De estetiska uttrycksformerna är relativt ovanliga när det handlar om att inkludera dem i undervisningen, exempelvis musik integrerat i svenskundervisningen. Musiken används mest i skolundervisning i form av sånger för att gynna elevernas kulturarv. Musikämnet har mer potential än så och kan användas på ett mer didaktiskt sätt, exempelvis genom att utveckla elevernas läs- och skrivutveckling i form av en varierad svenskundervisning. En sådan integrering av musik i svenskämnet blir dock enformigt ifall musik endast används i syfte att lära elever nya sånger. Eleverna ska ha en varierad skolgång samt en konstellation av musik och språk som lärande metoder i undervisningen. Det finns en del vetenskapliga arbeten om musik integrerat i undervisningen, dock behövs det ytterligare forskningen inom detta område. Därför vill vi bidra genom vår forskning för att visa vad musik har att tillföra i svenskundervisningen, specifikt inom läs- och skrivutveckling. Syftet för studien är att undersöka relationen mellan elevernas samarbete och deras textbearbetning utifrån ett sociokulturellt perspektiv kombinerat med ett multimodalt perspektiv. Syftet mynnar ut i två frågeställningar: Vad resonerar eleverna om när de skriver en berättelse till en given melodi? På vilket sätt bidrar musiken till elevernas läs- och skrivutveckling när de skriver en berättelse till en given melodi? Studien besvarar frågorna genom en sammanställning och analys från empiri utifrån tre kännetecken ur det sociokulturella perspektivet kombinerat med det multimodala perspektivet, nämligen kreativitet, mediering och socialt samspel. Det övergripande resultatet, är att eleverna resonerar om vad de kan ta bort, byta plats eller lägga till ord från sina berättelser för att den ska förhålla sig bättre till melodin. Det andra övergripande resultatet är att musiken bidrar till elevernas läs- och skrivutveckling, eftersom musik kan stimulera deras medvetenhet om textens syfte, att skriva en berättelse till en given melodi. Musiken bidrar även till att eleverna bearbetar sina texter på en högre nivå, genom att läsa meningarna högt för att förhålla sig både till melodin och berättelsens struktur.