No description available.

No description available.

Inom queerteorin och den intersektionella forskningen söker forskning påvisa de normsystem som verkar inom olika diskurser. Genom en normkritisk analysmetod som bygger på queerteori och intersektionalitet och med stöd av den kritiska diskursanalysens perspektiv undersöker denna uppsats hur sexualitet och könsidentitet framställs i läroböcker för samhällskunskapens a-kurs på gymnasiet. Problemformuleringen bygger vidare på Skolverkets omfattande studie från 2006 och resultaten jämförs med Skolverkets resultat, för att se om det skett någon förändring i beskrivningen. Resultatet i föreliggande studie visar på en viss förskjutning till ett mer inkluderande och synliggörande förhållningssätt i några av de studerade läroböckerna men att främst transperspektivet och ett mer genomgående normkritiskt perspektiv ännu saknas i läroböckerna. Genom detta resultat påvisas att de intentioner som finns i de styrdokument som reglerar skolans verksamhet inte är helt genomförda i de studerade läroböckerna. I uppsatsens avslutande diskussionsdel lyfts intersektionalitet fram som en möjlig väg för forskningen att hitta strategier för förändring mot ett mer inkluderande, synliggörande och demokratiskt samhälle och skola.

This essay analyses how Hinduism is portrayed within different textbooks produced for students attending senior high school in Sweden, spanning the years of 1998 until 2013. The analysis itself aims to identify any orientalist tendencies within the textbooks as well as how gender is portrayed. The textbooks are analysed from a set of criteria, namely, content, visual text, gender and text analysis. The analysis also examines what changes occur in regards to how textbooks portray Hinduism in the courses Religion A and Religion 1. Textbooks constitute a dominant part of the Swedish education system which makes the findings of this essay relevant and important for educators. The theory which acts as a foundation for this essay has been adapted from Edward Said’s Orientalism. Said argues that Orientalism is a political strategy which uses stereotypical descriptions of Hinduism to show the strength and superiority of the West. The textbooks studied here contain Orientalist tendencies to a varying degree and  Hinduism as a religion is portrayed in a simplistic manner throughout. Hinduism is also portrayed in sharp contrast to the structure of western society as a primitive religion in a way that is not fully consistent with how Hinduism is practiced in India and around the world today. There are tendencies toward latent orientalist perspectives. The gender perspective in regards to actual text is roughly unchanged throughout all the material used in the study. However, when viewing the images contained within the material, changes have been dramatic and the more recent textbooks now lean towards being dominated by illustrations of females as opposed to males.  The major change in discourse took place between the textbooks connected to Religion A and the books connected to Religion 1. There were significantly less orientalist tendencies present in the textbooks adapted to Religion 1 and a clear pattern could be discerned. Where orientalist tendencies had been diminished the authors had instead attached explanations to the text and expanded upon the subject-matter enabling the reader to gain a greater understanding of what everyday life as a Hindu entails. Another change which could be found in the analysis is that recent textbooks had adapted its subject-matter to conform to how the realities of Hinduism in India and the rest of the world actually look like today. The outdated and stereotypical attributes previously attached to Hinduism based on a western viewpoint have thus faded or been replaced altogether.

This essay aims to examine if five high school textbooks represent Judaism as homogeneous or diverse. The purpose is to see if textbooks add a diverse or homogeneous view on Judaism. The methods for this essay are a qualitative content analysis and an image analysis. The results tells us that both homogeneous and heterogeneous tendencies can be found in the textbooks to a certain extent. The homogeneous tendencies can be explained as an aftereffect of the textbooks’ authors becoming limited by their schedule, amount of pages and so on. This results in a second-rate construction of how Judaism is represented and how it affects a person’s life. This homogeneity can also be explained as that the reader has to be able to get an understandable view of Judaism’s importance and uniqueness. These heterogeneous tendencies can be explained as an aftereffect of the ongoing debate on textbooks and a careful usage of the language in the books. The author has to be more thoughtful regarding where to compromise. In the end, it is the teacher that creates the diversity and it is up to him/her to evaluate the material to see what it actually says and how it affects the pupil’s view on religion. / Denna uppsats undersöker om fem läroböcker för gymnasiet porträtterar judendomen som homogen eller nyanserad. Syftet är för att se om läromedel bidrar till en nyanserad alternativt homogen syn på religionen. Vald metod för undersökningen är kvalitativ textanalys samt en bildanalys. Resultatet visar på såväl heterogena som homogena tendenser i alla läromedel, dock i mer eller mindre utsträckning. De homogena tendenserna kan bero på läroboksförfattarens begränsningar i skrivandet av ett läromedel, i form av tidsbegränsning, sidbegränsning med mera. Detta skapar en begränsad andrahandskonstruktion av hur judendomen representeras och påverkar en persons liv. Homogeniteten kan även bero på att läsaren måste få en greppbar syn på vad som ger religionen dess betydelse och särart. De heterogena tendenserna kan bero på exempelvis den pågående debatten kring läromedel samt ett mer eftertänksamt språkbruk. Författaren måste vara eftertänksam i sina kompromisser kring valet av text. Dock är det i slutändan alltid läraren som skapar nyansering och det är upp till denne att se till sitt material, hur det påverkar synen på religion hos eleven och vad materialet verkligen säger.

I denna studie analyseras åtta olika läroböcker som används på gymnasieskolor inom de gymnasiegemensamma skolämnena svenska och engelska utifrån dess texters svårighetsgrad. Syftet med följande studie är att studera huruvida läsbarheten i lärobokstexter är förankrade i forskning kring läsning och om den har en verklighetsförankring och autenticitet, vilket studeras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vidare jämförs lärobokstexternas kanonisering i förhållande till kurs- och ämnesplaner. Denna studie har utförts utifrån Lennart Hellspongs läsbarhetsanalys med fokus på typografisk läsbarhet samt läsbarhetsindex (lix). Texterna för analysen har valts ut stickprovsvis, samt en djupanalys har utförts på de längsta texterna. Vid studien framkom det att lärobokstexterna håller en hög yttre läsbarhet och ett lågt läsbarhetsindex. Texttypsfördelningen i läroböcker visar att ungefär hälften av texterna i dessa böcker består av lärobokstexter författade av läroboksförfattarna själva. I jämförelse med autentiska texter indikerar studien på att lärobokstexterna har en avsevärt lägre svårighetsgrad utifrån dess lixklassificeringar, varför läroböckerna inte tycks erbjuda texter som främjar elevers läsutveckling.

In dieser Bachelorarbeit wird die landeskundliche und kulturelle Vermittlung zweier DaF-Lehrwerke auf Anfängerstufe analysiert, das eine, Lieber Deutsch 2.0, bilingual auf Schwedisch und Deutsch von hauptsächlich schwedischen Autor:innen geschrieben und das andere, Panorama A2, völlig auf Deutsch von deutschen Autor:innen verfasst. Die theoretische Unterlage machen die vier hauptsächlichen Ansätze zur Landeskunde in der DaF-Didaktik aus: der faktische, der kommunikative, der interkulturelle und der diskursive Ansatz. Mit einer qualitativen Inhaltsanalyse werden Teile von den beiden Lehrwerken untersucht mit dem Zweck, herauszufinden, welche Art von Kultur vermittelt wird und wie, in Bezug auf die landeskundlichen Ansätze. Das Ergebnis zeigt, dass die Lehrwerke sowohl hoch- als auch alltagskulturelle Erscheinungen der Länder im deutschen Sprachraum darstellen, und auch ähnliche Herangehensweisen in dieser Vermittlung verwenden. Dennoch hat Lieber Deutsch eine größere Tendenz zu faktischen Lehren, Panorama zu einem höheren Grad Gemeinsamkeiten mit der diskursiven Landeskunde, während beide Lehrwerke Herangehensweisen vom kommunikativen und interkulturellen Ansatz ähnlich oft verwenden.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan läroplaner och läroböcker för samhällskunskap på gymnasienivå över tid utifrån hur hållbar utveckling framställs. Utbildning för hållbar utveckling har fått en mer betydande roll till samhällskunskapsundervisningen utifrån de globala målen för Agenda 2030, specifikt delmål 4.7. Utgångspunkten för uppsatsen är att en behandling av de tre dimensionerna för hållbar utveckling (ekonomi, sociala och miljö) genom en pluralistisk undervisningstradition utgör en utbildning för hållbar utveckling. Metoderna som används är en kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ diskursanalys. Det valda materialet är två läroplaner, lpf94 och Gy11, och åtta läroböcker i samhällskunskap på gymnasienivå från 1997–2021. Resultatet från den kvantitativa innehållsanalysen har visat att det finns en skillnad i vilken utsträckning som läroböckerna behandlar de olika dimensionerna samt hållbar utvecklingsbegreppet. Vidare har det procentuella omfånget i läroböckerna som behandlar hållbar utveckling ökat över tid. Miljödimensionen av hållbar utveckling är det som behandlas mest i läroböckerna. Resultatet från den kvalitativa diskursanalysen visar att det inte går att dra en slutsats om det har skett en gemensam förändring i vilken undervisningstradition läroböckerna behandlar över tid. Den pluralistiska traditionen är mer förekommande i de senare upplagorna och generellt behandlar läroböcker från samma bokserie samma traditioner över tid. Läroplanerna, Lpf 94 och Gy11, är lika i den mån att båda förespråkar ett pluralistiskt förhållningssätt. Läroplanerna skiljer sig mest åt i hur ämnet samhällskunskap behandlas där Gy11 är den som behandlar hållbar utveckling som ämnesinnehåll. I resultatet från jämförelsen mellan läroplanerna och läroböckerna så determinerar inte läroplanernas innehåll vad som kommer behandlas i läroböckerna i relation till de selektiva undervisningstraditionerna samt hållbar utvecklingsbegreppet. Undersökningen synliggör de olika läroböckernas brister och styrkor och kan hjälpa lärare att se vad de ska leta efter när de väljer läroböcker för undervisning om hållbar utveckling i samhällskunskap. Angående resultatet så kan inte denna uppsats förklara hur läroboksanvändningen ser ut i praktiken. Däremot går det att göra teoretiska ställningstaganden angående hur läroböcker och läroplanerna påverkar hur lärare kan förhålla sig till undervisning av HU utifrån ramfaktorteori och undervisning som meningserbjudande.

Based on the extensive goals and mission in the Swedish curriculum regarding literature and analysis, this study examines how said curriculum and two textbooks, for the third course in Swedish in upper secondary school, suggests learning activities for literary analysis. Using content analysis and an adapted model of paradigms as a framework, themes are reviewed for how literary analysis is described and literature teaching is prescribed. The results show that the dominating paradigms in the subject purpose-text is mainly learner oriented and cultural, while the course content text and evaluation text is dominantly focused on the formal aspects of literature. The evaluation text is also notably void of learner-oriented focus. The textbooks show a priority of the content-oriented paradigms and are shown to differ greatly from the paradigms of the curriculum. The results of the textbooks are noticeably similar and suggest congruency in priorities between textbook authors, while the differences between curriculum documents are major. The results are discussed in relation to the Swedish political discourse of measurability in learning, and in relation to the textbook making process and its influences.

Att implementera kontroversiella ämnen i gymnasieskolans litteraturundervisning är fruktbart, men innebär samtidigt ett orosmoln som får lärare att undvika sådan typ av undervisning. Givet de krav som ställs på läraren i undervisningssammanhang där stötande skönlitterära motiv behandlas, uppdagas ett behov av att samla mer kunskap kring ifrågavarande ämne. I lärarens arbete finns läroböcker som både designar lärandeaktiviteter och gör textval åt läraren. Föreliggande studie ämnar ge ett kunskapsbidrag om hur läroböcker arbetar med kontroversiella ämnen i skönlitteraturen, för att möjliggöra en diskussion gällande dessa ämnens didaktiska potential i skolans demokratiuppdrag. Ändamålet kräver att blicken riktas mot de tolkningskonventioner, även kallat läsarter, som uppmuntras i läroböckerna. Studien har därför formulerat en läsart, affektiv medvetenhet, som fungerar som ett teoretiskt analysverktyg för hur litteraturen främmandegör varseblivanden och försätter läsaren i en chockupplevelse som tvingar fram perspektivskiften. Via en teoridriven tematisk analys av fyra läroböcker ämnade för gymnasieskolans svenskämne kunde tre övergripande teman urskiljas. Dessa förklarar hur textutdragen möjliggör och utelämnar kontroversiella ämnen; samt hur kontroversiella uppslag används till andra ändamål. Resultatet visar att läroböckernas textutdrag i största utsträckning gestaltar neutrala motiv. Texterna kombineras allt som oftast med läsarter som syftar att utveckla narratologisk litteraturanalytisk kompetens. Få spår finns av kontroversiella ämnen och läsarten affektiv medvetenhet, vilket innebär att den didaktiska potentialen till etisk självreflektion som en del av demokratiuppdraget förbises. Studiens diskussion problematiserar huruvida projektet att kategorisera texter som kontroversiella eller inte är givande, eftersom gränsdragningen kring kontroversiella ämnen inte innebär vattentäta skott gentemot de nära angränsande begreppen komplexa narrativ och känslor i litteraturen. / Implementing controversial subjects in school literature reading is valuable but at the same time poses a concern that makes teachers avoid this type of teaching. Considering the challenges faced by teachers when dealing with offensive literary themes, there is therefore a need to gather more knowledge on this topic. Textbooks play a dual role in the teacher's work by both designing learning activities and selecting texts. This study aims to contribute to the understanding of how textbooks address controversial subjects in literature, to facilitate a discussion about the didactical potential of these topics in fulfilling the school's democratic mission. This purpose requires examining the interpretative conventions that are encountered in the textbook’s different readings. The study therefore introduces a reading approach called affective awareness, which serves as an analytical tool for how literature can disrupt perceptions and induce a state of shock that prompts shifts in perspective. Through a theory-driven thematic analysis of four Swedish textbooks, aimed at upper secondary school, three main themes were identified. These themes explain how text excerpts both enable and exclude controversial subjects, and how controversial topics are repurposed for other objectives. The results show that the excerpts in the textbooks predominantly portray neutral themes. The texts are often combined with readings aimed at developing narratological literary analytical skills. There is little evidence of controversial topics and the reading approach of affective awareness, which means that the didactic potential for ethical self-reflection as part of the democratic mission is overlooked. The study’s discussion questions whether categorizing texts as controversial or not is beneficial, as the boundary around controversial topics is not clearly defined in relation to the closely related concepts of complex narratives and emotions in literature.