• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 50
  • Tagged with
  • 50
  • 29
  • 18
  • 11
  • 10
  • 10
  • 9
  • 9
  • 9
  • 8
  • 8
  • 8
  • 8
  • 7
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

"En metod passar inte alla, flexibilitet är bättre"

Litsberger, Malin, Larsson, Linda January 2009 (has links)
Syftet med detta arbete är att undersöka hur man inom förskola/förskoleklass/skola tartillvara barnets förmåga för läsinlärning. Vi undersöker också hur pedagoger iovanstående åldersgrupper arbetar med individanpassad läsinlärning.Kunskapsbakgrunden belyser vad läsning är, vad läroplanen säger om hur man skallindividanpassa undervisningen, olika lärandeteorier samt utvalda läsinlärningsmetoder.Metoden som används i genomförandet av undersökningen är intervjuer. Resultatet visaratt det finns individanpassning i läsinlärningsundervisningen, både medvetet ochomedvetet från pedagogernas sida. Resultatet av vår undersökning visar genomgående attpedagogerna använder sig av olika metoder och material för att tillgodose den enskildeindividen. Vidare framkommer det i vårt resultat att barn som tillgodoses i sinläsinlärning kan lära sig läsa oavsett ålder.
22

Läsinlärningsmetoder : Vilka metoder används i praktiken? / Reading learning methods : Which are used in practice

Thomson, Andreas, Lindstrand, Matilda January 2023 (has links)
Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder som används av F-3 lärare i en mellansvensk stad. Studien är kvantitativ och genomfördes med enkäter som skickades ut till ca 490 lärare som undervisar elever i F-3. Ramfaktorteorin är vald som teoretiskt perspektiv i studien. Resultatet visar på att Bornholmsmodellen är den vanligast förekommande metoden för läsinlärning i den mellansvenska staden. Resultatet visar även att majoriteten av informanter inte bara använder en läsinlärningsmetod i undervisningen och att det är ledningen som väljer vilken metod som används i undervisningen. Slutsatsen är att alla elever är olika och att ett dynamiskt förhållningssätt till läsinlärningen med variation och individanpassning ska ligga i framkant för bästa progression.
23

Läsinlärning i svenska och svenska som andraspråk : en studie om lärares val av metoder i läsinlärningen

Andersson, Therese January 2019 (has links)
Denna studies syfte var att ta reda på vilka metoder lärare använder sig av när de lär ut grunderna i läsinlärning i årskurs 1 samt i svenska som andraspråk. Studien utgår från ett lärarperspektiv där fokus ligger på läsinlärning men även på hur undervisningen byggs upp för andraspråkselever över lag. Genom kvalitativa intervjuer med sex olika pedagoger kunde detta lärarperspektiv synliggöras. Studiens resultat visade på att lärare inte använder sig av någon särskild metod i läsinlärningen. Det som var det viktiga i undervisningen var snarare att se den enskilda eleven och använda den metod som gynnande elevens individuella utveckling bäst.
24

"Man kan inte låsa in sig på en metod" : En undersökning om hur några lärare organiserar den tidiga läsundervisningen

Gustavsson, Nathalie, Ademi, Dinore January 2016 (has links)
Syftet med denna undersökning var att undersöka hur några lärare organiserar den tidiga läsundervisningen genom olika metoder och arbetssätt i årskurs ett. Vi ville även undersöka hur dessa lärare motiverade sina elever till sin läsinlärning. För att samla empirisk data har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lärarna bedriver en snarlik undervisning med Phonics-metoden som utgångspunkt men med inslag av andra metoder. Slutsatsen är att lärare inte ska låsa in sig på en metod eftersom att alla elever lär sig olika då vi människor är olika. De tillfrågade lärarna anser det vara viktigt att man anpassar sin undervisning så att alla elever utvecklas i sitt lärande.
25

Läsundervisning inom svenskämnet i årskurs 1 : En kvalitativ studie av lärares läsundervisning i svenskämnet i årskurs 1

Söderberg, Madeleine January 2019 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1 motiverar sina val när det gäller att utveckla barnens läsförmåga i ämnet svenska. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och data samlas in genom semistrukturerade intervjuer samt observationer. Tidigare forskning visar att läsundervisningen ofta fokuserar på sambandet mellan ljud och bokstav. Det framkommer även av forskningen att det är av vikt att undervisningen utgår från varje enskild individ samt att det råder ett tryggt klassrumsklimat för att läsundervisningen ska vara framgångsrik. Denna studie visar att läsundervisningen till stor del är enhetlig då lärare ofta använder samma aktiviteter och material i läsundervisningen men att det finns viss variation i de läsundervisningsaktiviteter som används baserat på elevgruppen. Två aktiviteter som identifieras hos samtliga deltagande lärare i studien är läsläxa vilket syftar till att eleverna ska läsa även hemma och inte bara i skolan. Därtill är aktiviteter där sambandet mellan ljud och bokstav fokuseras ett framträdande resultat. Sådana aktiviteter används för att eleverna ska befästa kunskap om vilket bokstav som låter hur då det behövs för att de ska kunna utveckla sin läsförmåga. Några faktorer som lärare tar hänsyn till vid planering och genomförande av läsundervisning och som identifieras i denna studie är att elevgrupper är heterogena och läsundervisningen därför behöver vara varierad. Därtill framkom det att det finns kunskapsskillnader mellan eleverna varför läsundervisningen behöver individanpassas samt att eleverna läser olika mycket på sin fritid och att föräldradelaktighet därför är av vikt. / <p>Svenska</p>
26

Läsundervisning inom svenskämnet i årskurs 1 : En kvalitativ studie av lärares läsundervisning i svenskämnet i årskurs 1

Söderberg, Madeleine January 2019 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur lärare i grundskolans årskurs 1 arbetar med läsundervisningen i ämnet svenska samt vilka faktorer som påverkar läsundervisningens upplägg. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och data samlas in genom halvstrukturerade intervjuer samt observationer. Tidigare forskning visar att läsundervisningen ofta fokuserar på sambandet mellan ljud och bokstav. Det framkommer även av forskningen att det är av vikt att undervisningen utgår från varje enskild individ samt att det råder ett tryggt klassrumsklimat för att läsundervisningen ska vara framgångsrik. / <p>svenska</p>
27

Läsinlärning : - i ett socialt sammanhang genom tiderna

Birgersson, André, Jonsson, Johanna January 2009 (has links)
<p>Syftet med vår uppsats är att undersöka de metoder som användes under olika tidsperioder för barns läsinlärning. Vi ville veta mer om samhällets värderingar i de gällande perioderna och hur den rådande barnsynen påverkade läsinlärningsforskningen samt varför metoderna egentligen uppkom. Om det visade sig att de olika läsinlärningsmetoderna är en avspegling på de samhälleliga förhållandena så ville vi veta hur. Vi gjorde en litteraturstudie för att finna svaren på våra frågeställningar och det gjorde vi i tidigare forskning samt litteratur. Vi kom fram till att samhällets utveckling och barnsyn har påverkat utformandet av de olika läsinlärningsmetoderna. Den utvecklingen var tydligast under 1970-talet då en rad nya metoder uppstod.  </p>
28

Hur kan vi möta elever med dyslexi? En studie i hur man kan upptäcka, diagnostisera och arbeta med elever med dyslexi / How can we meet pupils with dyslexia? A study of how to discover, diagnose and work with pupils with dyslexia

Segerlund, Rebecca January 2002 (has links)
Detta examensarbete handlar om hur vi som arbetar i skolan kan möta de elever som har läs- och skrivsvårigheter respektive dyslexi. Jag ställer frågan vad dyslexi egentligen är och visar på olika möjligheter att definiera ordet. Jag jämför de två begreppen dyslexi och läs- och skrivsvårigheter med varandra. Många ger nämligen dessa ord olika innebörd. Andra frågor jag försöker besvara är hur dyslexi yttrar sig, och hur man kan upptäcka om en elev har dyslexi. Hur diagnostiseras dyslexi och vilka för- och nackdelar kan en diagnostisering medföra, är två ytterligare frågeställningar som är centrala i detta examensarbete. Mitt syfte är också att ge förslag på hur man kan arbeta med barn med dyslexi. Härmed avser jag bland annat vilka tekniska hjälpmedel som finns att tillgå, exempelvis datorprogram och kassettböcker. När man möter elever med dyslexi är det emellertid inte bara god tillgång till hjälpmedel som är önskvärt, utan det är framför allt viktigt att arbeta med elevens självkänsla. Jag har valt att göra en kvalitativ intervjustudie med sex speciallärare och en logoped, som arbetar med dyslexiutredningar. Dessutom har jag varit i kontakt med, och ställt frågor till, en läspedagog och en speciallärare, som arbetar med frågor som rör läs- och skrivsvårigheter. Speciallärarna är verksamma i olika åldersgrupper, på skolor inom skiftande upptagningsområden. De ser mest fördelar med diagnostisering av läs- och skrivsvårigheter men pekar samtidigt på att det finns elever som inte fått diagnos, men som ändå har stora problem med att läsa och skriva. Oavsett om man har en diagnos eller inte, har man rätt till stöd och hjälp. Problemet är bara att det är svårare att ansöka om resurspengar om en diagnos saknas. Speciallärarna lyfter även fram många andra intressanta åsikter, och ger en rad råd och tips på hur vi lärare kan stimulera dyslektiska elevers läsande och skrivande på ett lustfyllt sätt.
29

Läs- och skrivsvårigheter "Ingenting nytt under solen". Kännetecken och orsaker. Vad kan vi som lärare göra? / Problems in reading and writing "Nothing new under the sun". Characteristics and causes. What can we as teachers do?

Harrysson, Sara January 2002 (has links)
Det här examensarbetet handlar om vad läs- och skrivsvårigheter är och hur vi som arbetar i skolan kan hjälpa de elever som har problemet. Som en bakgrund besvaras frågor kring definitioner av läs- och skrivsvårigheter, vilka orsaker som kan finnas, vad som kännetecknar läs- och skrivsvårigheter och hur de upptäcks. Eftersom mitt huvudsyfte med arbetet är att ta reda på hur man kan underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter upptar en stor del av arbetet just frågor kring detta. Arbetet belyser här olika sätt att hantera elever med läs- och skrivsvårigheter. Det visar också på hur man i skolan kan underlätta för dessa elever och vad man kan göra för att hjälpa dem i den vanliga klassrumssituationen. I arbetet finns många konkreta förslag på arbetssätt och också på olika typer av hjälpmaterial. Jag har i min undersökning utgått från litteraturstudier, men även gjort intervjuer med vanliga lärare.
30

Läsinlärning : - i ett socialt sammanhang genom tiderna

Birgersson, André, Jonsson, Johanna January 2009 (has links)
Syftet med vår uppsats är att undersöka de metoder som användes under olika tidsperioder för barns läsinlärning. Vi ville veta mer om samhällets värderingar i de gällande perioderna och hur den rådande barnsynen påverkade läsinlärningsforskningen samt varför metoderna egentligen uppkom. Om det visade sig att de olika läsinlärningsmetoderna är en avspegling på de samhälleliga förhållandena så ville vi veta hur. Vi gjorde en litteraturstudie för att finna svaren på våra frågeställningar och det gjorde vi i tidigare forskning samt litteratur. Vi kom fram till att samhällets utveckling och barnsyn har påverkat utformandet av de olika läsinlärningsmetoderna. Den utvecklingen var tydligast under 1970-talet då en rad nya metoder uppstod.

Page generated in 0.1166 seconds