<p>Alla texter, utom Religionskunskap av Rodhe och Nylund, är uppbyggda efter principen att inledningsvis ställa några etiska frågor till läsaren, för att sedan presentera ett antal etiska teorier och avsluta med ett antal etiska frågor. Gemensamt för texterna är att teorierna förklaras, och sedan exemplifieras för att visa teorins för- och nackdelar. Däremot skiljer sig texterna från varandra i fråga om i vilken utsträckning de kopplar teorierna till religioner. Det finns exempel på texter som genomgående gör teologiska kopplingar till teorierna och texter som framställer teorierna som helt befriade från kopplingar till religioner.</p><p>Samtliga texter har, även om en i ytterst sparsam omfattning, ett utbud av etiska frågor. Karaktären på frågorna skiljer sig från att vara ytterst konkreta, till exempel ”är det rätt att komma för sent till lektionen”, till ytterst abstrakta frågor som ”meningen med livet”. Framställningen av de etiska frågorna skiljer sig avsevärt mellan de olika texterna och därför går det inte att dra en generell slutsats av hur etiska frågor framställs i pedagogiska texter. Vissa texter består enbart av konkreta frågor och andra av enbart abstrakta, medan några andra texter har en nivåstegring på frågorna från problem av lokalkonkret karaktär till frågor av globalabstrakt karaktär.</p><p>De enda konkreta krav som går att ställa på texternas innehåll utifrån styrdokumentens direktiv är att de utgår från elevernas intressen och behov, har ett utbud av etiska frågor och etiska teorier, samt material som utvecklar elevernas livssyn. Samtliga texter har ett utbud av etiska frågor och etiska teorier och kan därför sägas vara förenliga med styrdokumenten. Enligt flera undersökningar är elever på gymnasiet intresserade av etiska frågor i ordningen lokalkonkreta, globalkonkreta, lokalabstrakta och globalabstrakta och stämmer detta uppfyller inte alla texter styrdokumentens krav om att utgå från elevernas intressen och behov. Å andra sidan finns inget krav på att eleverna ska utveckla ett abstrakt tänkande och därför måste också de texter som inte erbjuder en nivåstegring på problemen sägas vara förenliga med styrdokumenten. Texterna är olika uppbyggda och ger därför olika förutsättningar för olika elever, men kan rätt använda bidra till att eleverna lämnar kursen med något etiskt verktyg. Alla elever är olika och därmed är det också en nödvändighet att det finns texter som är olika uppbyggda. Men i fråga om vilken text som troligen kan användas på flest elever anser jag att Alm vinner.</p>

<p>Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur bra skolböcker i samhällsorienterande ämnen lyckas förmedla en dynamisk och rättvis bild av Afrika. Mina frågeställningar är: Vilken bild av den afrikanska kontinenten och afrikanerna förmedlas av läroböckerna för högstadieelever? Hur dynamisk och mångfacetterad är egentligen den bilden? Ger läroböckerna en god möjlighet till en positiv identifikation med människor i Afrika? Hur skiljer sig denna bild från den som ges av den socialrealistiska afrikanska filmen <em>Borom Sarret</em>?</p><p>Läroboken är fortfarande ett viktigt strukturerande verktyg för läraren. Den styr till stor del fortfarande undervisningen på ett övergripande sätt. Trots detta är det inte många som verkar intressera sig för läroböckerna och deras utformning.</p><p><em>Lpo-94</em> nämner vikten av att förstå både det egna kulturarvet och delaktigheten i det gemensamma, om vikten av en stark identitet och en kulturell mångfald. Det bör rimligtvis innebära att man inte får försumma en hel kontinents kulturarv genom att enbart ta upp Afrikas historia när den varit viktig för Europas historiska utveckling. Detta är vad som sker i de allra flesta skolböcker.</p><p>Skolböckerna utgår alldeles för ofta från att vår kultur och vår utveckling är ett facit för hur andra länder bör se ut. De ger grovt generaliserande och stereotypa bilder av Afrika som ett enda stort u-land befolkat av anonyma afrikaner. Vi behöver en mer dynamisk och mindre generaliserande bild av Afrika och dess befolkning.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2000.

<p>Religiös fundamentalism har på senare tid blivit ett vanligare fenomen trots ett mer sekulariserat samhälle. Detta för att sekularisering i sig inte innebär att människor blivit mindre religiösa utan att religionen har bytt plats från det offentliga till det privata. På grund av att fundamentalism ofta motsätter sig demokrati och pluralism, värden som ska främjas enligt den svenska läroplanen, är det viktigt att skolelever får bekanta sig med fundamentalism som fenomen. Därför undersöker jag i denna uppsats vilken bild läroböcker ger av fenomenet. Enligt Kjell Härenstam finns det problem med att försöka framställa religioner på ett objektivt sätt i läroböcker. Detta eftersom författaren aldrig kan bortse från sina egna värderingar och kultur. ”Kunskap är alltid någons kunskap.” Därför ställer Härenstam den objektiva, positivistiska kunskapen mot det hermeneutiskt, vidgade perspektivet och menar att religioner bör belysas ur så många perspektiv som möjligt. Undersökningen omfattar sex stycken böcker där den äldsta är från 1997 och den nyaste från 2007.</p><p>Genom textanalys kommer jag fram till att fundamentalism inte ges så mycket utrymme i läroböcker. De former av fundamentalism som presenteras är främst kristen och muslimsk fundamentalism. Den kristna formen beskrivs som något som förekommer inom mindre församlingar och sekter och vänder sig mot modern vetenskap medan den muslimska formen beskrivs som ett fenomen som har ett större folkligt stöd än den kristna och främst vänder sig mot västvärldens influenser. Profana, hinduistiska och judiska former av fundamentalism förekommer också men inte alls i samma utsträckning. Den objektiva kunskapssynen är dominerande i böckerna medan de böcker som jag anser som bäst i undersökningen kombinerar både försök till objektiva framställningar med olika perspektiv på fenomenet och diskussionsfrågor som tar utgångspunkt i elevernas egna bilder av fundamentalism.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att objektivitetsgranska och undersöka vilka bilder av de fem stora livsåskådningarnas vardagsliv som förekommer i gymnasiala religionsläroböcker som är publicerade på 2000-talet. Objektivitetsgranskningen avsåg att kartlägga fyra läroböckers innehåll av vardagsbilder med tillhörande bildtexter samt dess estetiska utformning och dess innehållsliga värde i form av objektivitet, saklighet och nutidsanknytning.</p><p>Granskningen visade att läroböckerna innehöll en ansenlig mängd av schabloniserande bilder som föreställde livsåskådningarnas vardagsliv. Dessa schablonbilder tenderade att peka ut särskiljande drag i troende människors liv som representanter för det vanliga och vardagliga livet. Schablonbilderna ger signaler om att troende människor inom de berörda livsåskådningarna lever i en vardagskontext som är ceremoniellt styrd, främmande och exotisk. Granskningen visade också att det fanns, men i en mer blygsam utsträckning - bilder som hade en motsatt betydelse, det vill säga objektiva bilder som är aktuellt uppdaterade och sakligt beskrivande av och om troende människors vardagsliv.</p>

<p>Syftet är att jag i min religionsdidaktiska studie ska undersöka hur kvinnor framställs i jämförelse med män i de fyra religionskunskapsböckernas avsnitt om judendomen. Om det nu finns en skev fördelning gällande det bild- och textmaterial som finns, hur kan man då förklara det? Syftet med uppsatsen är också att ta reda på i vilken mån dessa fyra läroböcker i religionskunskap kan uppfylla genusaspekten, då det står i kursplanerna att ”skolan aktivt och medvetet skall främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter”.</p><p>I uppsatsen utgår jag från följande frågeställningar:</p><ul><li>Hur framställs män respektive kvinnor i de fyra religionskunskapsböckernas avsnitt om judendomen?</li><li>Blir kvinnor och män i lika hög grad representerade i text och bild?</li><li>Om det finns en skev fördelning gällande representationen av män och kvinnor i bild- och textmaterialet, hur ska man förklara detta?</li></ul><p> </p>

<p>Det verkar råda stor konsensus om att matematikundervisningen är viktig för att Sverige skall kunna hävda sig och kunna konkurrera i en global värld. Samtidigt visar det sig att eleverna i allt större utsträckning har svårt att nå målen för undervisningen. En undervisning, som forskningen visar, är hårt styrd av den matematikbok som används.</p><p>I Finland har det visat sig att vilken lärobok som används i undervisningen får statistiskt signifikanta konsekvenser för elevernas resultat. I uppsatsen undersöks om samma statistiskt signifikanta samband även föreligger i Sverige. 149 skolor omfattande 13 408 elever ingår i den statistiska kvantitativa studien. Till skillnad från i Finland pekar resultaten på att det inte går att dra någon slutsats om samband mellan använd lärobok och elevernas resultat. En förklaring till att det inte går att påvisa någon skillnad kan vara att de två helt dominerande matematikböckerna i årskurs 9, i en kvalitativ utvärdering bedöms som likvärdiga.</p><p>För att göra den kvalitativa utvärderingen av matematikböckerna används en metod utvecklad av The American Association for the Advancement of Science, AAAS, i USA. I uppsatsen visas att metoden är tillämpbar i Sverige och kan fungera som det ”instrument för att bedöma läromedels kvalitet utifrån målen att sträva mot i grundskola och gymnasieskola samt motsvarande mål för annan matematikutbildning” som matematikdelegationen efterlyser (SOU 2004:97).</p><p>Den föreslagna metoden används för att granska de två dominerande matematikböckerna i årskurs 9, Matematikboken Z och Matte Direkt. Den begränsade granskningen visar att de båda böckerna är likvärdiga, men framförallt att de har samma svagheter. Båda böckerna får låga betyg i kategorierna ”Building on Student Ideas about Mathematics” och ”Enhancing the Mathematics Learning Environment”. Något som kan få negativa konsekvenser för elevernas inlärning och för sättet som undervisningen bedrivs på.</p> / <p>Education in mathematics is considered important for Sweden to be able to compete in a global world where knowledge and information is imperative. However, mathematics results are decreasing and students often fail to reach the stipulated educational goals.</p><p>Research shows that in mathematics, what is taught and how it is taught is very dependent on the textbook used. In Finland, it has been concluded that there is a statistically significant difference in students´ results depending on which textbook is used. The objective of this thesis is to evaluate if the same is true in Sweden, i.e. is there a statistically significant difference in students’ results in mathematics depending on which textbook is used in Swedish schools? The evaluation is based on responses from 149 schools comprising 13 408 students. The study indicates that the textbook used does not affect the outcome. One explanation is that when assessing the quality of the two textbooks most commonly used in Swedish schools they can be considered equivalent.</p><p>Since textbooks in mathematics have a large influence on what is taught and how it is taught it is important to be able to assess the quality of the textbooks. The thesis demonstrates that a method for assessing textbooks in mathematics, developed by the American Association for the Advancement of Science, AAAS, can be used in Sweden. The method would be appropriate as the tool the “Matematikdelegationen” (SOU 2004:97) is requesting for evaluation of the quality of textbooks in mathematics.</p><p>Following the method stipulated by the AAAS, a limited evaluation is made of the two textbooks that dominate in Swedish schools in year 9, Matematikboken Z and Matte Direkt. It is striking that both books perform poorly in the same areas, Building on Student Ideas about Mathematics and Enhancing the Mathematics Learning Environment. This can have a negative impact on the pupils´ ability to learn mathematics and might also have a negative effect on the way mathematics is taught.</p>

Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur bra skolböcker i samhällsorienterande ämnen lyckas förmedla en dynamisk och rättvis bild av Afrika. Mina frågeställningar är: Vilken bild av den afrikanska kontinenten och afrikanerna förmedlas av läroböckerna för högstadieelever? Hur dynamisk och mångfacetterad är egentligen den bilden? Ger läroböckerna en god möjlighet till en positiv identifikation med människor i Afrika? Hur skiljer sig denna bild från den som ges av den socialrealistiska afrikanska filmen Borom Sarret? Läroboken är fortfarande ett viktigt strukturerande verktyg för läraren. Den styr till stor del fortfarande undervisningen på ett övergripande sätt. Trots detta är det inte många som verkar intressera sig för läroböckerna och deras utformning. Lpo-94 nämner vikten av att förstå både det egna kulturarvet och delaktigheten i det gemensamma, om vikten av en stark identitet och en kulturell mångfald. Det bör rimligtvis innebära att man inte får försumma en hel kontinents kulturarv genom att enbart ta upp Afrikas historia när den varit viktig för Europas historiska utveckling. Detta är vad som sker i de allra flesta skolböcker. Skolböckerna utgår alldeles för ofta från att vår kultur och vår utveckling är ett facit för hur andra länder bör se ut. De ger grovt generaliserande och stereotypa bilder av Afrika som ett enda stort u-land befolkat av anonyma afrikaner. Vi behöver en mer dynamisk och mindre generaliserande bild av Afrika och dess befolkning. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2000.

Det verkar råda stor konsensus om att matematikundervisningen är viktig för att Sverige skall kunna hävda sig och kunna konkurrera i en global värld. Samtidigt visar det sig att eleverna i allt större utsträckning har svårt att nå målen för undervisningen. En undervisning, som forskningen visar, är hårt styrd av den matematikbok som används. I Finland har det visat sig att vilken lärobok som används i undervisningen får statistiskt signifikanta konsekvenser för elevernas resultat. I uppsatsen undersöks om samma statistiskt signifikanta samband även föreligger i Sverige. 149 skolor omfattande 13 408 elever ingår i den statistiska kvantitativa studien. Till skillnad från i Finland pekar resultaten på att det inte går att dra någon slutsats om samband mellan använd lärobok och elevernas resultat. En förklaring till att det inte går att påvisa någon skillnad kan vara att de två helt dominerande matematikböckerna i årskurs 9, i en kvalitativ utvärdering bedöms som likvärdiga. För att göra den kvalitativa utvärderingen av matematikböckerna används en metod utvecklad av The American Association for the Advancement of Science, AAAS, i USA. I uppsatsen visas att metoden är tillämpbar i Sverige och kan fungera som det ”instrument för att bedöma läromedels kvalitet utifrån målen att sträva mot i grundskola och gymnasieskola samt motsvarande mål för annan matematikutbildning” som matematikdelegationen efterlyser (SOU 2004:97). Den föreslagna metoden används för att granska de två dominerande matematikböckerna i årskurs 9, Matematikboken Z och Matte Direkt. Den begränsade granskningen visar att de båda böckerna är likvärdiga, men framförallt att de har samma svagheter. Båda böckerna får låga betyg i kategorierna ”Building on Student Ideas about Mathematics” och ”Enhancing the Mathematics Learning Environment”. Något som kan få negativa konsekvenser för elevernas inlärning och för sättet som undervisningen bedrivs på. / Education in mathematics is considered important for Sweden to be able to compete in a global world where knowledge and information is imperative. However, mathematics results are decreasing and students often fail to reach the stipulated educational goals. Research shows that in mathematics, what is taught and how it is taught is very dependent on the textbook used. In Finland, it has been concluded that there is a statistically significant difference in students´ results depending on which textbook is used. The objective of this thesis is to evaluate if the same is true in Sweden, i.e. is there a statistically significant difference in students’ results in mathematics depending on which textbook is used in Swedish schools? The evaluation is based on responses from 149 schools comprising 13 408 students. The study indicates that the textbook used does not affect the outcome. One explanation is that when assessing the quality of the two textbooks most commonly used in Swedish schools they can be considered equivalent. Since textbooks in mathematics have a large influence on what is taught and how it is taught it is important to be able to assess the quality of the textbooks. The thesis demonstrates that a method for assessing textbooks in mathematics, developed by the American Association for the Advancement of Science, AAAS, can be used in Sweden. The method would be appropriate as the tool the “Matematikdelegationen” (SOU 2004:97) is requesting for evaluation of the quality of textbooks in mathematics. Following the method stipulated by the AAAS, a limited evaluation is made of the two textbooks that dominate in Swedish schools in year 9, Matematikboken Z and Matte Direkt. It is striking that both books perform poorly in the same areas, Building on Student Ideas about Mathematics and Enhancing the Mathematics Learning Environment. This can have a negative impact on the pupils´ ability to learn mathematics and might also have a negative effect on the way mathematics is taught.

Syftet med denna rapport är att få mer kunskap om hur digitala läromedel kan främja elevers kunskapsbildning i matematikundervisningen. Denna kvalitativa c-uppsats omfattar två delar. Den första delen består i att utveckla ett verktyg för att kunna analysera datorprogram gjorda för matematikundervisning. Detta verktyg baseras på tidigare analysverktyg, litteratur samt egna erfarenheter. Den andra delen består i att analysera tre olika programvaror med hjälp av verktyget för att se hur det fungerar samt se på vilka sätt programvarorna främjar matematikundervisningen. Resultatet visar att verktyget fungerar bra och att de testade programmen är mycket olika och att alla har sina egna styrkor för att underlätta matematikundervisningen. Alla program har självklart även svagheter vilka främst består i att de inte tillräckligt tagit tillvara på de möjligheter det digitala mediet ger programmen.

The content of teaching materials considerably affects pupils’ attitudes and worldview. This paper is an analysis of textbooks used in 7th through 9th grade of the Swedish School system in Swedish as a Second Language (SSL) and English as a Foreign Language (EFL). The purpose of this paper is to look at which minority groups, the five official national minorities as well as other minorities, are included and portrayed in the textbook series Tre gånger svenska and Wings Mini as well as to see if there is any bias in their portrayal. The seven types of bias investigated; invisibility, stereotyping and generalizations, unreality, imbalance and selectivity, fragmentation and isolation, linguistic bias and cosmetic bias are an adaption of the framework to detect bias in curriculum materials presented by Sadker and Zittleman (2002/2003). An explanation of the term bias is presented and the paper also discusses ethnicity due to the necessity of making groups to be studied. The study shows that neither of the textbooks examined adhere to the curriculum of the Swedish compulsory school system’s demand for objectivity and that the goal that all children should have knowledge about the five national minorities and their cultures, languages, religion and history is not fulfilled by these books. All seven forms of bias are present in both textbook series with stereotyping being the most frequent form in the SSL material. In the EFL material all forms except cosmetic bias and unreality are found throughout the textbooks. The language in the EFL material contributes to a Eurocentric colonial tone and in countries outside of Great Britain minorities are given little space and are portrayed in mainly stereotypically historical contexts and not as present in a modern society. Although the SSL material frequents many names and pictures of minorities many of them are cosmetic. The concept of ethnocentrism is explicitly brought up to discussion by the same authors/editors who let the language in these textbooks draw up a dichotomy between majority and minority groups which is not present in the EFL material. The need for different perspectives is brought up and colonialism is presented as an invasion with negative effects for the native peoples in countries outside of Sweden. Both textbook series make the new world economical order almost invisible by generally presenting countries in Asia, Africa and South- and Central America in only a rural perspective focused on poverty. The need for didactic text competency for teachers is discussed and a question is posed on politicians’ responsibility to provide financial possibilities for schools to buy new textbooks as the curriculum and the Swedish school system are being changed this year.