No description available.

<p>Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur synen på kvinnors rätt till högre studier framställs i den äldre svenska flickboken med bakgrund mot 1927 års skolreform och skolkommissionerna från 1918 och 1923, samt om den bild som förmedlas är av det äldre, patriarkala slaget eller mer modern och självständig i sin utformning. Vidare ämnar jag redogöra för dåtidens samhälleliga debatt rörande vidarestuderande kvinnor samt huruvida flickböckerna presenterar en realistisk bild av sin samtid. För att kunna göra detta analyseras</p><p>åtta svenska flickböcker från den första hälften av 1900-talet enligt den hermeneutiska metoden och den narratologiska analysen. De böcker som behandlas är Barbro Betings ungflicksår (1917) och Studentklassen (1925) av Elisabeth Kuylenstierna-Wenster, Ullabella (1922) av Marika Stiernstedt, Vårdträdet (1938) av Jeanna Oterdahl, I livets vår (1939) och</p><p>Ing-Britt och hennes friare (1941) av Maja Jäderin-Hagfors, Anne Vildkatts barn (1948) av Gerda Ghobé och Ingen oro för Sonja (1949) av Irma S:t Cyr Jonsson. Resultaten av analysen sätts sedan i relation till forskningsläget rörande den äldre svenska flickboken och dåtidens samhällsdebatt angående kvinnors utbildningsmöjligheter, för att se om dessa faktorer går att</p><p>härleda till varandra. Resultatet visar att både den konservativa och den mer moderna synen på kvinnors rätt till högre utbildning existerar i de utvalda flickböckerna. De teman som förekommer i böckerna kan relativt enkelt kopplas till ett aktuellt forskningsläge, vilket gör att flickböckerna får en mer verklighetsförankrad status samt kan anses influerade av dåtidens samhällsdebatt. Att böckerna är skrivna i en tid av förändring, då flera olika samhällssyner rådde, märks tydligt.</p>

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur synen på kvinnors rätt till högre studier framställs i den äldre svenska flickboken med bakgrund mot 1927 års skolreform och skolkommissionerna från 1918 och 1923, samt om den bild som förmedlas är av det äldre, patriarkala slaget eller mer modern och självständig i sin utformning. Vidare ämnar jag redogöra för dåtidens samhälleliga debatt rörande vidarestuderande kvinnor samt huruvida flickböckerna presenterar en realistisk bild av sin samtid. För att kunna göra detta analyseras åtta svenska flickböcker från den första hälften av 1900-talet enligt den hermeneutiska metoden och den narratologiska analysen. De böcker som behandlas är Barbro Betings ungflicksår (1917) och Studentklassen (1925) av Elisabeth Kuylenstierna-Wenster, Ullabella (1922) av Marika Stiernstedt, Vårdträdet (1938) av Jeanna Oterdahl, I livets vår (1939) och Ing-Britt och hennes friare (1941) av Maja Jäderin-Hagfors, Anne Vildkatts barn (1948) av Gerda Ghobé och Ingen oro för Sonja (1949) av Irma S:t Cyr Jonsson. Resultaten av analysen sätts sedan i relation till forskningsläget rörande den äldre svenska flickboken och dåtidens samhällsdebatt angående kvinnors utbildningsmöjligheter, för att se om dessa faktorer går att härleda till varandra. Resultatet visar att både den konservativa och den mer moderna synen på kvinnors rätt till högre utbildning existerar i de utvalda flickböckerna. De teman som förekommer i böckerna kan relativt enkelt kopplas till ett aktuellt forskningsläge, vilket gör att flickböckerna får en mer verklighetsförankrad status samt kan anses influerade av dåtidens samhällsdebatt. Att böckerna är skrivna i en tid av förändring, då flera olika samhällssyner rådde, märks tydligt.

No description available.

Denna uppsats undersöker genom kvalitativ textanalys hur olika typer av manliga lärare beskrivs i 1800-talets svenska läroverk. Källmaterialet består av nedskrivna minnesberättelser från denna tid, så kallade läroverksminnen. Via studier av detta material är det övergripande syftet att öka kunskapen kring maskulina konstruktioner. Uppsatsens fokus  ligger på att undersöka maskulinitet och hur den framställs i läroverkets lärare: det vill säga vilka maskulina attribut och egenskaper som beskrivs vara eftersträvansvärda och inte eftersträvansvärda hos lärarna. Detta mynnar ut i uppsatsens generella frågeställning: Hur beskrivs lärarna sett till inre och yttre egenskaper? Analysmetoden är att identifiera särdrag i beskrivningarna av läroverkets lärare. Uppsatsen utgår ifrån olika maskulinitetsteorier. En av dessa är teorin om att det finns olika maskulinitetspositioner i samhället där den styrande och normativa maskuliniteten; den hegemoniska, styr alla andra typer. Även teorier om idealtypisk maskulinitet och dess motsats, kontratypisk maskulinitet används i uppsatsen. Resultatet av undersökningen bekräftar till stor del tidigare forskning. Klassiska maskulina attribut såsom fysisk kraft, handlingskraft och disciplineringsförmåga anses oftast vara det eftersträvansvärda medan dess motsatser såsom att vara vek eller feminint betonad dess kontratyper. I framställningarna fanns det vidare en stark koppling mellan lärares inre och yttre egenskaper och attribut. En stark karaktär kunde till exempel väga upp ett ofördelaktigt yttre. Ett nytt resultat som avvek från den tidigare forskningen var dock att vissa lärare som ej hade klassiska maskulina attribut ändå kunde få en positiv framställning.

<p>Studentexamen som företeelse fanns på läroverken i 100 år och betydde mycket, inte bara för studenterna utan också för deras familjer och hela det omgivande samhället. </p><p>Syftet med studien har varit att studera hur läroverken, dess lärare och elever och det omgivande samhället skildras i några skönlitterära verk. </p><p>Arbetet består av en historisk bakgrund och en genomgång av skönlitteratur som skildrar läroverk. Tidsperioden för studien är runt sekelskiftet 1800-1900 då mycket hände kring läroverken. De skönlitterära verken som studerats är Vad rätt du tänkt (E Bengtson), Flickan i frack (Hj Bergman) Markurells i Wadköping (Hj Bergman), Snörmakare Lekholm får en idé (G Hellström) samt Paul Hoffman läroverksadjunkt (H Swensson). Dessa skildrar perioden mellan 1850-tal och 1930-tal. </p><p>En jämförelse mellan den faktiska historiska utvecklingen och den skildrade verkligheten i skönlitteraturen visar att de politiska händelserna till viss del lyser igenom i skönlitteraturen. Exempel på detta är införandet av realexamen samt flickornas entré på läroverken. Vissa fenomen, såsom latinfrågan och bottenskolan, tas inte alls upp i skönlitteraturen.</p>

Studentexamen som företeelse fanns på läroverken i 100 år och betydde mycket, inte bara för studenterna utan också för deras familjer och hela det omgivande samhället. Syftet med studien har varit att studera hur läroverken, dess lärare och elever och det omgivande samhället skildras i några skönlitterära verk. Arbetet består av en historisk bakgrund och en genomgång av skönlitteratur som skildrar läroverk. Tidsperioden för studien är runt sekelskiftet 1800-1900 då mycket hände kring läroverken. De skönlitterära verken som studerats är Vad rätt du tänkt (E Bengtson), Flickan i frack (Hj Bergman) Markurells i Wadköping (Hj Bergman), Snörmakare Lekholm får en idé (G Hellström) samt Paul Hoffman läroverksadjunkt (H Swensson). Dessa skildrar perioden mellan 1850-tal och 1930-tal. En jämförelse mellan den faktiska historiska utvecklingen och den skildrade verkligheten i skönlitteraturen visar att de politiska händelserna till viss del lyser igenom i skönlitteraturen. Exempel på detta är införandet av realexamen samt flickornas entré på läroverken. Vissa fenomen, såsom latinfrågan och bottenskolan, tas inte alls upp i skönlitteraturen.

No description available.

No description available.

Denna studie analyserar disciplinärenden på Uppsala högre allmänna läroverk mellan 1895 och 1927. Syftet med undersökningen är att studera hur ett kollegium förmedlar sina strukturerande praktiker genom disciplinering för att därigenom urskilja de ideal som rådde på läroverket. De disciplinärenden som återfunnits i kollegiets protokoll har i samtliga fall rört möjligheten till förvisning från läroverket, vilket innebär att läroverkskollegiet fått resonera för sin ståndpunkt i de olika förseelserna. Utifrån Bourdieus teoretiska begreppsvärld undersöks kollegiets strukturerande praktiker och dispositioner, samt hur kollegiet förhöll sig till lärjungars sociala strategier. Källmaterialet har undersökts både kvalitativt och kvantitativt. För att urskilja kollegiets habitus och dess strukturerande praktiker har en kvalitativ textanalys använts, medan en kvantitativ textanalys använts för att sammanställa lärjungarnas sociala strategier. Resultaten av studien visar, utifrån disciplinärenden, att Uppsala högre allmänna läroverk var en institution för social reproduktion. Borgerligheten skickade sina söner till läroverket för att dessa skulle ackumulera utbildningskapital och ta del av de borgerliga mansidealen. Genom kollegiets strukturerande praktiker främjades kamratuppfostran, där ärlighet och hederlighet var centrala delar av den sociala världen. Studien visar också att våld var en viktig del i den manlighetsuppfostran som skedde på läroverket.