föreställningar om genus.  Studiens resultat visar att läroböckerna inte stämmer överens med den syn på jämställdhet som ska genomsyra utbildningen. Läroböckerna förmedlar traditionella föreställningar om kvinnor och män och påverkar elevernas föreställningar om könen och i sin tur elevernas syn på sig själva. / According to the curriculum for the upper secondary school, one of the missions of education is to actively work for gender equality. If that is to happen, textbooks also need to work for the gender equality mission. One way to work with gender equality is in the subject of Swedish and in the field of literary history. When choosing textbooks, it is important that the Swedish teacher is aware of how ideas about gender are presented in the teaching material, not least because text and images influence and shape our ideas about society. The aim of the study is to provide a contribution to knowledge about how women and men, based on a discourse analytical perspective, are presented in the literary history subject content in two textbooks in Swedish at the upper secondary school from 1997 and 2019 to compare, critically examine and discuss the notions of gender and power relations that are conveyed through the text and images of the textbooks. The research questions are as follows: Which descriptions of gender appear in the textbooks' literary period of Realism and Naturalism? What messages and stereotypes are conveyed about gender and power in the text and images of each textbook? What are the similarities and differences between representations of the textbook? To answer the aim and questions of the study, discourse analytical theory and gender theory have been chosen as the theoretical framework and critical discourse analysis as the method. The material is two textbooks in literary history from 1997 and 2019 intended for upper secondary school. The result show that the textbooks conveyed notions of gender where men was at the center and forefront of development and women remained passive and in the background. This shows a notion of gender where men are the action-oriented, enterprising, and active, while women is perceived as more passive and absent. The result also showed that the textbooks conveyed traditional stereotypes and messages where they highlighted the male, patriarchal, perspective throughout the textbooks. Men is portrayed as present, universal and genius, while women is portrayed as absent, "women's libber" and private. The textbooks were found to have similarities regarding notions of gender. For example, both textbooks conveyed, through text and images, the men as more grandiose, driven, and capable of action, while the woman are perceived more as passive and absent. A difference between the two textbooks is the presence women. They are almost absent in the older textbook, while women are starting to find a place in the younger textbook, albeit with traditional stereotypes and ideas about gender.  The study's results show that the textbooks do not match the view of gender equality that should pervade education. The textbooks convey traditional ideas about women and men and influence the ideas of students about gender and, in turn, the students’ view of themselves.

I detta examensarbete undersöks vilka förutsättningar elever har i historieämnet för att utveckla kunskap om människans förhållande till naturen ur ett historiskt perspektiv. Vidare hur denna kunskap ger de förutsättningar som krävs för att fördjupa sitt historiemedvetande och utveckla en handlingskompetens. Med utgångspunkt i tidigare forskning kring detta område, narrativa teorier samt principer i form av kriterier för en ”god lärobok” har vi analyserat läroböcker för kurserna historia 2 och 3 utifrån ett miljöperspektiv. Utifrån denna analys är våra slutsatser att läroböcker som ger goda förutsättningar för elever att utveckla en handlingskompetens ska möjliggöra att den kunskap som förmedlas i innehållet ska också kunna beprövas i textfrågor. Textfrågornas ska följaktligen vara formade så att eleverna aktiveras på så sätt att de kan förstå att kunskap om dåtiden har betydelse för nutid för att kunna agera i sin framtid.

Syftet är att undersöka hur genus skildras i två kapitel från två läroböcker i litteraturhistoria för gymnasiet. Dessa läroböcker är skrivna med cirka tjugo års mellanrum av samma författare men utifrån två olika läroplaner. Studien undersöker vilken förändring, ur ett genusperspektiv, som har skett under denna tid och om dessa förändringar stämmer överens med läroplanernas utveckling. En kvalitativ textanalys användes för att undersöka de två kapitlen. I resultatredovisningen framkommer det att utvecklingen i läroböckerna visar en positiv trend över tid mot ett mer jämställt språk och perspektiv. Den äldre läroboken är på ett tydligt vis skriven utifrån manliga erfarenheter medan den yngre lärobokens tendenser antyder en välvilja att uttrycka sig genusmedvetet helt i enlighet med vad dess läroplan efterfrågar. Detta är dock problematiskt och generellt saknas det i båda läroböckerna reflektion kring varför samhället då och nu har mannen som norm. Min slutsats är att texterna i läroböckerna har utvecklats i riktning mot en mer genusneutral framställning, men att de ännu inte använder ett jämställt språk.

Sammanfattning/Abstract Olsson Nina ( 2005) Svensk-norska unionsupplösningen i läroböckerna. The Swedish - Norwegian union in textbooks. Gymnasielärarutbildningen, Historievetenskap och lärande. Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syfte Syftet med detta arbete är att undersöka och jämföra hur den svensk- norska unionsupplösningen har behandlas i norska och svenska läroböcker i historia. Samt identifiera skillnader och likheter och försöka förklara dem. Metod Christer Karlegärds har ett antal punkter för att analysera läroböcker i historia. Det är utifrån dessa punkter jag har valt att analysera texterna om unionsupplösningen. Jag jämför läroböckerna med varandra för att se skillnader och likheter. I min analys redogör jag för rimliga hypoteser som syftar till att förklara de skillnader och likheter jag har identifierat. Resultat Undersökningen visar att det finns en hel del skillnader och likheter. Den största skillnaden är texternas omfattning. De orsaker som kan förklara skillnaderna är att unionsupplösningen har olika betydelser i de båda länderna och detta i sin tur har påverkat läroböckernas utformning. Likheterna i texterna kan förklaras med likartade kursplaner och läroboksförfattarnas vilja att framställa så neutral historia som möjligt. Nyckelord: Unionsupplösningen 1905, läroboksanalys, norska historieböcker, svenska historieböcker. / Purpose The purpose of this work is to examine and compare how the dissolution of The Swedish – Norwegian union, is handled in textbooks. The purpose is also to identify similarities and differences and attempt to explain them. Methods Christer Karlegärd has a number of points to analyze text books in history. I have based my study on these points. In my final analysis I describe reasonable hypothesis, in order to explain the similarities and differences I have found. Result In my work I found a number of similarities and differences. The biggest difference is the variation of length. The Norwegian texts are longer than the Swedish. I found that the reason to why the Norwegian texts are longer than the Swedish is because the view of the dissolution of the union is differently. And that is shown in the text books. The similarities can be explained by the writers will to describe history as neutral as possible. Keywords: The dissolution of The Swedish – Norwegian union. Textbook analysis Norwegian history books, Swedish history books.

I denna uppsats undersöks hur två läroböcker i tyska för högstadiet skolår 7-9 utformat ettgrammatiskt moment – verbböjningen. Analysen baseras på språkdidaktiska teorier. Ianalysen undersöks om upplägget i böckerna är didaktiskt motiverat och vilka didaktiskateorier som ligger bakom upplägget. Vidare undersöks om arbetsuppgifterna är inbäddadei ett kommunikativt sammanhang eller om de är isolerade samt vilken grad av styrningarbetsuppgifterna har. Därtill undersöks hur ordningsföljden är vid inlärningen av verben.Det finns olika teorier och metoder om grammatikinlärning, två av de viktigaste är dendeduktiva kontra den induktiva metoden. En annan beskriver hur man uppfattar ocharbetar med grammatiken, som produkt eller som process. När det gällergrammatikkunskap skiljer man på den deklarativa kunskapen och den procedurala.Analysresultatet visar en obalans mellan de båda läroböckerna, där det ena läromedletligger mer i framkant med dagens språkdidaktiska forskning än det andra.

Studien granskar medvetenheten om queerperspektivet i läroböcker utifrån synliggörande av hbt, heteronormativitetsmedvetenhet och vilka läsningar texterna förbereder för. Läroböckerna som analyserats är avsedda för gymnasiet och har ett tematiserat upplägg där vi valt att fokusera på kärleks- och relationsteman. Texterna i läroböckerna är analyserade utifrån en queerteoretisk ansats och baseras på en kvalitativ analys. Studien är gjord utifrån en queer läsart som ligger till grund för arbetets läsningar. Resultaten visar att läroböckerna har en vilja att synliggöra homosexualitet men utesluter bisexualitet och transpersoner. I de flesta fall synliggörs homosexuella personer som något avvikande och de skiljs från de heterosexuella personerna. Läroböckerna har även en relativt hög grad av texter som är obestämda i sin tolkning där både hbt-personer och heterosexuella kan känna igen sig. Det gäller framför allt i litterära citat. Dock ändras dessa förutsättningar för många av citaten när lärobokstexter förutsätter och skapar vissa tolkningar utifrån en stark heterosexuell norm. På detta sätt exkluderas hbt-personer. Utifrån en queerteoretisk syn finns det tendenser till att läroböckerna strider mot värdegrunden. Det gäller framför allt i exkluderandet av hbt-personer. Det finns en vilja hos läroböckerna att synliggöra hbt-personer men det är fortfarande kopplat till en stark heteronorm.

Undersökningens syfte är att studera hur ett område inom kursen kemi A på gymnasiet framställs i två olika typer av kemiläroböcker. Fokus är på hur innehållet presenteras, kursplanuppfyllelse samt hur anknytningar till vardagen och samhället utanför skolan görs. En läroboksanalys har utförts och innehållet i texten har systematiserats enligt på förhand givna kategorier. För analysen har området som berör substansmängd och mol valts. Analysen kompletteras med intervjuer av lärare. Läroboksanalysen visar att båda läroböckerna tar upp de mål i kursplanen som relateras till molbegreppet på ett relativt tillfredställande sätt. Materialet i den ena läroboken är dock så kortfattat att det är tveksamt om läroboken lämpar sig att användas som ensam lärobok. Anknytningar till vardagen förekommer sparsamt i de båda läroböckerna.

The reason for this study is based on the premise that the era of High Cultures is perceived as an almost forgotten time that few remember or know something about. This study aims to investigate what textbooks for years 7-9 tell us about the first high cultures. Furthermore, the study aims to examine what is told as positive and what is told as negative in the textbooks' portrayal of the High cultures. The method used to conduct the study is qualitative narrative content analysis. The analysis is presented from five different perspectives: economic, political, cultural, social and from an environmental perspective. The content was further analyzed to account for what is presented as positive and what is present as negative. The results show that the three textbooks presented all perspectives on Mesopotamia and Egypt, but representations about China and the Indus culture is generally missing in the books. Only the textbook Historia 7-9 present a short paragraph about the Indus culture. The textbooks presented both negative and positive narrative about the High Cultures, however, the positive narrative is more prominent, and the High cultures are perceived as a bright and flourishing time. Based on these results, it was concluded that the textbook tradition is one reason why high cultures have fallen into a passive oblivion. This because modern history is given more space in the textbooks and because the textbooks present positive perspectives on the history of High Cultures, which is considered uninteresting by students as a negative perspective on history is found to interest students more. Lastly, the study showed that multiple perspectives and a critical aspect were missing in the textbooks.

I denna undersökning har en läroboksanalys genomförts på fyra olika läroböcker i svenskämnet för årskurs 4. Läroböckerna som valdes till undersökningen var läroböcker som används aktivt i skolan idag. Syftet med studien var att se hur genus och etnicitet representerades i läroböckerna samt om läroböckerna följer skolans värdegrund. I undersökningen användes tre olika teorier, diskursteorin, den intersektionella teorin samt den sociosemiotiska teorin. Metoden som användes i undersökningen var kvalitativ innehållsanalys. Resultaten som framkom i analysen speglar sig i tidigare forskningsresultat där pojkar och vita personer med västerländsk bakgrund representeras i majoritet. Däremot kunde en positiv utveckling uppmärksammas när den äldsta och den senaste läroboken jämfördes då marginalerna mellan genus samt representationen av olika etniciteter hade minskat.

Denna uppsats har gjorts i hopp om att kunna bidra med kunskap om vad elever förväntas och vilka kunskaper de kan tillgodogöra sig genom undervisningen i svenskämnets språkhistoria. Studien har gjorts genom en dokumentstudie av tre samtida läroböcker för kursen svenska 3 för gymnasiet. Syftet med studien har varit att undersöka i vilket utsträckning läroböcker möjliggör språkhistorisk medvetenhet. För att besvara detta har huvudfokus legat på att ta reda på hur väl läroböckerna tillämpar begreppet och hur de motiverar nyttan i språkhistoria. Uppsatsens teoretiska ingång baseras på Jonathan Petterssons tankar om att undervisningen i språkhistoria kan bidra till att eleverna utvecklar en språkhistorisk medvetenhet. Det innebär att eleven kan sätta språkhistorien i relation till aktuella frågor i sin samtid och framtid, för att bygga upp ett förhållningssätt till sig själv och sin omgivning som språkvarelser. Undersökningen har visat att läroböckerna lyckas tillämpa begreppet i hög grad, genom att uppnå olika förutsättningar för att utveckla ett språkhistoriskt medvetande. Vad som är nyttan i det språkhistoriska ämnet är däremot inte något som tydligt motiveras i läroböckerna, vilket bekräftar tidigare forsknings tankar om att det råder oklarheter frågan. Avsaknaden av motiveringen speglar också nuvarande styrdokument som endast formulerar att de ska utveckla kunskaper i det svenska språkets ursprung. Sammanfattningsvis pekar därför studien på att läroböckerna i svenskämnet möjliggör utvecklandet av språkhistorisk medvetenhet. I ett större perspektiv antyder därför studien på att det finns goda möjligheter för begreppet språkhistorisk medvetenhet att ingå i svenskämnets språkhistoria, men att det fortfarande krävs att större forskning börjar intressera sig för frågan för att sätta större ljus på forskningsproblemet. Detta är också en nödvändighet för att möjliggöra en eventuell ändring i styrdokumenten i framtiden. / This essay have been written with hope in contributing with knowledge about what students are expected and what they can absorb through the teaching of the Swedish language history. The study has been done through a document study of three modern textbooks for the Swedish course 3 intended for high school. The purpose of the study has been to investigate the extent to which textbooks enable language-historical awareness. To answer this, the main focus has been on finding out how well the textbooks apply the concept and how they justify the usefulness in language history.  The theoretical approach is based on Jonathan Pettersson's thoughts of that the teaching of language history can contribute to the students developing a language-historical awareness. This means that the student can put the language history in relation to current issues in his or her contemporary and future, in order to build up an approach to themselves and their surroundings as language creatures.  The study has shown that the textbooks succeed in applying the concept of language-historical consciousness to a great extent, by achieving different conditions for developing a language-historical consciousness. What is useful in the language-historical subject on the other hand is not something that is clearly justified in the textbooks, which confirms the earlier research's thoughts that there are uncertainties within this question. The lack of justification also reflects the current curricula of Swedish that only states that they should develop knowledge in the origin of the Swedish language. To sum up, the study therefore indicates that the textbooks enable the development of language-historical awareness. In a larger perspective, the study therefore suggests that there are good opportunities for the concept of language-historical awareness to be included in the Swedish history language, but that it is still necessary for major research to start to take an interest in the issue in order to shed more light on the research problem. This is also necessary in order to enable a possible change in the curricula in the future.