The purpose of this study is to examine the inclusion of biology in the early childhood education and how it has evolved over the last fifty years. What subjects and approaches have been included and what motives were given.   This study was divided into two sub-categories were text analysis was used to find out how biology has been included in the early childhood education throughout the years. On the basis of this field study was conducted, as well as qualitative semi-structured interviews to find out how the early childhood education works and has been working with regards to biology.   The results show that the curriculums as well as the teachers who have worked with this subject, has done it differently over the years. It’s also been found that the community has had a significant impact on the preschool content, as well as knowledge and personal interest.

I föreliggande studie undersöks förskollärares upplevelser av det svenska teckenspråket och deras tankar och känslor om den nya revideringen av läroplanen för förskolan. Förskollärare tar i större utsträckning på sig ett större ansvar än vad som skrivs fram i läroplanen. Därav är syftet med undersökningen att få fram förskollärarnas åsikter och inställning till läroplansmålet rörande det svenska teckenspråket utifrån deras livsvärld. Detta sätts i relation till deras nuvarande kompetenser i att möta den nya reviderade utgåvan av läroplanen. Det som undersöks i detta arbete är alltså hur förskollärare utifrån sin livsvärld beskriver sin upplevelse av teckenspråk samt hur de upplever att det nya målet med teckenspråk kommer inverka på deras yrkesutövande. Studien utgår från ett fenomenologiskt perspektiv och använder en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem deltagande förskollärare och intervjuerna har spelats in för att sedan transkriberas och analyseras. I resultatet framgår det att förskollärarna, oberoende av antal år ute i verksamheten, känner sig osäkra inför att bemöta det nya målet. En stor del av osäkerheten beror på bristen på utbildning och fortbildning under tiden på högskolan såväl som senare ute i arbetslivet. Det krävs mer forskning och delaktighet från fältet för att denna typ av revidering ska kunna bemötas med positivt engagemang istället för rädsla och oro.

I läroplanen för förskolan (Lpfö98) beskrivs förskolan som en social och kulturell mötesplats som skall stärka och förbereda barnen för ett liv i ett allt mer internationaliserat samhälle (Lpfö98). Syftet med denna studie är att jag med detta som utgångspunkt har tittat närmre på förskolelärares egna tankar och funderingar kring detta, hur förskolelärare känner inför de mångkulturella direktiven som läroplanen anger och hur de tycker att man rent praktiskt skall uppfylla dessa mål. Studien tar även upp hur förskolelärarna upplever sina egna kunskaper för att bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras kulturer och värderingar. Det är en kvalitativ studie där fyra intervjuer har gjorts med slumpvalda förskolelärare från en förutbestämd stadsdel. I studien framkom att samtliga förskolelärare ser att förskolan besitter en mångfald som de ser positivt på. Denna mångfald ställer krav på en interkulturell pedagogik hos förskolelärarna, för att man på ett mer effektivt och medvetet sätt skall kunna arbeta för de mångkulturella direktiven som anges i Lpfö98. Slutsatserna av studien är att förskolelärarna upplever ett behov av fortbildningar i strävan mot ett mer interkulturellt förhållningssätt. Vad gäller att förskolan skall förbereda barnen för ett mer internationaliserat samhälle, som Lpfö98 omtalar, anser informanterna att det viktigaste är att hela tiden lyfta olikheter och dess positiva innebörd. En annan viktig sak är att acceptera och visa respekt för varandras olikheter. För att kunna arbeta för detta ansåg de sig behöva mer tid och mindre barngrupper, för att ha möjlighet till att snappa upp barnens egna tankar och funderingar och ha tid till diskussion kring detta. Inte förrän då kan det interkulturella arbetet genomsyra det fortlöpande verksamheten. Det gäller att hitta ett arbetssätt som fungerar i arbetslaget och för den specifika barngruppen. Man måste arbeta mer medvetet med läroplanen och dess mångkulturella direktiv samt diskutera läroplanen mer aktivt i arbetsgruppen för att kunna bryta ner den till en mer praktiskt nivå. På det sättet blir det möjligt att lyfta läroplanen till ett mer medvetet plan. / In the teachers´ plan for preschool (Lpfö98) the preschool is described as a social and cultural meeting point that shall prepare the children for an international society. The aim of this study is to use this as a starting point for a closer investigation of the preschool teachers’ own thoughts about this. Furthermore, studies have been made on how the preschool teachers feel about these multicultural directives, and how they think they can practically fulfill their goals. The study also covers the preschool teachers´ experience and their own knowledge when it comes to work for a cultural understanding among the children, in order for them to develop their own ability to understand and have empathy for other cultures and valuations. It is a qualitative study where four interviews have been made with random preschool teachers from a predetermined section of a city. It emerged in the study that all the preschool teachers perceive that the preschool possesses a multitude of people, which they consider very positive. This multitude of people demands an intercultural pedagogy among the preschool teachers, so that they can work in a more effective and deliberate way with the multicultural directives of lpfö98. The conclusions of this study are that the preschool teachers experienced a need of further education in ambition to strive for a more intercultural way of teaching. When it comes to the preschool preparing the children for a more international community, according to lpfö98, the informants consider lifting differences and it´s positive meaning the most important issue. Another important thing is to accept and show respect for each other’s differences. To be able to do this they would need more time and smaller groups of children. This in order to have a possibility to reach the children’s own thoughts and ideas and also get time to have a discussion around it. Then the intercultural work could be a part of the daily work. It´s all about finding a way of work that is suitable for the staff and the specific group of children. One have to work more deliberately with the teachers´ plan and it´s multicultural directive and discuss the plan more actively among colleges to break it into a more practical meaning. That way it will be possible to lift it to a more conscious level.

Denna studies syfte är att ta reda på hur pedagoger och tjänstemän på utbildningsförvaltningen tolkar begreppet pedagogisk dokumentation. Min frågeställning var: Hur tolkar pedagogerna och ansvariga på utbildningsförvaltningen pedagogisk dokumentation? Vad är meningsfullt att dokumentera? Vad är det som gör att man kan arbeta med pedagogisk dokumentation? För att få svar på mina frågor så byggde jag min studie på teori från olika pedagoger och forskare inom pedagogik och sedan intervjuer och enkäter med pedagoger och tjänstemän på utbildningsförvaltningen. Resultatet visar att begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas olika och det som ligger i grund hur man tolkar begreppet är vilken barnsyn du som pedagog har. Förskolans pedagoger använder sig av pedagogisk dokumentationen genom observationer med olika metoder det kan vara ex kamera, observationsmallar m.m. och det ska synliggöra barns lärande, men det är även pedagogernas lärande som synliggörs och det bidrar till ett utvecklingsarbete och förändringsarbete. Genom att reflektera över dokumentationerna så kan man se nya saker som man kanske annars inte skulle ha sett. Syftet att använda pedagogisk dokumentation kan vara av olika skäl. Det kan vara att man vill se hur ett barn tänker, barnets utveckling med även för att förändra miljön på förskolan. Läroplanen, Lpfö98 tar upp pedagogisk dokumentation i förorden. Det står att verksamheten synliggörs men även att det ger ett underlag för att se verksamhetens kvalitet. Begreppet pedagogisk dokumentation är hämtat från Reggio Emilia filosofin, där man arbetat med arbetsverktyget i mer än 30 år och syftet är att synliggöra barns lärande, men barnsynen är avgörande om du kan arbeta och förstå begreppet pedagogisk dokumentation. / The purpose of this study is to see how educators and municipalities interpret the term of pedagogical documentation. My question was; how do the educators and the responsible at municipalities interprets pedagogical documentation? What is meaningful to document? What do you think is the foundation if you can work with pedagogical documentation? To find out the answers to my questions, I based my study on theory from different teachers and researchers in education and then interviews and questionnaires. The results show that the concept of pedagogical documentation can be interpreted differently. The Pedagogue´s child perspective controls whether you can make use of pedagogical documentation. Preschool teachers use pedagogical documentation through observation of different methods that can be ex camera, observation templates, etc. and it will make children's learning visible but it is also making the educator's learning visible and it contributes to development and change. By reflecting on documentation it gives you opportunities to see things you would not see yourself. The purpose of the use of pedagogical documentation can be for various reasons it may be that you want to see how a child thinks, child development, even to change the environment at the preschool. The curriculum Lpfö98 raise educational documentation in the preface, it says that the activity is made visible but also that it provides a basis to ensure the quality. The concept of pedagogical documentation is taken from the Reggio Emilia philosophy, which worked with the working tool in more than 30 years and the aim is to make visible children's learning but children view is essential if you can work and understand the concept of pedagogical documentation.

<p>I läroplanen för förskolan (Lpfö98) beskrivs förskolan som en social och kulturell mötesplats som skall stärka och förbereda barnen för ett liv i ett allt mer internationaliserat samhälle (Lpfö98). Syftet med denna studie är att jag med detta som utgångspunkt har tittat närmre på förskolelärares egna tankar och funderingar kring detta, hur förskolelärare känner inför de mångkulturella direktiven som läroplanen anger och hur de tycker att man rent praktiskt skall uppfylla dessa mål. Studien tar även upp hur förskolelärarna upplever sina egna kunskaper för att bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras kulturer och värderingar.</p><p>Det är en kvalitativ studie där fyra intervjuer har gjorts med slumpvalda förskolelärare från en förutbestämd stadsdel. I studien framkom att samtliga förskolelärare ser att förskolan besitter en mångfald som de ser positivt på. Denna mångfald ställer krav på en interkulturell pedagogik hos förskolelärarna, för att man på ett mer effektivt och medvetet sätt skall kunna arbeta för de mångkulturella direktiven som anges i Lpfö98.</p><p>Slutsatserna av studien är att förskolelärarna upplever ett behov av fortbildningar i strävan mot ett mer interkulturellt förhållningssätt. Vad gäller att förskolan skall förbereda barnen för ett mer internationaliserat samhälle, som Lpfö98 omtalar, anser informanterna att det viktigaste är att hela tiden lyfta olikheter och dess positiva innebörd. En annan viktig sak är att acceptera och visa respekt för varandras olikheter. För att kunna arbeta för detta ansåg de sig behöva mer tid och mindre barngrupper, för att ha möjlighet till att snappa upp barnens egna tankar och funderingar och ha tid till diskussion kring detta. Inte förrän då kan det interkulturella arbetet genomsyra det fortlöpande verksamheten.</p><p>Det gäller att hitta ett arbetssätt som fungerar i arbetslaget och för den specifika barngruppen. Man måste arbeta mer medvetet med läroplanen och dess mångkulturella direktiv samt diskutera läroplanen mer aktivt i arbetsgruppen för att kunna bryta ner den till en mer praktiskt nivå. På det sättet blir det möjligt att lyfta läroplanen till ett mer medvetet plan.</p> / <p>In the teachers´ plan for preschool (Lpfö98) the preschool is described as a social and cultural meeting point that shall prepare the children for an international society. The aim of this study is to use this as a starting point for a closer investigation of the preschool teachers’ own thoughts about this. Furthermore, studies have been made on how the preschool teachers feel about these multicultural directives, and how they think they can practically fulfill their goals. The study also covers the preschool teachers´ experience and their own knowledge when it comes to work for a cultural understanding among the children, in order for them to develop their own ability to understand and have empathy for other cultures and valuations.</p><p>It is a qualitative study where four interviews have been made with random preschool teachers from a predetermined section of a city. It emerged in the study that all the preschool teachers perceive that the preschool possesses a multitude of people, which they consider very positive. This multitude of people demands an intercultural pedagogy among the preschool teachers, so that they can work in a more effective and deliberate way with the multicultural directives of lpfö98.</p><p>The conclusions of this study are that the preschool teachers experienced a need of further education in ambition to strive for a more intercultural way of teaching. When it comes to the preschool preparing the children for a more international community, according to lpfö98, the informants consider lifting differences and it´s positive meaning the most important issue. Another important thing is to accept and show respect for each other’s differences. To be able to do this they would need more time and smaller groups of children. This in order to have a possibility to reach the children’s own thoughts and ideas and also get time to have a discussion around it. Then the intercultural work could be a part of the daily work.</p><p>It´s all about finding a way of work that is suitable for the staff and the specific group of children. One have to work more deliberately with the teachers´ plan and it´s multicultural directive and discuss the plan more actively among colleges to break it into a more practical meaning. That way it will be possible to lift it to a more conscious level.</p>

Tidigare forskning visade att fritidshemmet ur ett historiskt perspektiv har haft svårt att etablera sig på skolorna sedan verksamheten flyttade in i skolans lokaler. Det gällde också fritidslärares yrkesroll särskilt när det handlade om det komplexa uppdraget av att verka i två skolformer. I studier framkommer att fritidslärare efterfrågar planeringstid och andra forum för att utveckla fritidsverksamheten för att arbeta med läroplanen, dokumentation samt uppföljningar. Även från andra yrkeskategorier framhålls det att ledning mer tydligt behöver skapa förutsättningar för att fritidslärare deltar på planeringsmöten för att fördelningen mellan fritidslärare och grundskollärare skulle bli mer jämn med tanke på att stärka fritidslärarens yrkesroll. När det gällde tidigare forskning om styrkedjan så var den bristfällig vilket också visar sig i studiens bakgrundsforskning.Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur utifrån insamlat datamaterial analysera och diskutera hur skolchef, rektor och verksamma pedagoger i en kommun beskrev och tolkade sina roller när det gällde fritidshemmets kvalitetsutveckling och fritidslärarens yrkesroll. Frågor som ingick i syftet var; hur beskriver och tolkar skolchef, rektor och verksamma pedagoger fritidslärarens yrkesroll och det förtydligande uppdraget, Har läroplanssatsningar kring kapitel fyra som handlar om fritidshemmet gjorts i berörd kommun och hur beskrivs och tolkas det då av skolchef, rektor och verksamma pedagoger samt hur beskriver och tolkar skolchef, rektor och verksamma pedagoger styrkedjans betydelse för fritidshemmets kvalitetsutveckling?Jag valde att genomföra strukturerade intervjuer med möjlighet att lägga till egna synpunkter. Det genomfördes med olika yrkesgrupper i styrkedjan för att få svar på mina forskningsfrågor. Skolchef, rektor och fritidslärare intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan sorteras i underrubriker utifrån tidigare forskning och kategorier som framkommit genom datamaterialet. Läroplansteorin hjälpte mig att försöka förstå informanternas svar utifrån deras yrkesroll och blev en naturlig del i mitt analysarbete.Studiens resultat visade på att fritidslärarens yrkesroll fortfarande användes på olika sätt på enskilda skolor och känslan av att det var på skolans villkor som arbetsuppgifterna utformades framhölls av fritidslärare. Resultatet visade också att fritidslärare som yrkeskår behövde bli stoltare över sitt yrke för att statusen på yrket skulle öka. Resultatet visade att läroplanssatsningar i kommunen gjordes och det framhölls av alla informanter i studien och involverade då styrkedjan. När det däremot handlade om hur läroplanen omsatts i verksamheten visade resultatet att det blev svårare på grund av till exempel brist på utbildade pedagoger eller planering och reflektionstid. / <p>Godkännadne datum: 2018-06-010</p>

Abstract My purpose with this essey is to study how they work in preschool whir language- stimulation. I will try a way to work with this trough intervjus whit teacher at preschool. My main questions are: Way dose teachers use language- stimulation? How dose teachers use language- stimulation when it comes to there way of working and methods? Do the teachers think that language- stimulation help the childrens development? To answer these questions I interviewed 6 teachers I central Sweden and used this as data. I have written about language, language- development in a biologik and theoretical aspect, teachers plan, language- stimulation, playing by language sounds and TRAS (early registration of language development) in my literary review. My result shows that working whit language- stimulation helps children in there language- development, it also develops there self-image and identity. Children that have had language- stimulation in preschool are aware of the use of the language. Whit language- stimulation the childs self- knowledge and social competens are strengthening. Keywords: language- stimualtion, language- development, language- games, teachers plan / Sammanfattning Syftet med min uppsats är att undersöka hur man på förskolan arbetar med språkstimulering. Detta kommer jag att göra genom intervjuer med lärare på förskolan. Frågeställningar: Varför använder sig lärarna av språkstimulering? Hur använder sig lärarna av språkstimulering vad gäller arbetssätt och metoder? Anser lärarna att språkstimulering på förskolan underlättar barnens utveckling? För att besvara dessa frågeställningar intervjuade jag 6 förskollärare i Mellansverige och använde detta som insamlingsdata. I litteraturgenomgången har jag skrivit om språk, språkutveckling i olika aspekt, läroplanen, språkstimulering, språkljudlek och TRAS (tidig registrering av språkutveckling) som är kopplat till resultatet. Resultatet visar att arbete med språkstimulering hjälper barnen i deras språkutveckling, det utvecklar dessutom deras självinsikt och identitet. Barn som har fått språkstimulering på förskolan använder sig medvetet av språket. Med språkstimulering växer barnets självinsikt och den sociala samvaron stärks. Nyckelord: språkstimulering, språkutveckling, språklekar, läroplanen

No description available.

Forskning gällande begreppen religion och sekularisering, samt hur dessa begrepp uttrycks i läroplanen är ett viktigt område att belysa eftersom jag anser att den är i behov av en utveckling, specifikt för lärare och skolans utveckling till ett öppensinnat och jämställt samhälle. Därför är syftet med den här texten att utforska den historiska utvecklingen av sekularisering i Sverige och hur sekularisering har påverkat hur religion kommer till uttryck i läroplanen för religionskunskap på gymnasiet genom att svara på frågan: Hur har sekularisering påverkat läroplanen för religionskunskap genom historien? Studiens mål är att belysa hur sekulariseringens utveckling har bidragit till formuleringen kring hur religion och olika livsåskådningar förmedlas i läroplanen mellan 1970 och 2011. Den här studien använder sig av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att studera hur historiska händelser har påverkat omfattningen och definitioner av sekularisering och religion. Studien är en diskursanalys, som utförs genom att använda en kvalitativ metod. Metoden har bestått av att samla tidigare forskning i form av text som både är fysisk och elektronisk. Resultatet visade på att många historiska händelser och teorier har bidragit till sekulariseringens utveckling i det svenska samhället, som sedan har påverkat formuleringen och närvaron av religionskunskap i läroplanen. Slutsatsen är därmed att skolan har varit tvungen att anpassa sig efter samhällsförändring. Dock, i takt med samhällets utveckling har religionen aldrig försvunnit. Alternativt har religiös mångfald berikat religionsämnet med att andra religioner har fått en större plats i undervisningen samt gett möjligheten till att låta eleverna skapa egna förutsättningar. Där är mycket som har påverkat religionsämnet och hur det förmedlas i undervisningen ute bland gymnasieskolorna i Sverige. Läroplanen som är konstruerad utifrån samhällssituationen bestämmer vad som ska inkluderas.

This study is a small investigation about how institutions who have impact on education and school evaluate knowledge and expectations on teachers.  We present the legal institution who runs universities in Sweden (Högskoleförordningen), what three different universities exam in chosen parts of the education for teachers. We also compare these with the expectations of teachers presented by the institution that directs the Swedish school (Skolverket). The study is an analysis of documents made with Bloom's taxonomy as an analysis tool. This study also includes a thematic analysis that has given us three themes “Encouraging lifelong learning” “Handling conflicts and discrimination” and “human rights, equal rights and values”. The results of the study shows that all institutions that are included in the analysis have expectations on teachers in all themes, but on different levels according to Bloom's taxonomy.  The result presents that all institutions have expectations that teachers should have knowledge in all three of our themes but the expectations look a bit different and are presented differently which makes them on different levels according to Bloom’s taxonomy.