No description available.

This is a study of seven Swedish textbooks for the course Swedish 1. The main point of this study was to determine how source criticism is managed in different textbooks. The study focused on where in the textbook source criticism was placed, how source criticism was defined in the textbooks, what knowledge the textbooks conveyed about source criticism, how students was encouraged to work with source criticism and what differences and similarities it was in the management of source criticism in the textbook. The result show that the management of source criticism differs between the textbooks. Source criticism is often placed in the beginning or the middle of the book and in correlation to text writing, information search and media. All the textbooks encourage the students to be critic to their sources but five of the seven textbooks doesn’t define what source criticism is or how to use it. Most of the textbooks also encourage the students to ask questions that is the same or similar to what the Swedish institution Skolverket wants the students to ask to their source material. The exercises that the textbooks proposes is foremost about analysing an article in a newspaper and assess a internet site or compare a site against another.

Syftet vi hade med denna studie var att undersöka och jämföra huruvida läromedel för matematik i årskurs 1-3 är i enlighet med skolans värdegrund och uppdrag. Det som undersökts är hur kön, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning och religion representerades i läromedel i matematik för årskurs 1-3 samt hur väl normer i dessa läromedel uttrycks och hur dessa överensstämmer med skolans värdegrund och uppdrag.  Två läromedelsserier har analyserats med en kvalitativ textanalys och en kvantitativ innehållsanalys som metod. Resultatet visade på att det förekommer läromedel i matematik som inte är i enlighet med skolans värdegrund och uppdrag. De granskade läromedlen representerade endast följande aspekter: kön, etnicitet, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Religion representerades inte i de granskade läromedlen. Vidare uttrycks det normer i dessa läromedel som inte stämmer överens med skolans värdegrund och uppdrag.

In this essay, five digital textbooks in social sciences at secondary school have been studied with the purpose of examining how, and to what extent, transgender people are portrayed. Furthermore, the purpose has also been to examine whether it is possible to see any change in representation and presentation based on the year of publication of each digital textbook. The study is based on transgender studies and Judith Butler's theory of gender, sex and performativity. A qualitative content analysis has been used to study selected chapters that concerns the identities of groups and individuals in order to answer the questions raised in this essay. The result shows that transgender people are mentioned either implicitly and/or explicitly in all of the five digital textbooks that have been examined. However, how developed the descriptions are varies and also which subcategories are given room. In two of the digital textbooks, transgender people/gender identity is mixed with sexuality, which is in line with previous studies. Furthermore, an increased representation in relation to previous research can be seen, especially when it comes to nonbinary people. It is also possible to see that the newer textbooks tend to have more detailed descriptions of transgender people than the older ones.

The aim of this study is to scrutinize writing tasks in four different teaching materials for the subject English 5. The study shed light on the fact that a given book presumes a certain type of reader and the research questions are: What kind of writing tasks is there in the selected material? And what type of knowledge types and cognitive process levels are there? The study is based on Blooms revised taxonomy as a textual analysis and it shows that the writing tasks in the materials differ when it comes to cognitive complexion and type of knowledge. Text models in books aimed for vocational programs are less complex compared to programs preparing for ensuing studies. The majority of all writing tasks correspond to the least cognitively complex category remember-factual knowledge. Moreover, this study shows that teaching materials aimed for vocational programs give the students fewer opportunities to develop their knowledge at a higher level.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka läromedel i samhällskunskap som köps in och sedan används av lärare på gymnasieskolor i Stockholms län. Intresset riktas mot varför vissa läromedel väljs och vilka ramarna för valprocessen kan vara. Undersökningen har genomförts genom enkäter till kommuner och gymnasieskolor i Stockholms län. Svaren har sedan följts upp, sedan kompletterats med intervjuer med författare, projektledare, en pedagogisk webbdesigner och en säljchef. De kompletterande uppgifter som hämtats in tjänar till att förstå de olika författarfilosofierna och förlagens marknadsstrategier. Forskning om svenska läromedel och har gåtts igenom. Rönen här pekar mot att skolor och lärare har ett begränsat valutrymme inför val av läromedel i samhällskunskap på grund av givna juridiska, ekonomiska och ideologiska ramar. Det finns inom forskningen en oro för att teknik ska styra mer än didaktik. Osäkerhet råder också om den betydelse som digitalisering av skolan får för läromedelssituationen. Uppsatsens analys har gjorts med stöd av ramfaktorteorin, som först gås igenom i viss detalj. Resultaten från enkäten till gymnasierna visar att det sortiment av läromedel som säljer är begränsat. Nästan uteslutande är det en del av produkterna från de stora förlagen som säljer. Det enda hotet på marknaden kommer från en konkurrent med ”hard bargain”-profil.. En tendens till marknadskoncentration existerar. I stort är priskonkurrensen mycket måttlig trots goda vinstmarginaler i branschen och att läromedelsbudgetarna på en monopson köparsida är under press. Skälet till detta kan sökas i olika ramfaktorer. Hos gymnasieskolor med Stockholm stad som huvudman har året före pandemin tillgänglig ekonomi för läromedelsinköp minskat med ungefär 10 %. Likadan ekonomisk utveckling för läromedelskontot kan konstateras i flera andra kommuner. Generellt läggs mindre pengar på läromedlen för samhällskunskap än genomsnittet. Nästan alla gymnasier verkar dock ha tillgång till inköpta läromedel som inte är föråldrade. Interaktiva (digitala) läromedel är på papperet ofta billigare än de läromedel som framställs i tryckpress, men uppvisar inte någon dominans i undersökningen.

I denna uppsats analyseras de delar som berör forntiden och vikingatiden, i fyra utvalda läromedel för historia i årskurs 4–6. Analysen syftar till att undersöka om och hur dessa läromedel svarar på kursplanens uttryckliga krav på att undervisningen skall bidra till att eleverna utvecklar en förståelse för hur historia kan användas utifrån olika syfte och mottagare. Syftet och frågeställningarna grundas i kursplanens centrala innehåll och kunskapskraven för historieämnet, och frågeställningarna motiveras av skolinspektionens kvalitetsgranskning av historieundervisningen 2015 som visat på en mängd brister i grundskolans undervisning gällande historiebruk. Tidigare forskning visar på att läroböcker innehar en central roll i historieundervisningen och att läroböcker dagligen används för att planera eller genomföra undervisningen vilket tillsammans med skolinspektionens granskning av undervisningen motiverar en analys gällande i vilken utsträckning läromedel från fyra ledande läromedelsförlag belyser och redogör för begreppet historiebruk. Genom en komparativ analys av de fyra läromedlen framgår det att ett av fyra läromedel redogör för och diskuterar historiebruk. / <p>Godkänt datum 2020-06-09</p>

Uppsatsen studerar tre svenska läromedel som omfattar Samhällskunskap kurs 1b i gymnasiet. Den undersöker om dessa lever upp till skolans styrdokuments krav på saklighet och allsidighet samt tar upp olika demokratimodeller i undervisningen kring demokrati och hur dessa värderas. Den teoretiska utgångspunkten är Robert Dahls idealtyper för fullständig proceduriell demokrati samt tre demokratimodeller: den liberala, den republikanska och den marxistiska. Slutsatsen är att det finns en tydlig bias, där läroböckerna inte lever upp till styrdokumentens krav på saklighet och allsidighet, utan den liberala demokratimodellen dominerar och värdesätts tydligt positivt i relation till alternativen, om de alls diskuteras.

Denna studie ämnar att bidra med kunskap till aktuell forskning gällande genusrepresentation i läromedel. Studien syftar således att undersöka hur genus behandlas i tre svenska läromedel för årskurs 4–6 i ämnet samhällskunskap. De läromedel som tillämpades i studien var PULS Samhällskunskap 4–6 Grundbok (2012), Upptäck Samhälle Grundbok (2014) och Utkik Samhällskunskap 4–6 Grundbok (2015). Därnäst avgränsades studien till två konkreta forskningsfrågor. Den första forskningsfrågan ämnade att undersöka hur frekvent representationer av både män och kvinnor i bild förekom enligt könsstereotypiska egenskaper i respektive läromedel. Den andra forskningsfrågan ämnade att undersöka hur frekvent könsbundna respektive könsneutrala pronomen nämns i samtliga läromedlen. Studiens forskningsfrågor undersöktes utifrån studiens teoretiska utgångspunkter, vilka användes som studiens analysverktyg för empirin. Forskningsfråga 1 baserades på Yvonne Hirdmans genusteori medan forskningsfråga 2 baserades på teoretiska redogörelser gällande könsbundna respektive könsneutrala pronomen. Tidigare forskning, som huvudsakligen bestod av fem internationella forskningsartiklar och en svensk granskning av Delegationen för jämställdhet i skolan (2010), visade att ojämställdhet förekom i läroböckerna som studerades, dock olika grader av ojämställdhet. Studien tillämpade kvantitativa metoder, en kvantitativ bildanalys brukades för forskningsfråga 1 och en kvantitativ textanalys brukades för forskningsfråga 2. Resultaten för forskningsfråga 1 visade att majoriteten av läromedlen framställde både män och kvinnor i kvinnliga könsstereotypiska roller. Resultaten för forskningsfråga 2 visade att könsneutrala pronomen förekom fler gånger än könsbundna pronomen i samtliga läromedel.

This study aims to determine how scientific writing is targeted in five Swedish textbooks for the course Swedish 1. The main goal of the study is to determine where scientific writing is placed in the books, what knowledge the textbooks convey about scientific writing and how scientific writing is being trained in the exercises presented in the textbooks. Furthermore, the thesis aims to clarify possible differences and similarities in how different textbooks target scientific writing. The result show that the management of scientific writing is similar between the textbooks. The results of the study display that scientific writing is often placed in the beginning or the middle of the textbooks. Additionally, the study show that every textbook encourages students to read to source text with caution and to refer to the source. In conclusion, the study suggests that the exercises presented in the textbooks are foremost about writing a shorter conclusion of a longer text.