According to research, problem solving is one of mathematics most important content, since teaching problem solving helps students to develop a deeper understanding of mathematics. At the same time, research shows that through history and even today, the majority of mathematics education consists of students working individually with information in the textbook that deals with methodology. This means that students are taught to develop their procedural skills, thus not being able to develop their problem solving skills and deeper understanding of mathematics. The purpose of this study was therefore to investigate the extent to which different textbooks for grade three deal with problem solving as well as the strategies and perspectives on problem solving that are identifiable in the textbooks. To find answers to my purpose, a study component analysis has been carried out on textbooks published in the following years: 1979, 1984, 2005, 2006 and 2012. The results show that textbooks handle problem solving in different ways but that similarities can also be identified. All books contain problem solving tasks that can be solved through different strategies, but the perspective of problem solving differs between the textbooks. The relationship between textbook and syllabus varies among the textbooks, which proves the importance of the teacher being able to influence the pupils' learning opportunities when selecting textbooks. / Enligt forskning är problemlösning ett av matematikens viktigaste innehåll, då undervisning av problemlösning utvecklar en djupare förståelse för matematik hos eleverna. Samtidigt visar forskning att genom historien och även idag består majoriteten av matematikundervisningen av att eleverna arbetar enskilt med uppgifter i läroboken som behandlar metodinlärning. Detta innebär att eleverna undervisas till att utveckla sin procedurförmåga och därmed inte får möjlighet att utveckla sin problemlösningsförmåga och djupare förståelse för matematik. Syftet med den här undersökningen var därför att undersöka i vilken utsträckning olika läroböcker för årskurs 3 behandlar problemlösning samt vilka strategier och perspektiv på problemlösning som är identifierbara i läroböckerna. För att söka svar på mitt syfte har en läroboksanalys genomförts på läroböcker som utgivits följande år: 1979, 1984, 2005, 2006 samt 2012. Resultatet visar att läroböckerna behandlar problemlösning på olika sätt men att likheter dessutom går att identifiera. Samtliga böcker innehåller problemlösningsuppgifter som kan lösas genom olika strategier, men perspektiven på problemlösning skiljer sig mellan läroböckerna. Relationen mellan lärobok och kursplan varierar bland läroböckerna, vilket bevisar vikten av att läraren kan påverka elevernas möjligheter till lärande vid val av lärobok.

Trots att lyrik kan bidra med mycket till elevers utveckling visar såväl elever som lärare ofta en negativ eller osäker inställning till genren. Läromedel kan därför få ett stort inflytande över lyrikundervisningen. Syftet med detta arbete är att granska de frågor och arbetsuppgifter som kopplas till lyrikexempel i läroböcker för gymnasiekursen svenska 1, för att synliggöra vad dessa uppgifter didaktiskt kan bidra med i undervisningen.  En etnografisk innehållsanalys av tolv läroböcker för svenska 1, publicerade under åren 2011– 2015, genomförs. Frågorna och arbetsuppgifterna delas in i tio olika kategorier och granskas utifrån teorier från Dysthe (1996), Rosenblatt (1938/2002) och Tengberg (2011).  Resultatet visar att vad läroböckernas lyrikrelaterade arbetsuppgifter kan bidra med i undervisningen varierar stort, även inom de funna kategorierna. Uppgifter finns som kan underlätta elevens transaktion med texten, medan andra kan hindra denna. Slutsatsen är att lärare själva kritiskt bör granska de uppgifter som ges till eleverna, för att säkerställa deras kvalitet. / Even though poetry has a lot to contribute to students’ development, students as well as teachers often show a negative or uncertain attitude to the genre. Therefore, textbooks can have a great influence on poetry instruction.  The purpose of this study is to examine questions and tasks related to poetry in textbooks for the upper secondary school course Swedish 1, to bring to light what these questions and tasks can contribute didactically.  An ethnographic content analysis of twelve textbooks for Swedish 1, published in the years 2011–2015, is carried out. The questions and tasks are divided into ten different categories and examined through theories brought forth by Dysthe (1996), Rosenblatt (1938/2002) and Tengberg (2011).  The result shows that what poetry-related questions and tasks in the textbooks can contribute to instruction varies greatly, even within the categories found. Some tasks can aid the student’s transaction with the text, while others can hinder it. The conclusion is that teachers need to critically examine the tasks given to students, to ascertain their quality.

I denna studie undersöks tre gymnasieläroböcker i fysik ur ett genusperspektiv. Syftet är attgranska hur mycket utrymme kvinnorna får i förhållande till männen och på vilket sätt manväljer att presentera rollfördelningen mellan dessa. I studien undersöks också vilkaidentitetsskapande faktorer som finns med (eller som fattas) som kan ha en inverkan påflickors intresse för fysiken. Inom flera naturvetenskapliga områden har det på senare tiduppnåtts högre jämställdhet och en allt jämnare balans mellan könen, både i skola och iyrkeslivet. Statistik visar dock att flickorna fortsätter att ta avstånd från fysiken. Tidigaregenusforskning inom naturvetenskap visar att fysiken ofta förmedlas som ett manligt arbetemed fysikläromedel som generellt saknar genusmedvetenhet och där en manlig normdominerar och genomsyrar ämnet. Detta kan leda till att flickorna alieneras och skräms bortfrån fysiken. Studierna visar också att flickornas perspektiv och intresseområden inomnaturvetenskapen skiljer sig från pojkarnas och det sociokulturella perspektivet har fått enallt större betydelse. I denna studie användes läroboksanalys för att analysera 3 läroböckermed genusperspektivet i fokalpunkten. Studien utfördes med en kvantitativ text- ochbildanalys och kompletterades med en kvalitativ analys av innehållet. Genom att mätakvantitativt det synliga och representativa erhålls mätbara data för analysen och med denkvalitativa analysen erhålls antydningar och signaler om vad som fattas, vad som inte synsmen borde ha varit med. I alla tre innehållstyper som avser bilder, texter och övningargranskades kvinnors representation och rollfördelning, förekomsten av kvinnliga forskareoch andra kända personligheter (icke forskare) och om genusmedvetenheten finns med föratt förklara den historiska obalansen mellan könen i fysikområdet. Utifrån givnaidentitetsskapande faktorer granskades böckerna med syftet att undersöka hur mycketinkluderande nutida läroböcker är ur ett genusperspektiv och om innehållet i läroböckernapå något sätt krockar eller strider mot flickors/kvinnors perspektiv och identitet. Resultatetvisar att rollfördelningen i bilder och i övningar är relativ jämn mellan könen och i de fallnär flickor/kvinnor förekommer så visas de som starka och aktiva, dock så representeras deflesta människor i bilder och i övningar till största del av fiktiva individer, dvs påhittadenamn och tecknade figurer. I textdelen där de verkliga människorna och personligheternanämns förkommer det nästan bara män. Konsensus blir att kvinnor representeras avpåhittade (fiktiva) personer medan männen dominerar mycket stort vad gäller kändanämnda personligheter och forskare. När de få fall kända kvinnliga forskare nämns erkännsde som fullvärdiga vetenskapsmän dock är mansdominansen bland kända forskare så stortatt kvinnliga forskare hamnar i bakgrunden. Böckernas innehåll signalerar också att det ärmanliga normer som gäller då många exempel kommer från typiska manliga aktiviteter ochtraditionellt manliga ideal. När de flesta nämnda kända personerna, både vetenskapsmänoch icke forskare som beskrivs är män blir det svårt att förstå hur läroböckerna ska varainkluderande och rikta sig jämlikt mellan könen, speciellt när ingen förklaring ges till varfördenna skeva jämvikt finns. Mänskliga relationer i läroböckerna är väldigt lågtförekommande, detta ger bilden av fysiken som ett individuellt och enskilt arbete, enskildaforskare som utför viktiga och avgörande experiment där samarbeten mellan många olikaforskare i en social kontext saknas. Detta kan förmedla stereotypen att fysikern är enavvikande högpresterande person, troligtvis en man, lite ”nördig” som helst jobbarindividuellt. Svar på frågor om varför vi ska läsa fysik och för vem fysiken är till för är inteuppenbara. Senare forskning visar att en undervisning mer anpassad till vår vardag medframtidsfrågor och karriärmöjligheter i ett sammanhang kopplat med mänskliga relationerskulle kunna belysa frågan varför vi behöver lära oss fysik och samtidigt erhålla enundervisning som fungerar bättre ihop med flickors identitet. / In this study, three high school textbooks in physics are examined from a gender perspective.The purpose is to examine how much space women get in relation to men and the roledistribution between them. The study also examines what identity formation factors arepresent (or are missing) that may have an impact on girls' interest in physics. In several areasof science, higher gender equality has in recent years been achieved both in school and inprofessional life. However, statistics show that girls continue to distance themselves fromphysics. Previous gender research in the natural sciences shows that physics often is conveyedas a male work with physics study materials that generally lacks gender awareness and wherea male norm dominates and permeates the subject. This can cause the girls to be alienatedand scared away from physics. Studies also show that girls 'perspectives and areas of interestin science differ from boys' and socio-cultural perspectives have become increasinglyimportant. In this study, textbook analysis was used to analyze three textbooks with thegender perspective in the focal point. The study was conducted with a quantitative text andimage analysis and was supplemented with a qualitative analysis of the content. Byquantitatively measuring the visible and representative, measurable data is obtained for theanalysis and with the qualitative analysis we get indications and signals about what is missing,what is not visible but should have been included. In all three content types relating to images,texts and exercises, women's representation and role distribution were examined, thepresence of female scientists and other well-known personalities (non-researchers), andwhether gender awareness is included to explain the historical imbalance between the sexesin the physics field. Based on given identity-forming factors, the books were examined withthe aim of studying how much inclusive contemporary textbooks are from a genderperspective and whether the content of the textbooks in any way controversies or conflictswith girls / women's perspectives and identities. The results show that the distribution of rolesin pictures and exercises is relatively even between the sexes and in cases when girls / womenappear they are also shown as strong and active, however most people are represented inpictures and in exercises largely by fictitious individuals, i.e. invented names and cartooncharacters. In the text section where the real people and personalities are mentioned, it isalmost only men. The consensus is that women are represented by inventive (fictitious)people, while men dominate very much in terms of well-known mentioned personalities andresearchers. When the few cases of well-known female researchers are mentioned, they arerecognized as accomplished scientists, however, the male dominance of well-knownresearchers is so great that female researchers end up in the background. The content of thebooks also signals that male norms are applied, since many examples come from typical maleactivities and traditionally male ideals. When most of the well-known people, both scientistsand non-scientists described are men, it becomes difficult to understand how the textbooksshould be inclusive and align gender equality, especially when no explanation is given as towhy this skewed equilibrium exists. Human relations in the textbooks are very low, this givesthe image of physics as a personal and individual work, individual researchers who performimportant and crucial experiments where collaboration between many different researchersin a social context is lacking. This may convey the stereotype that the physicist is an atypicalhigh-performing person, probably a man, a little "geeky" who prefers to work individually.Answers to questions about why we should learn physics and for whom physics is for are notobvious. Recent research shows that a teaching more suited to our everyday lives with futureissues and career opportunities in a context of human relationships could shed light on whywe need to learn physics and at the same time receive a teaching that works better with girls'identities.

The essay begins by addressing the imbalance between students' lack of interest in the literary-historical content of the Swedish subject and the voices advocating for strategies to engage interest in the subject. Given the textbook's position in education and its potential to also engage students, the expectations of the recipient as constructed in its design will be examined. Therefore, Wolfgang Iser's and Umberto Eco's theories on the implied reader have been used to identify the intended recipient, more particularly the student, of the textbook. With that said, the purpose of the present study is to contribute to the understanding of how the intended student of textbooks is constructed through strategies designed to engage interest in the literary-historical content of the Swedish subject. The study adopts a qualitative approach and consists of a thematic analysis of the textbooks Svenska 2 – helt enkelt and Svenska impulser 2. The results indicate six distinctive strategies that collectively provide an understanding of how the intended recipient is expected to be engaged. Overall, the textbooks convey different expectations. Although they employ the same strategies, they do so to varying extents and based on different values concerning the use of meaning-making resources. Svenska impulser 2 prioritizes a shorter text span but varied semiotic resources, whereas Svenska 2 – helt enkelt expresses the need for and illustrates a minimalist design with a longer text span. Consequently, the books construct different expectations regarding the intended student's interest in the literary-historical content of the Swedish subject. The intended student is either in need of varied content or focus. In turn this means that the student is expected to become interested in either a summarizing language with varied semiotic resources or a simpler design with a denser linguistic content. / Uppsatsen tar avstamp i obalansen mellan elevers bristande intresse för svenskämnets litteraturhistoriska ämnesinnehåll och de röster som talar om vikten av strategier att intressera för ämnet. På grund av lärobokens fortsatt starka ställning i undervisningen och dess potential att också intressera eleven ska förväntningar på mottagaren som konstrueras i dess design undersökas. Därför har Wolfgang Isers och Umberto Ecos teorier om att texter har en avsiktlig mottagare använts för att formulera vem lärobokens tänkta mottagare, närmare bestämt elev, är. Med det sagt är syftet med föreliggande studie att åstadkomma ett kunskapsbidrag om hur läroböckers tänkta elev konstrueras genom strategier som intresserar för svenskämnets litteraturhistoriska ämnesinnehåll. Studien har en kvalitativ ansats och består av en tematisk analys av läroböckerna Svenska 2 – helt enkelt och Svenska impulser 2. Resultatet indikerar sex utmärkande strategier som tillsammans ger en bild av hur den tänkta mottagaren förväntas intresseras. Sammantaget förmedlar läroböckerna olika förväntningar. Även om de använder samma strategier är det i olika utsträckning och utifrån olika värderingar gällande användandet av meningsskapande resurser. Svenska impulser 2 visar en prioritering av ett kortare textomfång men varierade tecken, medan Svenska 2 – helt enkelt både uttrycker behovet av och gestaltar en minimalistisk design med ett längre textomfång. Således konstruerar böckerna även olika förväntningar på den tänkta elevens intresse för svenskämnets litteraturhistoriska innehåll. Den tänkta eleven är antingen i behov av ett varierat innehåll, eller i behov av fokus. Det innebär i sin tur att eleven förväntas bli intresserad av ett sammanfattande språk med varierade tecken eller av en enklare design med ett tyngre språkinnehåll.

Today's Swedish mathematics education is largely textbook-bound. At the same time, the textbooks are not reviewed, quality assured or checked by the curriculum in mathematics. The purpose of this study was to investigate the prevalence of open assignments and what abilities these helped the students develop. As a teacher, it is important to be aware of what tasks students encounter as well as what abilities these will train. Previous research shows that open-ended assignments are very helpful for the development of mathematical abilities for students. As an analytical starting point, Sullivan and Lilburn’s (2002) criteria for open-ended questions and MCRF's framework (Lithner et. al, 2010) for mathematical abilities were used. The analysis revealed that there was little data that fell under the criteria for open-ended questions. In the available tasks, they get to develop several mathematical abilities. “Favorit matematik” was the textbook that offered the greatest variety of tasks for developing mathematical abilities in the open-ended assignments that existed.

This is a comparative study of how the concept of democracy is presented in textbooks for Civics education used in basic adult education and secondary school. The method used in the study is a qualitative text analysis and the theoretical framework is based on the democratic ideal models electoral, participatory, and deliberative democracy. The analysed material consists of four textbooks: two books used in adult education and two used in secondary school. The study shows that electoral aspects of democracy are clearly dominant in the textbooks used in adult education, while both electoral and participatory aspects are more salient in textbooks used in secondary school. Deliberative aspects are the least common in all textbooks.

Den här kvalitativa studien syftar till att undersöka hur bildstöd är utformat i tre skönlitterärt uppbyggda läroböcker på ingångsnivå riktade mot årskurs 1 i svenska för att stödja elevers läsinlärning. Studien tar avstamp i Richard E. Mayers (2014) teori om multimodal inlärning: Cognitive Theory of Multimedia Learning. Teorin bygger på idén att människor lär bättre och djupare från text och bild än från enbart text. Läroböckerna analyseras utifrån Lundh och Limbergs (2012) kategorier när det gäller bildstöd: dekorativ, illustrativ, narrativ och förklarande. I läroböckerna analyseras även förhållandet mellan text och bild samt vilka tidigare kunskaper eleverna behöver för att förstå bildstödet. Resultatet visar att alla de tre läroböckerna använder sig av bildstöd i berättelsen. Det bildstöd som används mest i läroböckerna är narrativt, samtidigt som dekorativt bildstöd saknas helt. Förhållandet mellan bild och text ser genomgående olika ut i läroböckerna men visar sig ha stor betydelse speciellt för elevernas läsförståelse. Precis som med allt annat i vardagen behöver eleverna ha tidigare kunskaper för att kunna “läsa” och förstå bilderna i läroböckerna. Av studiens resultat kan slutsatsen dras att läroböckerna använder sig av bilder avsiktligen för att stödja läsningen, att bilderna ger bäst stöd om de berättar samma sak som texten gör samt att eleverna måste kunna ”läsa” och förstå bilderna för att få full läsförståelse.