Matematik är en av de viktigaste och mest grundläggande vetenskaperna som människan dagligen använder. Det är därför viktigt att elever får stora möjligheter att utveckla kunskaper inom ämnet i skolan. Tidigare forskning beskriver att de viktigaste kunskaperna skolan bör utveckla inom ämnet är, problemlösningsförmågor, resonemangsförmågor och förmågan att räkna på rutin. De pekar dock ut att möjligheten att utveckla problemlösningsförmågan och resonemangsförmågan sällan förekommer, därför väljer vi att göra en studie där vi analyserar matematikläromedel kopplat till dessa förmågor, för att undersöka vilka möjligheter eleverna i Sverige får för att utveckla dessa kunskaper. Syftet med studien är att belysa hur elevers möjligheter att utveckla tankeprocesser i matematik framställs i svenska matematikläromedel i grundskolans årskurs 6. Vi väljer att göra en kvantitativ innehållsanalys med hjälp av pragmatismen. Först analyserar vi tre serier av matematikläromedel och kategoriserar böckernas uppgifter i fem följande kategorier, Resonemangsuppgifter, problemlösningsuppgifter, rutinuppgifter, digitala uppgifter och övriga uppgifter. Dock är resonemangsuppgifter och problemlösningsuppgifter de vi lägger fokus på resterande uppgiftstyper är inkluderade för att kunna se en procentsats av alla olika typer av uppgifter. All data som samlas in skrivs in i ett excelark som sedan räknar ut procentsatserna för alla kategorier i varje bokserie. För att sedan validera att uppgifterna kategoriserats rätt görs ett stickprov på 20 sidor ur varje serie med hjälp av ett randomiseringsverktyg. Studiens resultat visar att elevernas möjligheter att utveckla tankeprocesser i matematik framställs i olika grad i samtliga läromedelsserier. De som alla böcker har gemensamt är att rutinuppgifter är den uppgiftstyp som förekommer mest frekvent och resonemangsuppgifter förekommer minst frekvent. Matematik gamma innehåller 79,1% rutinuppgifter, 13,7%problemlösningsuppgifter och 7,2% resonemangsuppgifter. Boken Mera Favorit matematik innehåller 68,3% rutinuppgifter, 28,8% problemlösningsuppgifter, 1,4% resonemangsuppgifter men även 1,5% övriga uppgifter. Singma matematik är den matematikbok som innehåller flest rutinuppgifter, hela 80,1%. Singma matematik är även den serien som innehåller minst andel resonemangsuppgifter med sina 0,6%. Problemlösningsuppgifter utgör 19,3% av boken Singma matematik, vilket innebär att nästan var femte uppgift är utformad som en problemlösningsuppgift.

The purpose of this study was to analyze how textbooks for the Swedish upper secondary school have depicted the rise of the Nazis and the Nazi takeover of power from the 1960s to the 2010s.With the focus on both the content and the use of pictures in the depictions. The purpose also was to analyze the structure of the depictions. Following questions were formulated to answer the purpose: How has the textbooks depicted the events leading up to the rise of Nazis and thetakeover of power? , How does the textbooks present the history and which images are used in the depictions? , What similarities and differences can be found in the textbooks depictions overtime? The results showed that the textbooks depictions of the rise of Nazis and the takeover of power have increased in size during the entire research period. The results showed that the textbooks depictions of the rise of the Nazis was relatively homogenous throughout the research period, except for the first textbook from the 1950s. The textbooks depicted the following events: the turbulence in the young Weimar republic, the inflation crisis, Hitlers coup attemptand the big depression. All the textbooks linked these events to the Nazis rise to power. The depictions of the Nazi takeover of power are not as homogenous. The results showed both differences between the length and the content of the depictions. These differences did not occurin a pattern that could indicate a change in the climate of the society. The results showed disagreement between the authors about which events that should be included in the depictions.The authors also interpreted events in different ways, for example which groups that helped Hitler to power. The result also showed that the textbooks use of pictures has increased during the entire researchperiod. The use of pictures in the textbooks consists exclusively of graphs, charts, andphotographs. Graphs and charts in the textbooks all relate to the same phenomena: Nazis popularity grew in times of crisis. A common use of photographs in the textbooks was to show Hitler during speeches and military parades. From the 1980s and onward the textbooks started including photographs that visualize and concretize the inflation. The results also clearly shows that the textbooks started to invite the students to reflections in the text by asking questions from the 1990s and onward. Not a single book before the 1990s invites the students to reflection through questions in the texts, while it is a well-used feature in all textbooks after the 1990s.

Based on the extensive goals and mission in the Swedish curriculum regarding literature and analysis, this study examines how said curriculum and two textbooks, for the third course in Swedish in upper secondary school, suggests learning activities for literary analysis. Using content analysis and an adapted model of paradigms as a framework, themes are reviewed for how literary analysis is described and literature teaching is prescribed. The results show that the dominating paradigms in the subject purpose-text is mainly learner oriented and cultural, while the course content text and evaluation text is dominantly focused on the formal aspects of literature. The evaluation text is also notably void of learner-oriented focus. The textbooks show a priority of the content-oriented paradigms and are shown to differ greatly from the paradigms of the curriculum. The results of the textbooks are noticeably similar and suggest congruency in priorities between textbook authors, while the differences between curriculum documents are major. The results are discussed in relation to the Swedish political discourse of measurability in learning, and in relation to the textbook making process and its influences.

Denna studie har syftet att fördjupa förståelsen av hur läroböckernas uppgifter kan bidra till elevens utveckling i läsförståelsestrategier och därigenom i läsförståelse i finlandssvenska och svenska skolor i grundskolans tidiga år. Studien är en kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats. Datamaterialet bestod av två läroböcker som inriktar sig på grundskolans årskurs 3 inom svenska som modersmål. Den teoretiska utgångspunkten var hermeneutiken. Genom endeduktiv analysmetod togs åtta läsförståelsestrategier fram för vidare analys. Resultatet visar att båda läroböckerna innehåller uppgifter i nästan alla dessa läsförståelsestrategier då strategin sökläsa premieras i samtliga analyserade läroböcker. Båda läroböckerna introducerar några läsförståelsestrategier med explicita elevinstruktioner och innehåller mest uppgifter som syftar på att eleven skapar och övar grundläggande färdigheter i läsförståelsestrategier. En mer traditionell syn på läsförståelsestrategier konstrueras i den svenska lärobokens uppgifter. Den finlandssvenska läroboken ger en bredare syn på läsförståelsestrategier och läsförståelse då dess uppgifter erbjuder ett större antal av multimodala uppgifter samt uppgifter som uppmuntrar elevenseget resonemang och åsikter. / Tämän tutkimuksen tarkoituksena on syventää ymmärrystä luetunymmärtämisen strategioista analysoimalla suomenruotsalaisten ja ruotsalaisten koulujen äidinkielen opetuksessa käytettyjä oppikirjoja peruskoulun ensimmäisinä vuosina. Tutkimus on laadullinen sisällönanalyysi deduktiivisella lähestymistavalla. Aineisto koostui kahdesta oppikirjasta, jotka ovat suunnattu käytettäväksi peruskoulun 3. luokalla ruotsin äidinkielen opetuksessa. Tutkimuksen teoreettinen lähtökohta oli hermeneutiikassa. Deduktiivisen analyysimenetelmän avulla kahdeksan luetunymmärtämisen strategiaa valittiin lisäanalyysiä varten. Tulokset osoittavat, että molemmat oppikirjat sisältävät tehtäviä lähes kaikissa näissä luetunymmärtämisen strategioissa ja sisältäväteniten tehtäviä kategoriassa ”tekstin skannaus”. Molemmat oppikirjat esittelevät joitakin strategioita selkeillä oppilaalle suunnatuilla ohjeilla ja sisältävät eniten tehtäviä, joiden tarkoituksena on, että oppilas kehittää ja harjoittelee perustaitoja luetunymmärtämisen strategioissa. Perinteisempi näkemys luetunymmärtämisen strategioista rakentuu ruotsalaisen oppikirjan tehtävissä. Suomenruotsalaisessa oppikirjassa muodostuu laajempi näkemys luetunymmärtämisen strategioista ja luetunymmärtämisestä. Suomenruotsalaisen oppikirjan tehtävät tarjoavat enemmän multimodaalisia tehtäviä sekä tehtäviä, jotka kannustavat oppilasta kehittämään taitojapäättelykyvyssä sekä mielipiteiden muodostamisessa.

Vi lever i ett allt mer globaliserat samhälle i vilket engelska språket används inom många olika sammanhang över stora delar av världen. Det är därför viktigt att både ha goda kunskaper i engelska språket och att utveckla en god interkulturell förståelse för att kunna samverka över, såväl som inom nationsgränserna. Även Lgr11 påpekar vikten av ett internationellt perspektiv i undervisningen. Enligt läroplanen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Det är dock problematiskt att definiera vad ”sammanhang och delar av världen där engelska används” innebär, detta är något som läromedelsförfattare och lärare måste tolka själva i utformningen av läromedlen och undervisningen. Syftet med denna studie är att analysera sex olika engelskläroböcker för årskurs 4-6 från två olika läroboksserier för att undersöka vilka engelskspråkiga länder som synliggörs och inkluderas i ”delar av världen där engelska används”, samt att undersöka om en mångsidig och nyanserad bild ges av de inkluderade länderna. Metoden för studien är huvudsakligen innehållsanalys men även diskursanalys. Studien är förankrad i de teoretiska begreppen engelska som världsspråk, det vidgade textbegreppet, monokulturell utbildning, hegemoni, interkulturell kompetens/förståelse, vithet samt intersektionalitet. Eftersom läromedel tenderar att ges en styrande roll i engelskundervisningen och inte längre kvalitetsgranskas av staten är det viktigt för lärare att kritiskt kunna granska och välja läroböcker. Utifrån analysen kan det konstateras att det endast är vissa engelskspråkiga länder: Storbritannien, USA och Australien, som ges betydande utrymme och synliggörs som engelskspråkiga i de analyserade läroböckerna. Engelskspråkiga länder som syns men ges betydligt mindre utrymme är Kanada, Nya Zealand och Irland medan Sydafrika inte ens nämns i någon av läroböckerna. Det ges inte heller en mångsidig och nyanserad bild av alla länderna i och med att en del länder endast nämns i vissa sammanhang. / We live in an increasingly globalized society in which the English language is used in many different contexts over large parts of the world. It is therefore important to have both a good knowledge of the English language and to develop a good intercultural understanding to collaborate across as well as within national borders. Even the current curriculum of 2011 (Lgr11) points out the importance of an international perspective in education. According to the curriculum, students should be given opportunities to develop their ability to reflect on the living conditions, social and cultural phenomena in different contexts and parts of the world where English is used. However, it is problematic to define what "contexts and areas of the world where English is used" means, this is something that authors of textbooks and teachers have to interpret themselves in the formation of teaching materials and teaching. The purpose of this study is to analyze six different English textbooks for grades 4-6 in Sweden from two textbook series to examine which English-speaking countries are made visible and are included in "parts of the world where English is used", as well as investigate whether a comprehensive and nuanced picture is given of the included countries. The method of study is essentially content analysis, but also discourse analysis. The study is grounded in the theoretical concepts of English as a world language, the expanded concept of text, monocultural education, hegemony, intercultural competence/understanding, whiteness and intersectionality. Since teaching materials tend to be given a governing role in English teaching and no longer quality audited by the state, it is important for teachers to critically examine and select textbooks. From the analysis it can be stated that only some English-speaking countries: UK, USA and Australia are given considerable space and visibility as English-speaking in the analyzed textbooks. English-speaking countries that are visible but are given much less space is Canada, New Zealand and Ireland, while South Africa is not even mentioned in any of the textbooks. Neither a comprehensive nor balanced picture of all the countries are given in the textbooks seeing that some countries are mentioned only in certain contexts.

Tidigare studier har visat att matematiken i svenska skolan till övervägande del handlar om att räkna i läroboken samtidigt som det också påvisats att dessa i för låg utsträckning innehåller uppgifter som låter eleverna arbeta med problemlösning. Forskning menar att problemlösningsförmågan handlar om att ha en bred repertoar av strategier och en förståelse för hur dessa hänger samman och hur de kan användas. Förmågan förklaras som att kunna tänka kreativt och värdera sina kunskaper för att på bästa sätt angripa ett problem. För att utveckla detta måste eleverna få diskutera, konstruera egna problem och lösa problem på många sätt. De måste också få lösa många problem under en lång period. Denna studie har jämfört två läroböcker i årskurs fem som används i skolor och tittat på deras innehåll och uppbyggnad för att se hur de möjliggör utvecklingen av problemlösningsförmågan. Studien visade att båda läromedlen innehåller en låg andel matematiska problem och eleverna uppmanas att diskutera mycket lite. Eleverna ombeds aldrig att lösa ett problem på fler än ett sätt och bara i det ena läromedlet får eleverna träna på att skapa egna problem. Slutsatsen blev att båda läromedlen behöver kompletteras med annan undervisning om eleverna ska utveckla problemlösningsförmågan i matematik. / Previous studies have shown that mathematics in Swedish school for most part consists of calculating in the textbook when it at the same time has been proven that the textbooks in a too low extent contains tasks that allow the pupils to work with problem solving. Research mean that the problem-solving ability is about having a broad repertoire of strategies and an understanding for how these are associated and how they can be used. The ability is described as being able to think creatively and to evaluate one’s knowledges to tackle a problem as good as possible. To develop this, the pupils need to get the opportunity to discuss, create own problems and solve problems in many ways. They also must get to solve many problems during a long period of time. This study has compared two textbooks for grade five which are used in Swedish schools and has looked at their content and structure to see how they enable the development of the problem-solving ability. The study showed that both textbooks contain a low proportion of mathematical problems and the pupils are encouraged to discuss very little. The pupils are never asked to solve a problem in more than one way and only in one of the teaching materials the pupils get to practice making own problems. The conclusion was that both teaching materials need to be complemented by other education if the pupils are to develop the problem-solving ability in mathematics.

Det här produktionsarbetet undersöker hur enligt tidigare forskning erkända differentierade strategier återfinns i  läroböcker som används i kursen Matematik 2b, en kurs där en stor andel elever får underkänt betyg. Många lärare  utgår från lärobokens uppbyggnad när de utformar sin matematikundervisning vilket lägger stor vikt vid hur läroboken  är utformad. Syftet med arbetet är därför att undersöka om läroböcker som används i kursen Matematik 2b är  utformade på ett sätt som hjälper läraren att lyckas med sitt differentierande uppdrag i det inkluderande klassrummet. Resultatet införskaffades genom en kvalitativ innehållsanalys och visade att strategierna struktur, mängdträning,  explicita instruktioner, metastrategier, vardagsmatematik och visuella representationer återfinns på flera olika sätt,  både i lärobokens förklarande text och övningsuppgifter. Slutsatsen är att läroböckerna har potential att ge läraren förutsättningar för att lyckas med differentieringsuppdraget. Dock krävs det att läraren är förtrogen både med  läroboken och elevernas olika behov för att kunna använda läroboken på ett sätt, som möter dessa behov. / This production paper examines how differentiating instructional strategies that are acknowledged by earlier research  are found in textbooks that are used in one of the upper secondary courses in math, a course that a great proportion of students fail. Many teachers base their instruction in mathematics on the textbook, which imposes great significance on how the textbook is designed. The purpose of the paper is therefore to examine if textbooks that are used in the course are designed in a way that helps the teacher to achieve with their differentiating task in the inclusive classroom. The  result was obtained through a qualitative content analysis and showed that the strategies structure, extended repetition, explicit instruction, meta strategies, everyday math and visual representations were found in a variety of ways, both in the  explanatory text and the exercises of the textbooks. The conclusion is that the textbooks have potential to provide the  teacher with prerequisites to succeed with their differentiating task. However, this requires that the teacher is  conversant with the textbook in order to be able to use it in a conscious way which addresses different student needs.

Syftet med examensarbetet är att undersöka läromedels upplägg och utformning. Undersökningen har även som syfte att öka förståelsen för vilka förmågor, centrala innehåll och kunskapskrav som läromedel förmedlar och inkluderar skrivövningar. Undersökningen består av en läromedelsanalys av fem läromedel i svenska avsedda för årskurs ett. Innehållet i läromedlen analyseras såväl kvalitativt som kvantitativt utifrån ett sociokulturellt perspektiv.  Det har utförts en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys av fem läromedel, där studien undersöker utifrån delar av kursplanens förmågor, centrala innehåll och kunskapskrav tillhörande skrivning. Det studeras vilka likheter och skillnader av läromedlens uppfyllelse av de valda analysvariablerna och faserna, men också likheter. I studien har det även försökt synliggöras vad läromedlen innehåller och hur de presenteras. Kvalitativt och kvantitativt har olika analysvariabler rörande skrivande av olika texttyper samt alfabet, alfabetisk ordning och bokstävers form utförts. Analysen visade ett resultat där läromedlen är uppbyggda på ett varierat sätt och fokuserar i varierande utsträckning på olika delar av analysvariablerna. Det är inte en självklarhet att läromedlen innehåller varje analysvariabel, utan det var endast tre av de fem utvalda läromedlen. Läromedlen har stora skillnader i variation av övningar och mängd övningar rörande uppfyllelse av kursplanens förmågor, centrala innehåll och kunskapskrav. / The purpose of the thesis is to investigate the study material and their structure. The study also increases the understanding of abilities, central content and knowledge requirements that the study material mediates, also including writing exercises. The study composes of a study material analysis of five materials used in Swedish education for children in grade one. The study materials content is analyzed both qualitative and quantitative from a sociocultural perspective.   A qualitative and quantitative subject analysis has been performed on five study materials, where the analysis investigates the study material from the aspects of syllabus's abilities, central content and knowledge requirements associated with writing. It investigates what the similarities are between the study materials' fulfillment of the chosen analysis variables and the phases, but also their similarities. In the study, it was also tried to make visible what the study materials contain and how they are presented. Qualitatively and quantitatively analyze got different analysis variables concerning the writing of different text types as well as the alphabet, alphabetical order and lettering form. The analyze showed a result where the teaching aids are structured in a varied way and focus on varying degrees in different parts of the analysis variables. It is not obvious that the study materials contain every variable, but there were only three of the five selected study material that clearly contained them. The study material has a big difference in the variety of exercises and the number of exercises concerning the fulfillment of the syllabus's abilities, central content and knowledge requirements.

As teacher students, we have on many occasions come across and studied different textbooks for religion. The purpose of this bachelor thesis is to research how sex and gender are presented in the textbooks for the course “religion 1” in the Swedish upper secondary school. The two thesis questions are: How are sex and gender presented in two different teaching materials in the Abrahamic religions? How does school law's demands for equality manifest in the analysed textbooks? When limiting the scope of the research to get a manageable amount of data we chose two textbooks written after the new guidelines for the Swedish upper secondary school which took effect in the year 2011 and are used in the public schools in Gävle. Further limiting the amount of data we decided to only go into detail on the Abrahamic religions, which had dedicated chapters in each book. For the method we decided discourse analysis would be fitting as what we are researching is how sex and gender are represented in the text. As both textbooks contain images on almost every page we also use some methods for analysing images from the book Reading Images (Kress & Van Leeuwen 2006). The results showed a heteronormative discourse which is present in both textbooks and is especially noticeable when describing the relationship between God and man. God is usually described with the pronoun He while humans present in the books are referred to as she. The discourse also changes depending on the topic. In the topic of describing the history of the religions men are more present, and in the rare cases when women are present the text doesn’t treat them as individuals. When discussing the present questions about feminism and changing the religions to fit the modern society are more frequent, but even here God is referred to as a man and it’s described that mankind - she - is supposed to follow and obey.

<p>Syftet med min uppsats var att undersöka och jämföra den bild av muslimska kvinnor som har förmedlats och förmedlas av svenska läromedel i religionskunskap för gymnasiet de två senaste årtiondena. Jag ville ta reda på om, och i sådant fall hur bilden av muslimska kvinnor som förmedlas av böckerna har ändrats sedan terrorattentaten mot New York 11/9 2001. Målet med min uppsats var att försöka få fram data som synliggör om det eventuellt var så att den ökande islamofobin i samhället även har letat sig in i skolans läroböcker.</p><p>Efter att ha undersökt texterna i böckerna så skulle jag bestämt vilja hävda att den ökande islamofobin i samhället efter 11/9 inte motsvaras av det som står i böckerna. Jag har inte kunnat hitta något som tyder på att läroböckerna har tagit en mer fördomsfull riktning efter 11/9. Istället så tyder min analys på att böckerna efter 11/9 är betydligt mer nyanserade och har en mer neutral och objektiv hållning till materialet än vad de tidigare böckerna har. Visserligen så märks det tydligt att böckerna som är skrivna efter 11/9 har påverkats av det pågående samhällsklimatet. Men det är en positiv påverkan skulle jag vilja hävda då de belyser och slår hål på de fördomar som finns. Materialet som jag har använt har varit 4 stycken läroböcker för gymnasieskolan i ämnet religionskunskap. Två av böckerna är skrivna innan 11/9 och de andra två efter. Metoden som jag har använt är en kvalitativ innehållsanalys.</p>