Syftet med denna uppsats är att identifiera, kartlägga och jämföra de argument som fördesfram för och emot enhetsskolans (och så småningom grundskolans) införande under perioden1940-1962. De aktörer vars argument är av intresse är folkskollärare och läroverkslärare.Dessa båda lärargrupper antas ha haft olika attityder till den enhetsskola som föreslogs somett alternativ till det då rådande skolsystemet, där en allmän, kommunal folkskola avsedd förden breda allmänheten och en rad statliga läroverk och realskolor, främst avsedda förstudiebegåvade elever med höga ambitioner, existerade parallellt. Detta jämförelsevisförlegade system ledde enligt många till orättvisor som inte hade någon plats i ett samhälledär välfärden stadigt ökade.Studien är en kvalitativ testanalys och analysen har gjorts med hjälp av Ludvig Beckmansmodell för argumentationsanalys. Dessutom har materialet granskats utifrån GunnarRichardsons analysmodell ”Idéernas kraft eller realiteternas tryck?” Argumenten har jag främst sökt bland ett antal tidningar skrivna av och för lärare från de ovannämna lärargrupperna. Främst har jag använt mig av Tidning för Sveriges läroverk och Svenskskoltidning. Utöver detta har Statens offentliga utredningar (SOU) använts i stor utsträckning.Av undersökningen framgår att lärargruppernas argument skiljde sig åt främst gällande hurden nya skolan borde differentieras och vad målen med skolan borde vara.

Karlstad is one of the places that offers a chance for a secondary education. One of them has been at the real school at the educational institution and at the girl school. The purpose of the assignment was to study the education at both the real school and the girl school in Karlstad during two school years. The first school year that was in 1906–1907, after the real school was opened. The second school year was 1939–1940, after real exams were available for girls in Karlstad. The goal has been to see how gender segregation and the male norm affected the education. The sources that were used were the annual reports for both schools, which above all contain information about the education that was imparted. The method used was a comparative analysis of the sources with an implement of a quantitative method. This was done by looking at the content of the courses, timetables and textbooks. The result has been that during the school year 1906–1907, the real school provided a more advanced education, especially in mathematics and science, while the girls focused more on the language subjects. Art history and hand work were subjects that were only studied at the girl school. The timetable and number of textbooks were higher at the real school, even though they had fewer grades. In the school year 1939–1940, however, the contents in the education of the girl school and the real school would have more similar character, and mathematics seemed to be more advanced at the girl school. The subjects that only the girl school had at this time were home economics, psychology, economics and art history. The time table and the number of textbooks were higher at the girl school this time. The girl school's real school programme would mostly have the same education as the real school at the educational institution, and mostly without subjects that suited a housewife more. In hand work, however, the boys in the real school would work with woodwork while the girls would work with needlework.

I denna studie har den zoologiska skolsamlingen från f.d. Visby läroverk undersökts. Syftet var att utreda hur den har förvaltats genom historien och vad den har för pedagogisk betydelse idag. Detta för att belysa de undervisningsideal i skolan och naturvetenskapsundervisningen som har påverkat och fortfarande påverkar samlingen. Undersökningen har utförts genom en litteraturstudie, en intervju och platsbesök till magasinet och museet där samlingen nu förvaltas.  Undersökningen har visat att samlingen som startades år 1829 vid Visby läroverk idag i majoritet förvaltas av Gotlands Museum. Sedan 1985 har den omhändertagits av naturantikvarier, men innan detta förvaltades den av framförallt lärare och adjunkter. Det sista dokumenterade förvärvet som hittats var under 1950-talet. Under denna tid tycks samlingsförvaltningen ha blivit bristfällig. Stora mängder utländskt material donerades under 1800-talet, medan accessioner under 1900-talet framför allt bestod av lokala arter. Samlingen är idag ett pedagogiskt verktyg för att förmedla kunskap inom skol-och-undervisningshistoria. Den är ett dokument över Gotlands natur och kultur. Idag används den i utställningar för att sprida information om såväl naturvetenskap som kulturhistoria och etnologi. / In this study the zoological school collection from the former Visby läroverk has been analyzed. The purpose is to examine how it has been managed historical and what pedagogic significance it has today. This is done  to illustrate the pedagogic ideals in schools and natural science teaching that have affected and continues to affect the collection. This has been studied through a literature study, an interview and a visit to the museum storage building and the museum where the collection now is managed. The study has shown that the collection that started in 1829 at Visby läroverk is today in majority cared for by Gotland’s Museum. Since 1985 it has been managed by nature conservators, but before this it has been cared for by mostly teachers and assistant professors. The last documented acquisition was during the 1950s. During this time the care of the collection seems to have been insufficient. A lot of foreign material was donated during the 1800s, but acquisitions during the 1900s was primarily of local breeds. Today the collection is a pedagogical tool for imparting knowledge in school and teaching history. It is a document of the nature and culture of Gotland. Today it is used in exhibitions to spread information about natural science, cultural history and ethnology.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka synen på kvinnors rätt till utbildning och kvinnans plats i samhället i samband med riksdagsdebatten om läroverksreformen 1927. Genom denna reform skulle det bli ytterliggare förbättringar, mer lika vilkor för båda könen i vår utbildningshistoria. Utvecklingen av denna reform ledde till att kvinnor skulle få tillträde till de statliga läroverken och därmed kunde avlägga en högre utbildningsexamen. Genom denna undersökning vill jag lyfta fram de olika åsikterna om kvinnors rätt till utbildning på politisk nivå under mellankrigstiden i Sverige, för att vi som blivande lärare ska få en förståelse för andra länders situation idag när det gäller utbildning för flickor och pojkar.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka synen på kvinnors rätt till utbildning och kvinnans plats i samhället i samband med riksdagsdebatten om läroverksreformen 1927. Genom denna reform skulle det bli ytterliggare förbättringar, mer lika vilkor för båda könen i vår utbildningshistoria. Utvecklingen av denna reform ledde till att kvinnor skulle få tillträde till de statliga läroverken och därmed kunde avlägga en högre utbildningsexamen. Genom denna undersökning vill jag lyfta fram de olika åsikterna om kvinnors rätt till utbildning på politisk nivå under mellankrigstiden i Sverige, för att vi som blivande lärare ska få en förståelse för andra länders situation idag när det gäller utbildning för flickor och pojkar.