Syftet med denna undersökning är att diskutera hur pedagoger arbetar med läsinlärning där alla olika läsinlärningsmetoder finns tillgängliga, och om läsinlärningen skiljer sig något åt när det rör de lässvaga eleverna. Arbetet utgår från följande frågeställningar; Hur arbetar pedagoger med barns läsinlärning, vilka metoder använder pedagogerna sig av vid barnens läsinlärningsarbete? Varför arbetar pedagoger med just detta/dessa metoder och arbetssätt? Är det någon skillnad i arbetet och arbetsmetoden när man arbetar med barn med lässvårigheter jämfört med arbetet med barn utan lässvårigheter? De metoder urvalsgruppen består av tre pedagoger som blivit intervjuade och ca 15 pedagoger som svarat på enkäten, dessa arbetar alla på tre olika kommunala skolor i den södra delen av Sverige. Empirin som samlats in har ställts mot den tidigare forskning som gjorts på ämnet, den tar både upp olika läsinlärningsmetoder så som Bornholmsmodellen, LTG och Skriva sig till läsning. Även några forskares åsikter om barn och deras läsinlärning belyses tillsammans med empirin. Slutsatserna som man kan dra av denna undersökning är den att pedagogerna använder sig av olika metoder som de sedan plockar de bitar de anser vara bäst och mest effektiva för barnens läsinlärning. Åsikterna är många bland pedagogerna och metodanvändningen olika trots allt.

<p>Den språkliga medvetenheten börjar utvecklas så snart en människa har förmåga att ta intryck från omvärlden och utvecklas genom samtal,språklekar och sagor. Språklig medvetenhet är en förutsättning för att kunna lära sig läsa och skriva. Läsutvecklingen sker i flera steg och startar långt innan den verkliga läsningen. Jag ville genom mitt examensarbete få veta mera om hur jag som lärare kan hjälpa barn att lära sig läsa och skriva. Det är en nödvändig kunskap i mitt framtida yrkesliv som lärare. Genom litteratur och kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma lärare har jag skaffat kunskap om ämnesområdet.</p><p>Min undersökning visar att det är viktigt att första mötet med skriftspråket blir positivt, då är förutsättningarna att lyckas med läsning och skrivning goda. Det är betydelsefullt att utgå från barnens olika förkunskaper för att alla skall utvecklas och lära. Barn lär sig läsa på olika sätt och behöver därför olika läsinlärningsmetoder. Läsning och skrivning går hand i hand och utvecklar varandra. De lärs in bäst då de ingår i för barnen meningsfulla sammanhang. För att utveckla en automatiserad läsning behövs mycket träning. Av den orsaken är det särskilt viktigt att på olika sätt inspirera barns läsintresse.</p> / <p>As soon as the child experience the world through conversation, language games and fairy tales the linguistic awareness begins. This awareness is prerequisite for the development of reading and writing abilities. Developing the abilty to read is a process in several steps and starts early in the childhood. The purpose with my graduate work is to gain knowledge about how to help children in their reading and writing acquisition process. This leads me to my interest in different methods of teaching reading and writing. This knowledge is necessary for my future profession as a teacher. Through the literature and interviews with professional teachers I have gained knowledge about the examined subject.</p><p>The result of this examination show that it is important that the first contact with the written language is positive. This will enhance the possibility to succeed in the reading and writing acquisition process. It is important that the teacher takes the children`s pre knowledge in consideration. Furthermore the teacher may use different teaching methods since children learn how to read in different ways. Reading and writing abilities cooperate and develop each other. It is important that the children experience meaningfullness. To develop an automatic reading ability a lot of reading is needed and it is particularly important to encourage the children`s own interest in reading in different ways.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att belysa hur lärare kan arbeta för att stimulera och motivera elever till att läsa samt förstå innebörden av det de läser. De forskningsfrågor som besvaras handlar om vilka läsinlärningsmetoder som används och vad lärare anser är viktigt för att elever ska utveckla sin språkliga medvetenhet samt sitt läsande och lärande, vilka arbetssätt som används för att stimulera och motivera eleverna till att läsa samt vilka arbetssätt lärare använder för att förvissa sig om att eleverna lär sig att förstå innebörden av det de läser. Resultatet visar att respondenterna är överens om att det finns ett klart samband mellan barns språkliga utveckling och deras inlärning. Vidare är respondenterna eniga om att det blir bäst resultat när de plockar väl valda delar från olika läsinlärningsmetoder utifrån vad som passar för just den klass de undervisar i. För att säkerställa att eleverna förstår det de läser svarar merparten av respondenterna att de lägger fokus på att diskutera om texterna som läses. Analysen belyser bland annat att det för att utveckla elevers läsande och lärande är viktigt att eleverna känner trygghet, att varje lärare ser till respektive elevs nivå samt att eleverna har roligt och tycker att det är kul att gå till skolan.</p>

Syftet med denna undersökning är att belysa hur lärare kan arbeta för att stimulera och motivera elever till att läsa samt förstå innebörden av det de läser. De forskningsfrågor som besvaras handlar om vilka läsinlärningsmetoder som används och vad lärare anser är viktigt för att elever ska utveckla sin språkliga medvetenhet samt sitt läsande och lärande, vilka arbetssätt som används för att stimulera och motivera eleverna till att läsa samt vilka arbetssätt lärare använder för att förvissa sig om att eleverna lär sig att förstå innebörden av det de läser. Resultatet visar att respondenterna är överens om att det finns ett klart samband mellan barns språkliga utveckling och deras inlärning. Vidare är respondenterna eniga om att det blir bäst resultat när de plockar väl valda delar från olika läsinlärningsmetoder utifrån vad som passar för just den klass de undervisar i. För att säkerställa att eleverna förstår det de läser svarar merparten av respondenterna att de lägger fokus på att diskutera om texterna som läses. Analysen belyser bland annat att det för att utveckla elevers läsande och lärande är viktigt att eleverna känner trygghet, att varje lärare ser till respektive elevs nivå samt att eleverna har roligt och tycker att det är kul att gå till skolan.

Den språkliga medvetenheten börjar utvecklas så snart en människa har förmåga att ta intryck från omvärlden och utvecklas genom samtal,språklekar och sagor. Språklig medvetenhet är en förutsättning för att kunna lära sig läsa och skriva. Läsutvecklingen sker i flera steg och startar långt innan den verkliga läsningen. Jag ville genom mitt examensarbete få veta mera om hur jag som lärare kan hjälpa barn att lära sig läsa och skriva. Det är en nödvändig kunskap i mitt framtida yrkesliv som lärare. Genom litteratur och kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma lärare har jag skaffat kunskap om ämnesområdet. Min undersökning visar att det är viktigt att första mötet med skriftspråket blir positivt, då är förutsättningarna att lyckas med läsning och skrivning goda. Det är betydelsefullt att utgå från barnens olika förkunskaper för att alla skall utvecklas och lära. Barn lär sig läsa på olika sätt och behöver därför olika läsinlärningsmetoder. Läsning och skrivning går hand i hand och utvecklar varandra. De lärs in bäst då de ingår i för barnen meningsfulla sammanhang. För att utveckla en automatiserad läsning behövs mycket träning. Av den orsaken är det särskilt viktigt att på olika sätt inspirera barns läsintresse. / As soon as the child experience the world through conversation, language games and fairy tales the linguistic awareness begins. This awareness is prerequisite for the development of reading and writing abilities. Developing the abilty to read is a process in several steps and starts early in the childhood. The purpose with my graduate work is to gain knowledge about how to help children in their reading and writing acquisition process. This leads me to my interest in different methods of teaching reading and writing. This knowledge is necessary for my future profession as a teacher. Through the literature and interviews with professional teachers I have gained knowledge about the examined subject. The result of this examination show that it is important that the first contact with the written language is positive. This will enhance the possibility to succeed in the reading and writing acquisition process. It is important that the teacher takes the children`s pre knowledge in consideration. Furthermore the teacher may use different teaching methods since children learn how to read in different ways. Reading and writing abilities cooperate and develop each other. It is important that the children experience meaningfullness. To develop an automatic reading ability a lot of reading is needed and it is particularly important to encourage the children`s own interest in reading in different ways.

Syftet med min studie var att undersöka hur erfarna lärare uttrycker sig kring grundläggande läsinlärning och hur de ser på vad som inverkar på läsinlärning, detta eftersom kunskap i att läsa är en förutsättning för att utveckla läsförståelse. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade sex erfarna lärare för att undersöka om deras syn på läsinlärning hade förändrats över tid och i så fall på vilket sätt. I studien presenteras olika läsinlärningsmetoder och förutsättningar för att utveckla läsförståelse vilket också de intervjuade erfarna lärarna fick ge sin syn på. Resultatet visar att de erfarna lärarna hade en hel del gemensamma aspekter kring vad som ansågs av stor vikt för grundläggande läsinlärning, som till exempel; att utgå från barnen; lust och glädje; samt intresse och vilja. Synen på läsinlärning hade hos samtliga erfarna lärare utvecklats och fokus hade flyttats från färdighetsträning till innehåll. Någon optimal metod framkom egentligen inte utan lärarna i studien gjorde en egen mix och plockade vad de kallade "godbitarna" ur de olika metoderna och skapade därmed en egen unik metod som de ansåg passade dem och deras elever. Lärarna diskuterade också samtalets betydelse för att utveckla läsförståelse, att få rita, skriva och tala om det man har läst.

Studiens syfte var att undersöka hur lärare lär elever att läsa. Vilka metoder de använder och om det finns skillnader mellan deras arbetssätt. Jag har använt mig utav kvalitativ forskningsmetod i min undersökning och utfört intervjuer av fem verksamma lärare och även två observationer i en årskurs 1. Skillnaderna visade sig inte vara så stora och lärarna lägger tyndpunkten på samma faktorer vid arbetssättet. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns endast en rätt metod att använda när man lär elever att läsa. Men det visade sig att det finns delar i läsinlärningen som är av stor vikt att tänka på som lärare. Det visade sig att individualisering och tidiga erfarenheter har stor betydelse och underlättar läsinlärningen. För att på bästa sätt hjälpa alla elever i skolan är kartläggning av elevers läsnivå en stor fördel.

Läraren har i uppdrag att främja elevernas läsutveckling så att de redan efter årskurs ett knäckt läskoden. Utifrån denna aspekt är uppsatsens syfte att undersöka hur verksamma årskurs 1–3 lärare resonerar kring den tidiga läsinlärningen. Syftet är även att undersöka om det går att urskilja några läsinlärningsmetoder utifrån lärarnas resonemang. För att komma åt lärares resonemang används kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod. Den fenomenografiska metodansatsen och dess analysmodell ligger även till grund för analysen. Resultatet visar på att samtliga lärare använder sig av ett varierat arbetssätt, där meningsfullt arbete står högre än en specifik metod. Samtliga lärare fokuserar på att eleverna ska förstå sambandet mellan bokstäver och språkljud. Läsinlärningsmetoder så som ASL, ljudningsmetoden, kiwimetoden, LTG m.fl. förekommer även i lärarnas resonemang.

Denna forskningsstudie behandlar anpassningar som F-3 lärare gör i läsundervisningen i svenskämnet. Undersökningen berör anpassningar på individnivå, gruppnivå och helklassnivå. En kvalitativ datainsamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer har tillämpats. Resultatet har delats in i olika kategorier och fått följande benämningar: Anpassningar i läsundervisningen, Läsutveckling, Anpassningar på individnivå, gruppnivå och helklassnivå, Läsinlärningsmetoder och läsinlärningsmodeller och Bristande läskunskaper och omotiverade elever. Slutsatsen av den genomförda undersökningen är att de medverkande lärarna använder sig av liknande anpassningar i läsundervisningen i svenskämnet, exempelvis nivåanpassat material. Däremot använde inte alla lärare sig av samma läsinlärningsmodeller i läsundervisningen.

Abstract En examensuppsats, avancerad nivå.Handledare: Anna-Karin Svensson, Examinator: Olof SandgrenTipp, Petra (2017). Vem väljer metoden? En kvalitativ studie om läsinlärningsmetoder på två skolor och hur valet av dessa gått till.Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola 90hp.Förväntat kunskapsbidrag: Min undersökning kan bidra med kunskap om läsinlärnings-metoder, inblick i hur valet av läsinlärningsmetod kan gå till och vem som styr processen.Syfte och frågeställningar: Jag vill undersöka vilka läsinlärningsmetoder som används på två skolor och ta reda på om det kan finnas ett samband mellan rektorers, specialpedagogers och speciallärares kunskaper om läsinlärningsmetoder och de val lärare gör gällande läsinlärnings- metoder. Mina frågeställningar är: Vilken eller vilka läsinlärningsmetoder används på respektive skola? Hur har valet av läsinlärningsmetod gått till på respektive skola? Finns det ett samband mellan rektorers, specialpedagogers och speciallärares kunskaper om läs-inlärningsmetoder och de val som lärarna gör gällande läsinlärningsmetoder och på vilket sätt? Hur bedömer lärare elevernas läskunskaper i slutet av skolår 1?Teori: I denna undersökning är det sociokulturella perspektivet framträdande. I avsnittet om läsning och läsinlärningsmetoder behandlas även kognitionsforskning kort.Metod: En kvalitativ undersökning där det empiriska materialet tolkas med hjälp av fenomenologisk ansats. Undersökningen är vidare inspirerad av metodtriangulering där jag använt mig av semistrukturerade intervjuer, en enkätundersökning och tagit del av skriftliga dokument.Resultat: Undersökningen visar att båda skolor använder samma läsinlärningsmetod för en majoritet av eleverna. Denna läsinlärningsmetod är en mix av analytisk och syntetisk metod. För elever som behöver stöd i sin läsinlärning, använder skolorna andra läsinlärningsmetoder som sker i intensiv en-till-en-undervisning med specialpedagog och speciallärare. Undersökningen visar vidare att lärarna inte gör egna val angående de läsinlärningsmetoder som de arbetar utifrån, utan det är rektorn som i samråd med specialpedagogisk personal, väljer och fattar beslut om läsinlärningsmetoderna på skolan. Skolorna använder sig av olika screeningmaterial och kommunens läsa-skriva-garanti för att bedöma sina elevers läskunskaper i slutet av årskurs 1.Implikationer: Studien visar att det specialpedagogiska stödet behövs för de elever som av olika anledningar stöter på hinder i sin läsinlärning. I ett nära samspel mellan specialpedagog/speciallärare och elev tränas den fonologiska medvetenheten och kopplingen av grafem - fonem. Den specialpedagogiska kompetensen att tidigt upptäcka hinder för läsinlärning och tidigt sätta in åtgärder som är effektiva, kan vara avgörande för att eleven lär sig läsa och därmed inte utvecklar en dålig självbild kopplat till bristande läsförmåga. Specialpedagogisk kompetens inom läs- och skrivutveckling och det kvalificerade stöd som en specialpedagog eller specialläraren kan ge, visar sig i denna studie vara en viktig faktor för att skolan ska kunna fullfölja sitt kompensatoriska uppdrag och därmed främja en god läsutveckling för varje elev.Nyckelord: analytisk metod, läsinlärningsmetoder, skolutveckling, syntetisk metod.