<p>Projektet ”Radio i skolan” riktade sig till elever inom det individuella programmet på en gymnasieskola. Det pågick sammanlagt en termin. Projektet innebar ett arbetssätt där fokus låg på innehåll, att berätta om ett ämne. Uttrycksformen för detta var att göra ett eget radioprogram. Denna fallstudie behandlar detta projekt.</p><p>Syftet med studien var att undersöka hur elever uppfattade det egna lärandet i ett projekt där de fick arbeta med radioproduktion. Ett annat syfte var att undersöka hur involverade pedagoger uppfattade möjligheter och hinder för elevers lärande genom ett sådant estetiskt och ämnesövergripande arbetssätt. Frågorna rörde elevernas uppfattningar av vad de lärt sig, hur de lärt sig, utvecklande av självkänslan samt om pedagogernas roll för detta. En fråga handlade om involverade lärares syn på elevernas lärande och utvecklande av självkänsla.</p><p>Som datainsamlingsmetoder användes både enkäter och intervjuer. Intervjuer gjordes med elever och lärare. De olika resultaten jämfördes med varandra och relaterades till olika teorier.</p><p>Resultaten visar att projektet innebar ett arbetssätt som möjliggjorde lärande på olika sätt. Elever lärde sig genom att använda radioproduktion som redskap. Det innebar även lärande om hantverket, hur man gör en radioproduktion. I mindre omfattning fanns det lärande om tänkandet hur man kan uttrycka berättelser i radioform. Elevers språkutveckling kunde stimuleras i och med att de använde talet mycket. Flera elever ansåg att deras självkänsla utvecklades genom att de utmanade sig själva och vågade. Det framkom också att arbetet upplevdes svårt av flera elever. En viktig del i projektet var att det fanns tydliga mål samt stöd till eleverna i arbetet, från både lärare och en kulturarbetare med erfarenhet av radioproduktion. Resultaten pekar på att deras förmåga att motivera elever hade avgörande betydelse för elevernas läroprocess.</p><p> </p><p> </p> / <p>The project ”Radio in the school” was offered to pupils within the individual programme in one secondary school. It was realized during one term. The project implied a way of work where the focus was on content, to tell about a stuff. The way of expression for this was by making a radio programme. This case study is about this project.</p><p>The aim of this investigation was to find out how students were comprehended their own learning in a project were they made radio programmes. Another aim was to investigate how the teachers involved were comprehended the possibilities and obstacles to learning for pupils through such an aesthetic and subject overarching way of work. The questions concerned the pupil’s comprehension of what they learned, in what way they learned, the development of self-esteem and of the teacher’s part in this.</p><p>Data were collected with questionnaires and interviews. Interviews were made with pupils and teachers. The results were compared with each other and were related to different theories.</p><p> The results indicate that the project implied a way of work which made learning possible in different ways. The pupils learned by using radio production as a tool. It also implied learning about the skill, how to make a radio production. To less extent there was learning about the thinking about how to express the stories in radio. The language of the pupils could develop because they used speech to large extent. The self-esteem of the pupils could grow when they challenged themselves and dared to do new tasks.</p><p>It also appeared that the work was experienced as difficult for several pupils. According to the teachers, an important matter in the project was clearly defined targets and support to the pupils from the teachers and from a cultural worker with knowledge of radio production. The results indicate that their capacity for motivating pupils was of vital importance for their learning process.</p>

<p>Syftet med detta arbete var att ta reda på hur medvetna lärare på lågstadiet är av lärstilar och hur de praktiserar detta i sin undervisning. Jag har intervjuat sju lärare på lågstadiet för att ta reda på detta. Lärarna i min undersökning är relativt medvetna om lärstilar. Denna medvetenhet gör att det undervisar både genom att berätta (auditivt), visa (visuellt) och att de låter eleverna göra saker (kinestetiskt/taktilt) för att förstå. Detta gör att de allra flesta elever kan tillgodogöra sig undervisningen. Trots detta upplevde lärarna att de elever som lär in genom att ”göra” saker ofta kom i kläm i skolan eftersom deras inlärningsstil kräver mer arbete av läraren.</p> / <p>The purpose of this study has been to find out how conscious primary school teachers are of different learning styles and how they use them in practice. I have interviewed seven primary teachers for this study. The teachers were relatively conscious of different learning styles. This consciousness means that the education is both auditive, visual and that they let the pupils learn by doing to understand. This cause that the most pupils can profit from the training. Despite this they witnessed how pupils who “learnt by doing “lost out in the classroom because their needs demanded more effort from teachers.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om det sydafrikanska skolväsendet bygger på teorierom det individuella lärandet. Undersökningen genomförs med tre metoder, en textanalys avläroplanen, intervjuer av lärare i Sydafrika och observationer av undervisning i ensydafrikansk skola. Resultatet är att det finns vissa spår av individuellt lärande i läroplanen,hos lärarnas svar och i viss undervisning. I diskussionen kommer jag fram till att även om detfinns frön av individuellt lärande i den sydafrikanska skolan så är det inte tillräckligt för attsäga att hela det sydafrikanska skolväsendet bygger på tankar om det individuella lärandet.Nyckelord: Individuellt lärande, Lärstilar, Revised National Curriculum StatementGrades R-9, Sydafrika.</p> / <p>The purpose of this essay is to investigate whether or not the South African school systempredicates upon theories of individual learning. The investigation is carried out using threemethods, a textual analysis of the Curriculum, interviews with South African teachers andclassroom observations. The resulat is that there are some traits of individual learning in thecurriculum, in the answers of the teachers and in some of the education. In my conclusivediscussion I find that even if there are some traces of individual learning in the South Africanschool system it is not enough to say that the South African school system predicates upontheories of individual learning.</p>

Projektet ”Radio i skolan” riktade sig till elever inom det individuella programmet på en gymnasieskola. Det pågick sammanlagt en termin. Projektet innebar ett arbetssätt där fokus låg på innehåll, att berätta om ett ämne. Uttrycksformen för detta var att göra ett eget radioprogram. Denna fallstudie behandlar detta projekt. Syftet med studien var att undersöka hur elever uppfattade det egna lärandet i ett projekt där de fick arbeta med radioproduktion. Ett annat syfte var att undersöka hur involverade pedagoger uppfattade möjligheter och hinder för elevers lärande genom ett sådant estetiskt och ämnesövergripande arbetssätt. Frågorna rörde elevernas uppfattningar av vad de lärt sig, hur de lärt sig, utvecklande av självkänslan samt om pedagogernas roll för detta. En fråga handlade om involverade lärares syn på elevernas lärande och utvecklande av självkänsla. Som datainsamlingsmetoder användes både enkäter och intervjuer. Intervjuer gjordes med elever och lärare. De olika resultaten jämfördes med varandra och relaterades till olika teorier. Resultaten visar att projektet innebar ett arbetssätt som möjliggjorde lärande på olika sätt. Elever lärde sig genom att använda radioproduktion som redskap. Det innebar även lärande om hantverket, hur man gör en radioproduktion. I mindre omfattning fanns det lärande om tänkandet hur man kan uttrycka berättelser i radioform. Elevers språkutveckling kunde stimuleras i och med att de använde talet mycket. Flera elever ansåg att deras självkänsla utvecklades genom att de utmanade sig själva och vågade. Det framkom också att arbetet upplevdes svårt av flera elever. En viktig del i projektet var att det fanns tydliga mål samt stöd till eleverna i arbetet, från både lärare och en kulturarbetare med erfarenhet av radioproduktion. Resultaten pekar på att deras förmåga att motivera elever hade avgörande betydelse för elevernas läroprocess. / The project ”Radio in the school” was offered to pupils within the individual programme in one secondary school. It was realized during one term. The project implied a way of work where the focus was on content, to tell about a stuff. The way of expression for this was by making a radio programme. This case study is about this project. The aim of this investigation was to find out how students were comprehended their own learning in a project were they made radio programmes. Another aim was to investigate how the teachers involved were comprehended the possibilities and obstacles to learning for pupils through such an aesthetic and subject overarching way of work. The questions concerned the pupil’s comprehension of what they learned, in what way they learned, the development of self-esteem and of the teacher’s part in this. Data were collected with questionnaires and interviews. Interviews were made with pupils and teachers. The results were compared with each other and were related to different theories.  The results indicate that the project implied a way of work which made learning possible in different ways. The pupils learned by using radio production as a tool. It also implied learning about the skill, how to make a radio production. To less extent there was learning about the thinking about how to express the stories in radio. The language of the pupils could develop because they used speech to large extent. The self-esteem of the pupils could grow when they challenged themselves and dared to do new tasks. It also appeared that the work was experienced as difficult for several pupils. According to the teachers, an important matter in the project was clearly defined targets and support to the pupils from the teachers and from a cultural worker with knowledge of radio production. The results indicate that their capacity for motivating pupils was of vital importance for their learning process.

Syftet med detta arbete var att ta reda på hur medvetna lärare på lågstadiet är av lärstilar och hur de praktiserar detta i sin undervisning. Jag har intervjuat sju lärare på lågstadiet för att ta reda på detta. Lärarna i min undersökning är relativt medvetna om lärstilar. Denna medvetenhet gör att det undervisar både genom att berätta (auditivt), visa (visuellt) och att de låter eleverna göra saker (kinestetiskt/taktilt) för att förstå. Detta gör att de allra flesta elever kan tillgodogöra sig undervisningen. Trots detta upplevde lärarna att de elever som lär in genom att ”göra” saker ofta kom i kläm i skolan eftersom deras inlärningsstil kräver mer arbete av läraren. / The purpose of this study has been to find out how conscious primary school teachers are of different learning styles and how they use them in practice. I have interviewed seven primary teachers for this study. The teachers were relatively conscious of different learning styles. This consciousness means that the education is both auditive, visual and that they let the pupils learn by doing to understand. This cause that the most pupils can profit from the training. Despite this they witnessed how pupils who “learnt by doing “lost out in the classroom because their needs demanded more effort from teachers.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det sydafrikanska skolväsendet bygger på teorierom det individuella lärandet. Undersökningen genomförs med tre metoder, en textanalys avläroplanen, intervjuer av lärare i Sydafrika och observationer av undervisning i ensydafrikansk skola. Resultatet är att det finns vissa spår av individuellt lärande i läroplanen,hos lärarnas svar och i viss undervisning. I diskussionen kommer jag fram till att även om detfinns frön av individuellt lärande i den sydafrikanska skolan så är det inte tillräckligt för attsäga att hela det sydafrikanska skolväsendet bygger på tankar om det individuella lärandet.Nyckelord: Individuellt lärande, Lärstilar, Revised National Curriculum StatementGrades R-9, Sydafrika. / The purpose of this essay is to investigate whether or not the South African school systempredicates upon theories of individual learning. The investigation is carried out using threemethods, a textual analysis of the Curriculum, interviews with South African teachers andclassroom observations. The resulat is that there are some traits of individual learning in thecurriculum, in the answers of the teachers and in some of the education. In my conclusivediscussion I find that even if there are some traces of individual learning in the South Africanschool system it is not enough to say that the South African school system predicates upontheories of individual learning.

The purpose of this essay was to show the pupils as presenters from their own and their teachers’ perspective. This was done regarding presentations by studying and comparing the applicability of the two structuralist theories media ecology theory and structural semiotic theory. The theories were used as model bases, aimed to correspond to opinions and experiences of Swedish upper secondary school pupils. Through a didactic approach, I intended to find out how pupils’ relations to presentations differ depending on how they regard them. Focus was on if they thought of presentations as comprehensive experiences or found similar elements in mediated and unmediated presentation contexts. An empirical field study was accomplished through qualitative interviews with pupils and teachers. The word “presentation” was treated as a discourse since data showed that respondents included diverse meanings and functions in the word. The analysis was based on the qualitatively collected empirical data that were applied on my models. Constructionism functioned as theoretical framework. My study indicated that the discourse presentation needs to be investigated further.

Denna studie har sin grund i ett uppdrag från Trafikverket med avsikt att förbättra kompetensutvecklingen inom organisationen. Idag bygger grundutbildningen för operativa tjänster på traditionella teorier kring lärande. Utgångspunkten för vår studie är att det krävs mer forskning kring hur organisationer kan arbeta med att integrera ett flexibelt lärande vid kompetensutveckling. Syftet med denna studie är således att beskriva hur en statlig myndighet kan arbeta för att integrera ett flexibelt lärande i grundutbildningen för operativ tjänst. I studiens teoridel presenteras teorier kring flexibelt lärande, lärmiljöer, kompetensutveckling, olika utbildningsmetoder som exempelvis e-learning och flipped classroom, effekter av utbildning, hur vuxna lär samt teorier kring lärstilar. Metoden utgår från kvalitativ metod i form av en fallstudie. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex respondenter från Trafikledningscentralen i Gävle, varav fyra tågklarerare och två instruktörer. Resultatet tyder på att respondenterna generellt sett är nöjda med dagens grundutbildning för operativ tjänst men att dagens utformning saknar utrymme för flexibelt lärande. Det har även framkommit faktorer som ansågs främja lärandet, exempelvis gruppens betydelse för lärandet samt vikten av praktik. Slutsatser som tagits baserat på resultatanalysen är att Trafikverket bör se över vissa områden vid utvecklingen av grundutbildningen för operativ tjänst samt vid implementerandet av ett flexibelt lärande. Trafikverket bör skapa förutsättningar för den tysta kunskapen att förmedlas i virtuella lärmiljöer, de bör identifiera styrkor och svagheter med dagens IT-baserade utbildningsformer och ta hänsyn till resultatet vid en vidareutveckling av grundutbildningen. Vidare bör Trafikverket öka användandet av simulatorer som en del i att uppnå ett flexibelt lärande och slutligen bör de ta tillvara på de faktorer som medarbetarna uppskattar med utbildning och implementera dessa i IT-baserade utbildningar för att uppnå effektiv e-learning. / This study is based on an assignment from Trafikverket with the intention of improving the competence development within the organization. Basic education for operational services builds currently based on traditional theories of learning. The starting point for our study is that more research is required on how organizations can work to integrate flexible learning in skills development. The aim of this study is to describe how a government agency can work to integrate flexible learning in basic education for operational service. The theoretical part presents theories about flexible learning, learning environments, skills development, various education methods such as e-learning and flipped classroom, effects of education, how adults learn and theories about learning styles. The method is based on a qualitative method in the form of a case study. Semi-structured interviews have been conducted with six respondents from the Traffic Management Center in Gävle, including four trainers and two instructors. The result indicates that respondents generally are satisfied with the basic education for operational service, but the design lacks scope for flexible learning. We have identified factors that were considered to promote learning, such as the importance of the group and the internship. The conclusions taken based on analysis of the result are that Trafikverket should review some areas in the development of basic education for operational service and in the implementation of flexible learning. Trafikverket should create conditions for the tacit knowledge to be communicated in virtual learning environments, they should identify strengths and weaknesses with today's IT-based forms of education and consider the results of further development of basic education. Furthermore, Trafikverket should increase the use of simulators as part of achieving flexible learning and finally they should take advantage of the factors that employees appreciate in the education and implement them in IT-based education to achieve effective e-learning.