<p><strong>Abstract</strong></p><p>Den här studien handlar om lärstilar. Lärstilar är en pedagogisk teori om hur en individ tar till sig nytt och svårt material. Varje individ har sitt unika sätt att ta in, bearbeta och minnas det de lär sig. Lärstilar bygger på individens starka sidor, på vad de kan och vad de är bra på. Jag har utgått från Dunns lärstilsmodell och fokuserat på de fyra sinnespreferenserna; auditiv, visuell, taktil och kinestetisk. Dessa hör till de fysiologiska elementen i Dunns lärstilsmodell. Utifrån dessa har jag gjort ett kvasi-experiment, som innebär att experimentet är en hypotesprövning, samt att experimentet inte är riktigt tillförlitligt, eftersom urvalet inte är slumpmässigt fördelat och inte signifikanstestat. Halva klassen har deltagit i en lektion med ordinarie lärarens material och den andra gruppen har deltagit i en lektion med lärstilsanpassade innehåll. Jag har först gjort en elevanalys utifrån färdigt material som bygger på lärstilsmodellen, samt efter genomgången lektion låtit eleverna svara på en enkät som bygger på innehållet i lektionen. Jag har även gjort en kvalitativ intervju med pedagoger på skolan för att se hur de förhåller sig till lärstilar. Anledningen därtill är att ta reda på om lärstilsanpassad planerad undervisning har betydelse för elevernas lärande. Efter undersökningen visade min studie att man inte kan dra någon slutsats om att en undervisning med lärstilar skulle ge bättre resultat än ordinarie undervisning. Vad man dock måste beakta är flera aspekter som kan ha påverkat resultatet.</p>

<p>Det pedagogiska intresset för ”lärstilar” har under senaste åren ökat och barns individualitet i skriftspråkstillägnandet uttrycks även i andra sammanhang. Syftet med denna studie är att belysa och diskutera hur man kan se på och arbeta med barns olika sätt att lära i läs- och skrivundervisningen. Vidare är studien inriktad mot att belysa studieområdet ur en vidare kontext då den empiriska undersökningen genomförts både i Sverige och i Costa Rica med en kombination av intervjuer och observationer. Utifrån en kulturell och utbildningspolitisk kontext belyses variationer och likheter i lärarnas möjligheter och förutsättningar att beakta barns olika sätt att lära sig skriftspråket. Av resultatet framkommer att lärarna påvisar en viss form av beaktande av barns olika sätt att lära skriftspråket främst i form av en inriktning mot individualisering utifrån varje individs nivå och arbetstakt. De uppvisar en ambition att individanpassa undervisningen både i Sverige och i Costa Rica men undervisningen förefaller trots detta vara inriktad mot gemensamma moment. Genom att variera den gemensamma undervisningen, bland annat genom att blanda analytiska och syntetiska läs- och skrivmetoder, försöker lärarna tillgodose barns olika sätt att lära. De intervjuade lärarna framhåller dessutom motivationen hos eleverna som en avgörande faktor för ett framgångsrikt skriftspråkstillägnande och poängterar underhållande arbetssätt och skapandet av intresse hos eleverna som betydelsefulla inslag i undervisningen. Vidare tyder studiens resultat på att till skillnad mot i Sverige framhålls i Costa Rica verbala förmågor då observationer och styrdokument visar på en fokusering av muntliga undervisningsformer. Studiens resultat antyder dessutom att förutsättningar och möjligheter att beakta barns olika sätt att tillägna sig skriftspråket skiljer sig åt mellan de olika kontexterna, främst i form av att de ekonomiska resurserna i Costa Rica inte möjliggör förverkligande av lärarnas pedagogiska ambitioner.</p>

<p>Studies show that the performance of Swedish students in the subject of mathematics is to be considered somewhat average. The government has therefore decided to assist with extended project funding to schools on a local level in order to improve these results.</p><p>Schools will, unlike before, practice teaching suited for the individual needs of students based on their previous experiences, knowledge level, language comprehension and their environment. This is also clearly stated in the Swedish school curriculum.</p><p>My survey shows how three teachers in primary school actually work towards individualized teaching of mathematics and what methods they prefer. This survey also answered what these teachers considered to be the obstacles and opportunities with individualized teaching methods. The difference in approach of how to practice this has also been documented.</p><p>The survey, based on interviews and class observations, have been analyzed and compared to previous research and theories in the field of teaching practices. The conclusion of the survey is that all teachers have a different opinion and approach on how to practice individualized teaching methods. The difference in interpretation of the concept is clear. The biggest obstacle is said to be lack of resources in the terms of work material and staff.</p>

<p>Utifrån att elever verkar ha en förmåga till att endast söka svar på uppgifterna de får och inte vilja intressera sig för att förstå området, så uppkom iden om detta arbete. Syftet med arbetet är att studera vilken kunskap som mäts i skolan. Begreppet kunskap beskrivs utifrån olika synsätt. Området lärstil beskrivs i arbetet med en tyngd på att beskriva ytinlärning och djupinlärning. Vidare beskrivs området kunskapsbedömning där olika frågetyper beskrivs. En studie med kvalitativ karaktär har genomförts genom intervjuer med lärare, samt kvantitativ granskning utav skriftliga kunskapsprov. Resultaten påvisar att det ligger mycket på lärarna vilka prov de använder, beroende på hur de skriftliga proven är uppbyggda samt att motivera eleverna. Den kunskap som mäts med de skriftliga proven är främst ytinriktad och det stämmer inte överens med vad kursmål och betygskriterier efterfrågar då de mest efterfrågar djupinriktad kunskap.</p>

<p> </p><p>The purpose of this essay was to show the pupils as presenters from their own and their teachers’ perspective. This was done regarding presentations by studying and comparing the applicability of the two structuralist theories media ecology theory and structural semiotic theory. The theories were used as model bases, aimed to correspond to opinions and experiences of Swedish upper secondary school pupils. Through a didactic approach, I intended to find out how pupils’ relations to presentations differ depending on how they regard them. Focus was on if they thought of presentations as comprehensive experiences or found similar elements in mediated and unmediated presentation contexts. An empirical field study was accomplished through qualitative interviews with pupils and teachers. The word “presentation” was treated as a discourse since data showed that respondents included diverse meanings and functions in the word. The analysis was based on the qualitatively collected empirical data that were applied on my models. Constructionism functioned as theoretical framework. My study indicated that the discourse presentation needs to be investigated further. </p><p> </p>

<p>I denna uppsats behandlar jag orkestermusikers syn på sitt eget lärande. Hur de studerar in verk och om de har liknande strukturer och lärstilar i sin övning. Undersökningen utfördes med hjälp av att intervjua fem altviolinister ur Stavangers symfoniorkester.Jag har i undersökningen kommit fram till att de fem orkestermedlemmarna har väldigt olika inlärningssätt vad gäller sin egen övning. De visade sig också vara en viss skillnad mellan de som på något sätt ägnat sig åt undervisning mot de som inte har någon koppling till det alls.</p> / <p>This study will deal with how orchestra musicians view their own learning. How they study, and if they have similar structures and learning styles in their practice. The survey is based on the interviews of five viola players from the Stavanger Symphony Orchestra. Through the survey, I discovered that the five musicians from the orchestra had very different ways of learning. There seems to be a certain difference between those that have studied teaching, and those that haven’t</p>

<p>The purpose of this essay was to study what students at the upper secondary levels thought that they learned in physical education and if there were differences between girls and boys learning. The purpose was also to study different factors that could affect the learning and to show how curriculum and prior research relate to the students learning. In this essay we used the three aspects of health that are mentioned in the description of physical education: the physical, the social and the psychic. The study was based on a quantitative research where 165 students answered questionnaires about their learning. Our research showed that the students did not get the knowledge that the A-course in physical education should provide and that the goals for the course were not accomplished. From a gender perspective the boys learned more in comparison to the girls in several areas. The study also showed that the students that were physically active and who thought that physical education was fun were the ones who learned the most from the education. The students learning were also affected by different learning styles and by the teachers and their ways to plan their lessons.</p>

Färska rapporter visar att svenska elevers kunskap i matematik sjunker i förhållande till övriga världens. Samtidigt visar forskning, att den traditionella undervisningen i skolan gynnar vissa elever mer än andra. Detta fick oss att fundera över om lärstilsmetodiken kunde tillföra något till dagens matematikundervisning. Vid undersökningar där undervisningen matchat elevernas lärstilar har elevernas resultat anmärkningsvärt förbättrats Vår studie har därför ett huvudspår - lärarens roll och undervisnings­metoder. För att ta reda på hur lärare undervisar i matematik och hur de tänker sig nå alla elever, genomförde vi en kvalitativ fallstudie med observationer och intervjuer av sex lärare i år 1-3. Vårt resultat bekräftade å ena sidan det som internationell forskning visat om undervisning i allmänhet, nämligen att de visuella och auditiva eleverna gynnas. Å andra sidan blev resultatet ändå överraskande då skillnaden mellan de gynnade eleverna och elever med andra perceptuella preferenser var nedslående stor. Undervisningen matchade sällan eller aldrig elever med taktil eller kinestetisk preferens.

I denna uppsats behandlar jag orkestermusikers syn på sitt eget lärande. Hur de studerar in verk och om de har liknande strukturer och lärstilar i sin övning. Undersökningen utfördes med hjälp av att intervjua fem altviolinister ur Stavangers symfoniorkester.Jag har i undersökningen kommit fram till att de fem orkestermedlemmarna har väldigt olika inlärningssätt vad gäller sin egen övning. De visade sig också vara en viss skillnad mellan de som på något sätt ägnat sig åt undervisning mot de som inte har någon koppling till det alls. / This study will deal with how orchestra musicians view their own learning. How they study, and if they have similar structures and learning styles in their practice. The survey is based on the interviews of five viola players from the Stavanger Symphony Orchestra. Through the survey, I discovered that the five musicians from the orchestra had very different ways of learning. There seems to be a certain difference between those that have studied teaching, and those that haven’t

Abstract Den här studien handlar om lärstilar. Lärstilar är en pedagogisk teori om hur en individ tar till sig nytt och svårt material. Varje individ har sitt unika sätt att ta in, bearbeta och minnas det de lär sig. Lärstilar bygger på individens starka sidor, på vad de kan och vad de är bra på. Jag har utgått från Dunns lärstilsmodell och fokuserat på de fyra sinnespreferenserna; auditiv, visuell, taktil och kinestetisk. Dessa hör till de fysiologiska elementen i Dunns lärstilsmodell. Utifrån dessa har jag gjort ett kvasi-experiment, som innebär att experimentet är en hypotesprövning, samt att experimentet inte är riktigt tillförlitligt, eftersom urvalet inte är slumpmässigt fördelat och inte signifikanstestat. Halva klassen har deltagit i en lektion med ordinarie lärarens material och den andra gruppen har deltagit i en lektion med lärstilsanpassade innehåll. Jag har först gjort en elevanalys utifrån färdigt material som bygger på lärstilsmodellen, samt efter genomgången lektion låtit eleverna svara på en enkät som bygger på innehållet i lektionen. Jag har även gjort en kvalitativ intervju med pedagoger på skolan för att se hur de förhåller sig till lärstilar. Anledningen därtill är att ta reda på om lärstilsanpassad planerad undervisning har betydelse för elevernas lärande. Efter undersökningen visade min studie att man inte kan dra någon slutsats om att en undervisning med lärstilar skulle ge bättre resultat än ordinarie undervisning. Vad man dock måste beakta är flera aspekter som kan ha påverkat resultatet.