Syfte med denna uppsats är att undersöka hur lärare arbetar med att introducera skönlitteratur vid klassgemensam läsning. Uppsatsen tar också upp vilka eventuella konsekvenser lärarnas val av introduktion kan få för elevernas läsutveckling. Undersökningen baseras delvis på teorier kring hur elevers möjlighet att påverka valet av skönlitteratur kan påverka deras inställning till vad de läser, men i första hand grundar sig uppsatsen på forskning kring kontexten vari skönlitteraturen placeras och hur den påverkar elevernas läsning. För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes kvalitativa intervjuer med fem lärare verksamma i grundskolans år 7–9. Intervjuerna visar att lärarna inte alltid är medvetna om hur de introducerar skönlitteratur, men att de förarbetar mer än de tror. Lärarna i intervjuerna har två olika sätt att närma sig skönlitteratur med sina elever, via genrestudier och via teman som anknyter till värdegrunds- och läroplansfrågor. Den forskning som finns på området visar sig vara delad i två inriktningar, där den ena anser att skönlitteratur ska läggas in i teman och den andra anser att elever bör få lära sig skönlitteraturens mönster för att komma djupare in i texten. De intervjuade lärarnas sätt att närma sig skönlitteraturen diskuteras utifrån dessa två läsdidaktiska inriktningar.

No description available.

Denna studie syftar till att upptäcka mellanstadieelevers läsengagemang av skönlitteratur i svenskundervisningen. Studiens fokus ligger på lärares erfarenheter av och elevers inställning till läsning utifrån ett genusperspektiv. Vidare uppmärksammas lärares val av metoder i undervisningen för att skapa engagemang i läsningen. Studiens teoretiska utgångspunkter är en kombination av Reading Engagement Theory (Guthrie m.fl., 1996) och Expectancy Value Theory (Kuhn m.fl., 2022) som erhåller kunskaper om faktorer som påverkar läsengagemang. En ytterligare teoretisk utgångspunkt är teorin om lärarkognition (Öztürk, 2021) som berör hur lärares värderingar, kunskaper, tänkande och erfarenheter påverkar deras didaktiska arbete. Insamlade data består av enkätsvar från 65 mellanstadieelever och transkriberingar från semistrukturerade intervjuer med tre svensklärare på mellanstadiet. Studiens kvantitativa data presenteras i form av diagram. Den kvalitativa datan analyseras genom en teoridriven tematisk analys. Resultatet i studien visar inga större skillnader i flickors och pojkars läsning. Däremot uppger lärarna att eleverna generellt läser mindre i böcker idag än för några år sedan. Vidare visar resultatet att samtliga lärare arbetar aktivt med att skapa läsengagemang, där exempelvis konsten att välja rätt bok och uppmuntrande samtal om läsning ingår. Emellertid påverkas lärarnas arbetsmetoder och val av böcker av deras tidigare erfarenheter och kunskaper. En slutsats i studien är att flickors och pojkars läsengagemang inte skiljer sig lika mycket som tidigare studier inom området antyder men att flickor och pojkar läser i skilda sammanhang och för olika syften. En ytterligare slutsats är att de under de senaste åren skett en förskjutning från läsning i böcker till läsning på digitala plattformar.

Att ha ett brett språkregister har betydelse för vilka möjligheter individen ges för att kunna verka i samhället. Språket är nyckeln för att bland annat kunna uttrycka sig, stärka identiteten och sätta sig in i andra individers kulturer, tankar och sätt att se på världen. Färdigheter, motivation, strategier och tidigare kunskap ingår i läsförståelseutvecklingen och beskrivs som ett rörligt och målmedvetet förlopp. Uppdraget som ligger hos skolan är att hjälpa eleverna att stärka sitt självförtroende kring läsning så att motivationen och intresset för läsning ökar. Finns självförtroendet, väcks motivationen och intresset vilket i sin tur ökar chanserna att eleverna på fritiden väljer att läsa. Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen kring läsförståelse och motivationsfrämjande stöd i grundskolan. Uppsatsen ger en överblick över forskningen om läsförståelsen bland svenska elever, tar upp vilka orsakerna bakom den försämrade läsförståelsen kan tänkas vara, förklarar varför det är viktigt att elever besitter god läsförståelse samt redogör för vad konsekvenserna blir om eleverna inte besitter kunskapen. Vidare belyser uppsatsen motivationens roll för att främja elevers utveckling av sin läsförståelse, i vilken utsträckning motivationen kan påverka elevers läsförståelse samt vilka faktorer som ligger bakom att individer blir motiverade och hur lärare kan nyttja motivationsfrämjande stöd i sin undervisning. Begreppen läsförståelse och motivation definieras, samt en redogörelse presenteras kring vad som utgör dessa två begrepp. Relationen mellan läsförståelse och motivation har i forskningen visat sig vara aningen vag, då det inte är tydligt hur stor påverkan motivation har för god läsförståelse. Trots detta har motivation ändå en relevans för läsförståelse då det ses som en av byggstenarna som utgör begreppet läsförståelse. Vår slutsats kring motivationens relation till läsförståelse är att motivationen spelar en betydande roll kring läsutveckling och läsförståelse och att motivationsfrämjande stöd bör ges till alla elever baserat på deras individuella förutsättningar.

<p>“ if you only read the book … you get the knowledge into your head once. If you talk about it, you get a more distinct memory of it, I think” (Emma, 11)</p><p>This thesis shows how a novel by Maj Bylock, Drakskeppet, was used in education within thematic work, the Viking Age, among ten-year-olds and eleven-year-olds for five weeks. The aim of the project was to investigate if and how pupils create or develop an historical consciousness when they had written and talked about the text in a novel. The study examines and analyses how three pupils in particular look upon history and ‘time’ in this process and if identification with characters in the novel takes place.</p><p>In the theoretical framework, which focuses on Judith Langer and her theories on ‘envisionment building’, that is on how children create text worlds , a general survey presents research findings about how children (10-12 years) interpret fiction. Furthermore the very complex construct of ‘historical consciousness’ is discussed.</p><p>In the second part, the study is described and its results are discussed: When these children form their personal historical consciousness their focus on the past and the present is apparent, while they have few links to the future. From the way characters’ lives are presented in Drakskeppet these young readers notice social differences in this fictional society of the past. Even though they also see parallels with the time they live in, they often conclude that ”things were worse” in the past. Another result is that an historical consciousness is generally developed when children can emotionally connect to their own lives.</p><p>A second conclusion drawn in the analysis of this project is that children should read fiction to learn about and understand History. In thematic work of this kind, pupils are offered opportunities to develop their reading and interpreting capacities even though the purpose of the work is the emergence of the pupils’ historical consciousness. It should be understood from this investigation, though, that reading without talking about the texts seems to have very little effect on how children develop their understanding of texts or an historical consciousness.</p>

“ if you only read the book … you get the knowledge into your head once. If you talk about it, you get a more distinct memory of it, I think” (Emma, 11) This thesis shows how a novel by Maj Bylock, Drakskeppet, was used in education within thematic work, the Viking Age, among ten-year-olds and eleven-year-olds for five weeks. The aim of the project was to investigate if and how pupils create or develop an historical consciousness when they had written and talked about the text in a novel. The study examines and analyses how three pupils in particular look upon history and ‘time’ in this process and if identification with characters in the novel takes place. In the theoretical framework, which focuses on Judith Langer and her theories on ‘envisionment building’, that is on how children create text worlds , a general survey presents research findings about how children (10-12 years) interpret fiction. Furthermore the very complex construct of ‘historical consciousness’ is discussed. In the second part, the study is described and its results are discussed: When these children form their personal historical consciousness their focus on the past and the present is apparent, while they have few links to the future. From the way characters’ lives are presented in Drakskeppet these young readers notice social differences in this fictional society of the past. Even though they also see parallels with the time they live in, they often conclude that ”things were worse” in the past. Another result is that an historical consciousness is generally developed when children can emotionally connect to their own lives. A second conclusion drawn in the analysis of this project is that children should read fiction to learn about and understand History. In thematic work of this kind, pupils are offered opportunities to develop their reading and interpreting capacities even though the purpose of the work is the emergence of the pupils’ historical consciousness. It should be understood from this investigation, though, that reading without talking about the texts seems to have very little effect on how children develop their understanding of texts or an historical consciousness.

<p>“ if you only read the book … you get the knowledge into your head once. If you talk about it, you get a more distinct memory of it, I think” (Emma, 11)</p><p>This thesis shows how a novel by Maj Bylock, Drakskeppet, was used in education within thematic work, the Viking Age, among ten-year-olds and eleven-year-olds for five weeks. The aim of the project was to investigate if and how pupils create or develop an historical consciousness when they had written and talked about the text in a novel. The study examines and analyses how three pupils in particular look upon history and ‘time’ in this process and if identification with characters in the novel takes place.</p><p>In the theoretical framework, which focuses on Judith Langer and her theories on ‘envisionment building’, that is on how children create text worlds , a general survey presents research findings about how children (10-12 years) interpret fiction. Furthermore the very complex construct of ‘historical consciousness’ is discussed.</p><p>In the second part, the study is described and its results are discussed: When these children form their personal historical consciousness their focus on the past and the present is apparent, while they have few links to the future. From the way characters’ lives are presented in Drakskeppet these young readers notice social differences in this fictional society of the past. Even though they also see parallels with the time they live in, they often conclude that ”things were worse” in the past. Another result is that an historical consciousness is generally developed when children can emotionally connect to their own lives.</p><p>A second conclusion drawn in the analysis of this project is that children should read fiction to learn about and understand History. In thematic work of this kind, pupils are offered opportunities to develop their reading and interpreting capacities even though the purpose of the work is the emergence of the pupils’ historical consciousness. It should be understood from this investigation, though, that reading without talking about the texts seems to have very little effect on how children develop their understanding of texts or an historical consciousness.</p>

“ if you only read the book … you get the knowledge into your head once. If you talk about it, you get a more distinct memory of it, I think” (Emma, 11) This thesis shows how a novel by Maj Bylock, Drakskeppet, was used in education within thematic work, the Viking Age, among ten-year-olds and eleven-year-olds for five weeks. The aim of the project was to investigate if and how pupils create or develop an historical consciousness when they had written and talked about the text in a novel. The study examines and analyses how three pupils in particular look upon history and ‘time’ in this process and if identification with characters in the novel takes place. In the theoretical framework, which focuses on Judith Langer and her theories on ‘envisionment building’, that is on how children create text worlds , a general survey presents research findings about how children (10-12 years) interpret fiction. Furthermore the very complex construct of ‘historical consciousness’ is discussed. In the second part, the study is described and its results are discussed: When these children form their personal historical consciousness their focus on the past and the present is apparent, while they have few links to the future. From the way characters’ lives are presented in Drakskeppet these young readers notice social differences in this fictional society of the past. Even though they also see parallels with the time they live in, they often conclude that ”things were worse” in the past. Another result is that an historical consciousness is generally developed when children can emotionally connect to their own lives. A second conclusion drawn in the analysis of this project is that children should read fiction to learn about and understand History. In thematic work of this kind, pupils are offered opportunities to develop their reading and interpreting capacities even though the purpose of the work is the emergence of the pupils’ historical consciousness. It should be understood from this investigation, though, that reading without talking about the texts seems to have very little effect on how children develop their understanding of texts or an historical consciousness. / <p>Licentiatavhandling i litteraturvetenskap: alternativet Svenska med didaktisk inriktning</p>

I denna uppsats analyseras tre läromedel för kursen svenska 1. Tanken bakom analyserna är att se efter huruvida man gör nivåskillnader i elevers läsförmåga och läsförståelse beroende på om de går yrkesförberedande program eller högskoleförberedande program på gymnasiet, samt om man kan se vilka didaktiska inslag som finns med för att stimulera elevernas inre motivation. Det visar sig att det är mycket stor skillnad i hur många olika skönlitterära texter som eleverna förväntas läsa beroende på yrkes eller högskoleförberedande program samt att nivåskillnaden i förväntad analysförmåga är stor i uppgifterna som är kopplade till det lästa. Detta är något man borde reagera kraftigare på med tanke på att eleverna läser samma kurs, men beroende på vilket läromedel de får utefter vilket program de går utmanas de på helt olika nivåer. Detta innebär att två tonåringar som läser samma kurs inte kommer att varken utmanas eller få chansen till att utveckla sina kunskaper i samma utsträckning. / In this essay, three teaching materials are analyzed for the course Swedish 1. The idea behind the analyzes is to look at whether you make differences in students' reading ability and reading comprehension depending on whether they attend vocational programs or college preparatory programs in high school, and if you can see what didactic elements are available to stimulate students' inner motivation. It turns out that there is a very big difference in how many different fiction texts the students are expected to read depending on the vocational or university preparatory program and that the level difference in expected analytical ability is large in the tasks that are linked to what is read. This is something you should react more strongly to given that the students read the same course, but depending on what teaching material they receive according to which program they go to, they are challenged at completely different levels. This means that two teenagers who take the same course will not be challenged or given the chance to develop their knowledge to the same extent.

Studien undersöker den individuella läsningen som undervisningsmetod. Syftet är att åskådliggöra lärares och elevers upplevelser av individuell läsning, med fokus på utformning och kunskapsinhämtning, för att sedan jämföra och belysa relationen dem emellan. Studiens teoretiska utgångspunkter är konstruktivism och fenomenologi, vilka betonar vikten av elevernas intresse och motivation för att lärande ska uppstå, samt att individernas uttalanden om det studerade fenomenet är sanningsbärande fakta. Studiens material består av 15 ljudinspelningar, där två lärare och 13 elever intervjuats om deras upplevelser av individuell läsning. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att upplevelserna av den individuella läsningens utformning i vissa avseenden skiljde sig åt mellan lärarna och eleverna. Eleverna upplevde att det inte läggs så stor vikt vid den individuella läsningen, en upplevelse som inte delades av lärarna. Litteraturen var en av de faktorer eleverna upplevde som avgörande för att den individuella läsningen skulle fungera som lärandeaktivitet. Eleverna upplevde att motivation var det viktigaste för att utveckla kunskaper och läsintresse genom individuell läsning. Lärarna upplevde att eleverna genom den individuella läsningen skulle få möjlighet att utveckla läsintresse, läsförmåga, läsförståelse samt språklig förmåga. Eleverna menade att de genom att läsa utvecklade språklig förmåga, läsförmåga, läsförståelse, föreställningsvärldar samt skaffade sig faktakunskaper genom litteraturen. Jämförelsen mellan lärarnas och elevernas upplevelser visar att de i många fall liknar varandra. Tankarna skiljde sig i att eleverna upplevde att de utvecklade faktakunskaper och sina föreställningsvärldar, vilket lärarna inte nämnde.