Denna studie avser att belysa hur lärare i årskurs 1 undervisar sina elever i läsinlärning. Studien kommer att synliggöra metoder och läromedel som lärare använder sig av för att skapa rätt förutsättningar för alla elever. Vi belyser även utmaningar som lärare anser sig möta i sitt arbete med elever i läsundervisningen, samt om lärarna själva är i behov av stöd. Materialet till denna studie har samlats in genom en enkätundersökning vilken har försett oss med både kvantitativ samt kvalitativa data. Vi har i vår analys av insamlat data utgått från en tematisk analys samt innehållsanalys. Resultatet av vår studie visar att lärare idag anser att de behöver använda sig av olika metoder och material för att möjliggöra för alla elever i klassen att utvecklas inom läsinlärning. Vidare visar resultatet att lärare är i behov av stöd i sitt arbete med läsundervisningen.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om sju- till nioåriga elevers föreställningar om tidig läsinlärning. Studien utgår från en metodkombination där det empiriska materialet består av svar från en kvantitativ enkätundersökning varav tjugonio elever i årskurs ett och två svarat. Empirin består även av ljudupptagningar från kvalitativa intervjuer med åtta stycken av eleverna. Studien utgår från två teorier; fenomenografi och kognitiv konstruktivism. Resultatet presenterar vilka för- och nackdelar olika läsinlärningsmetoder har ur ett elevperspektiv. En resultatdiskussion har skett utifrån de valda teorierna och tidigare forskning har vägts mot det som framkommit i studien.  Resultatet visar i enlighet med tidigare forskning att elevers motivation till och framgång av läsning styr den vidare läsutvecklingen. Vad som också framhävs i studiens resultat är att kombinerade läsinlärningsmetoder främst föredras av eleverna och att de väljer utefter vilken nivå de befinner sig på i sin läsutveckling. Ytterligare något som belyses är vikten av metakognition när det handlar om läsinlärning. / The purpose of this study is to contribute with increased knowledge about what thoughts students aged seven to nine have about early reading learning. The study is based on a combination of methods where the emdata consist of answers from a quantitative survey of which of twenty-nine students in grades one and two answered. The data also contain audio recordings from qualitative interviews with eight students. The two theoretical starting points for the study are phenomenography and cognitive constructivism. The results present from a student perspective the advantages and disadvantages of different methods to learn to read. A discussion of results has taken place on the basis of the selected theories and has set previous research against what has emerged in the study. The results show, in accordance with previous research, that students' motivation for and success of reading controls the further development of reading. What is also emphasized in the results of the study is that the students mainly preferred combined reading learning methods, and that they choose according to what level they are at in their reading development. Another result that is highlighted is the importance of metacognition when it comes to learning to read.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lärares syn på sitt arbete med läsundervisning i årskurs 1. Syftet besvaras genom frågeställningarna: Hur uppger lärarna att de genomför läsundervisning? Vilka läsinlärningsmetoder uppger lärarna att de använder i undervisningen? Hur beskriver lärarna sin betydelse för elevers läsinlärning? Studien har en sociokulturell ansats och speglar således Vygotskijs tankar om lärande och utveckling. Undersökningsmetoden är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra lärare för närvarande verksamma i årskurs 1. Resultatet visar att lärarna kombinerar flera metoder i läsundervisningen med syfte att eleverna ska få både fonologisk lästräning och helordsträning. Undervisningen har inslag av bokstavsgenomgångar, samtal, läsning, skrivning och på olika sätt arbete med utgångspunkt från en läsebok. Resultatet visar även att lärare behöver vara kunniga och positiva förebilder som motiverar eleverna till läsning. Lärare ska även kunna ge elever utmaningar efter var de befinner sig i sin läsutveckling för att ge alla elever rätt förutsättningar att utvecklas. / The aim of this study is to contribute with knowledge about teachers’ views on their work with literacy learning. The research questions are: How do the teachers describe that they conduct reading lessons? What literacy learning methods do these teachers use in class? How do the teachers describe their own importance as a teacher for the literacy learning of the pupils? This study is based on a socio-cultural perspective on learning and reflects the ideas of Vygotskij on learning and development. Qualitative semi-structured interviews were conducted with four teachers currently active in grade 1. The results show that the teachers combine several different methods in their literacy instruction with the purpose to give the pupils both phonological reading practice and whole words trainings. The instructions have elements such as learning the alphabet, conversations, reading, writing and, in various ways, work based on a textbook. The results show that the teachers need to be knowledgeable and positive role models in order to motivate their pupils to read. Furthermore, the teachers must be able to provide their pupils with challenges adapted to their reading competence in order to give all pupils the right conditions for development.

This study centres on learning to read and methods for teaching reading skills. The aim is to provide a survey of the concept reading skills and the methods developed on the basis of different theories and the methods preferred when teaching children in primary school and why. The study is based on interviews with eight teachers who are working on a daily basis teaching Swedish in preschool class or lower primary school. The result of my study is that the majority of teachers do not use a specific method, but rather combine several different methods, thus adapting instruction to each individual pupil.

Syftet med den här studien är att redogöra för olika läsinlärningsmetoder samt att undersöka hur verksamma pedagoger resonerar kring de metoder de anser sig använda. För att ta reda på detta används kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i årskurs 1–3. Studien redogör för en litteraturgenomgång vad gäller läsning och läsinlärningsmetoder. Min teoretiska utgångspunkt har varit ett sociokulturellt perspektiv då intentionen är att dels belysa pedagogernas arbete men också sätta det i ett sammanhang och öka kunskapen kring just metoderna som pedagogerna menar att de använder. Resultatet redovisas utifrån fyra kategorier som framkommit genom meningskoncentrering av intervjuerna. Här sammanfattas pedagogernas svar utifrån, Inledande läsinlärningsarbete, Läsinlärningsmetoder, Bedömning och Stöd och utmaningar. I mina slutsatser framkommer att de metoder jag redogör för i avsnittet Forsknings- och litteraturgenomgång i stort sett överensstämmer med de som pedagogerna uppger sig använda. Pedagogerna berättar om sin beredskap för hur de bemöter sina elever och utifrån det drar jag slutsatsen att pedagoger behöver stor kunskap och erfarenhet för att lyckas i sitt uppdrag att utveckla läsande elever. / The purpose of this study is to describe different reading learning methods as well as study how active educators reason about the methods they consider using. To find out, qualitative interviews are used with educators working in grades 1-3. The study describes a literature review regarding reading and reading methods. My theoretical point of departure has been a socio-cultural perspective, as the intention is to illuminate the work of the educators, but also to put it in context and to increase the knowledge about the methods the educators believe they use. The results are reported on the basis of four categories that have been identified by the focus of the interviews. Here, the teachers' answers are summarized, Initial Reading Learning, Reading Learning Methods, Assessment and Support and Challenges. In my conclusions it appears that the methods I describe in the section Research and Literature review are broadly consistent with those used by the educators. The educators tell us about their readiness for responding to their students, and on this basis, I conclude that educators need great knowledge and experience to succeed in their task of developing reading students.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 föredrar att använda för att öka motivationen hos eleverna samt att öka förståelsen för hur lärare arbetar med dessa metoder i de lägre årskurserna. De teoretiska utgångspunkterna har varit en lärandeteori, Pragmatismen, samt två motivationsteorier som är Teori om förväntningar och värden och Medbestämmandeteorin. Datainsamling har skett dels genom en kvantitativ enkätundersökning dels genom kvalitativa intervjuer. Enkätsvaren redovisas och analyseras genom stapeldiagram med tillhörande kommentarer. Tematisk analys har använts för att analysera det insamlade intervjumaterialet. Resultatet av studien visar att lärare till stor del använder sig av flera metoder för läsinlärning men Bornholmsmodellen och ASL-att skriva sig till läsning förfaller vara mer frekvent använda. De arbetar på ett varierat sätt där de individanpassar undervisningen i syfte att motivera sina elever. De arbetar också med att få sina elever att känna trygghet för att kunna utveckla motivation. Lärarna väljer metod främst utifrån elevernas kunskapsnivå och intressen men kan också påverkas i sina val av yttre faktorer som personaltillgång. / The purpose of this study is to investigate which reading learning methods teachers in preschool class and grades 1-3 prefer to use to increase the motivation of students and to increase understanding of how teachers work with these methods in the lower grades. The theoretical starting points have been a learning theory and two motivational theories. Data collection has taken place partly through a quantitative survey and partly through qualitative interviews. Thematic analysis has been used to analyse the collected interview material. The survey results are reported and analysed through bar graphs. The results of the study show that teachers usually use several methods for learning to read and that they work in a varied way where they adjust the teaching to the individual to motivate their students. They also work to make their students feel secure to develop motivation. The teachers choose the method primarily based on the students' level of knowledge and interests but can also be influenced in their choices by external factors such as staff availability.

Att lära sig läsa är en väsentlig del i dagens skola och samhälle. Därför läggs mycket fokus på just läsundervisning i de tidiga åren. Lärares kunskap och didaktik har stor betydelse för att främja elevernas läsinlärning. Det krävs en förståelse för läsprocessens komplexitet och vilka förmågor hos eleverna som är viktiga att utveckla. Följaktligen är studiens syfte att undersöka hur sex lärare på tre olika skolor uppfattar att en god läsundervisning etableras. Undersökningen vill belysa lärarens syn på vilka förmågor som är viktiga att utveckla i den tidiga läsundervisningen, vilka läsinlärningsmetoder som används och hur. Studien tar ansats i den sociokulturella teorin, där den proximala utvecklingszonen stöttar inlärning. Läraren behöver ha läsinlärningskunskaper för att kunna ta reda på var eleven befinner sig i sin utveckling och för att stötta hen vidare till en högre nivå i kunskapstrappan. Undersökningen genomförs med individuella semistrukturerade intervjuer med samtliga lärare. De semistrukturerade intervjuerna används för att samtalet ska vara någorlunda öppet men ändå följa en struktur. Resultatet visade att läsmotivation, avkodning och språkförståelse behövs för en effektiv läsinlärning. I studien framträder flera läsinlärningsmetoder, tre syntetiska och en analytisk. De tre syntetiska metoderna fokuserar mer på avkodning medan den analytiska metoden börjar i förståelsen. Undersökningen visar att det är givande att arbeta med flera metoder eftersom man dels kan anpassa undervisningen på olika nivåer, dels för att de olika metoderna passar olika elever. Genom varierande arbetssätt och läsinlärningsmetoder gynnas fler elever av läsundervisningen, vilket möjliggör att fler barn lär sig läsa. / Learning to read is an essential part of today`s school and society. Therefore, a lot of focus is placed on reading teaching in the early years. Teachers´ knowledge and didactics are great importance in promoting students´ learning to read. It requires an understanding of the complexity of the reading process and which abilities of the student are important to develop. Consequently, the aim of the study is to investigate how six teachers at three different schools perceive that good reading teaching is established. The survey wants to shed light om the teacher`s view of which abilities are important for pupils to develop in early reading teaching, which reading learning methods are used and how. The study takes an approach in the sociocultural theory, where the proximal development zone supports learning. The teacher needs to have reading learning skills to be able to find out where the student is in his development and support him further to a higher level on the knowledge ladder. The survey is carried out with individual semi-structured interviews with all teachers. The semi-structured interviews are used so that the conversation is reasonably open but still follows a structure. The results showed that reading motivation, decoding and language comprehension are needed for effective reading learning. Several reading learning methods appear in the study, three synthetic and one analytic. The three synthetic methods focus more on decoding while the analytical one begins in understanding. The survey shows that it is rewarding to work with several methods, partly because you can adapt the teaching at different levels, partly because the different methods suit different students. By using more varied working methods and reading learning methods, the teaching of reading benefits more students, which enables more children to learn to read.

This is a study of how four teachers work with pupils’ early literacy learning. Interviews were conducted with two teachers who chose to use a specific method, Writing to Read (WTR), for teaching pupils to read, and with two teachers who had not chosen a specific method. The aim of the study was to compare how the teachers worked, their motives for their choice of method, and the ideas the teachers have about early literacy learning. To see whether the teachers’ choice of method was related to the individualization of the teaching and their views of pupils’ learning in interaction, Vygotsky’s theories about children’s learning have been used. The result shows that there are both similarities and differences in the teachers’ reasons for their choice of method. Those who use WTR say that they do so to be able to individualize the teaching, while the teachers who do not use a specific method use the same arguments. There is a difference in whether the teachers aim for structured or unstructured teaching, regardless of the choice of method. Several parallels to Vygotsky’s theories were found, in that all four teachers, irrespective of method, think that their teaching should be characterized by interaction and individualization.

Syftet med undersökningen är att söka svar på hur yrkesverksamma lärare inom skolans tidi-gare åldrar åk.1–3 arbetar med läsinlärning. Jag vill även undersöka vilka läsinlärningsme-toder lärarna använder i undervisningen samt vilka faktorer som påverkat dessa lärares val av läsinlärningsmetoder.  Min undersökning består av sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med lärare, all verksamma inom samma mellansvenska kommun.  Flera intressanta aspekter har framkommit genom undersökningen. Bland annat att ingen av de intervjuade lärarna använder sig av en enda renodlad metod. Istället blandar de och tar ”det bästa” från olika metoder samt anpassar sitt arbetssätt delvis efter den barngrupp de arbe-tar med. Faktorer som påverkat lärarnas val av läsinlärningsmetoder är exempelvis trender, erfarna kollegor och kommunalt inflytande. / The aim of this study has been to find answers as to how primary teachers in the early ages (grades 1–3) help children in the process of learning to read. I also wanted to investigate wich methods teachers use in teaching their students in learning to read. My interest also lies in what has affected the teachers choice of reading methods.  My study is based on six semistructured qualitative interviews with teachers, who all work in the same town, but in different schools.  Several interesting aspects emerged from the interviews. For example, none of the teachers use only one reading method. The mix and match and adapt their teaching according to their class and preconditions. Factors that have influenced their choice of method is, among other things, trends older colleges and municipal influence.

Studien belyser läsinlärningens betydande roll för varje elevs läsförmåga, med syfte att undersöka vilka metoder lärare använder i den tidiga läsinlärningen för att elever ska utveckla fonologisk medvetenhet i årskurserna F-3, samt vilka strategier som skapar motivation i läsinlärningen. Det resulterade i frågeställningarna: Vilka metoder och undervisningsmoment i den tidiga läsinlärningen använder lärare inom årskurserna F-3 för att utveckla elevernas fonologiska medvetenhet?  Hur skapar lärare strategier för att underlätta för och motivera elevers läsinlärning? Bakgrund och tidigare forskning presenterar olika läsinlärningsmetoder i syfte att ge läsaren goda kunskaper om forskningsområdet. Semistrukturerade intervjuer med 14 verksamma lågstadielärare ligger till grund för vår empiri. Empirin vägs samman med tidigare forskning i diskussionsdelen och utifrån ett pragmatiskt perspektiv och “lära genom görandet” som teoretiskt perspektiv. Via empirin framkom tre teman; arbete med elevaktiva övningar, lärares struktur på läsundervisningen och lärarnas arbetssätt och mätning gällande progression av avkodningsförmågan. Resultatet visade att samtliga lärare använder olika läsinlärningsmetoder och undervisningsmoment för att skapa kreativa och elevaktiva lektioner, där strategier som rim och ramsor, stavelseträning, kooperativa övningar, Bornholmsmodellen, Fonomix och andra språklekar innefattas. Genom att utveckla den fonologiska medvetenheten förbättrades elevernas läsflyt. Studien visade att lärarna inte använder endast en läsinlärningsmetod, utan valde ut delar av metoderna som de ansåg vara mest framgångsrika och givande för eleverna. Genom att lärarna arbetade varierat och använde mycket repetition i undervisningen skapades glädje och motivation, vilket ledde till att eleverna utvecklade ett intresse genom att de fick vara delaktiga i sin egen utveckling av den fonologiska medvetenheten. / The purpose of this study was to highlight the significant role that learning how to read has in each pupil's life. This study aims to examine which methods teachers use in grades F-3, when the pupils are learning how to read, to get them to be skillful readers and form phonological awareness. The study also examines which strategies teachers use to motivate early reading. This resulted in the questions: What methods and tools do teachers use in grades F-3, when pupils are learning to read and develop their phonological awareness? How teachers use strategies to aid and motivate pupils' early reading ability? The study is based on semi-structured interviews with fourteen working primary school teachers. The study holds a pragmatic perspective, with “learning by doing” as a theoretical perspective. Through the analysis of the empirical data three themes emerged: teaching with pupil active exercises, teacher's structure of reading instruction and how teachers work and measure the progression of pupils' decoding skills. The study concluded that all teachers use different reading strategies and teaching tools to create creative and pupil engaged lessons, where work with rhymes, syllable training, cooperative exercises, the Bornholm model, Fonomix and other language games are included. When phonological awareness has developed, pupils showed better reading fluency and higher results in reading exercises. The study shows that the teachers do not only use one method when the pupils are learning to read. Instead, teachers selected parts of different methods that they consider to be the most successful, effective, and most rewarding exercises for the pupils. Because the teachers worked variedly and used a lot of repetition, joy and motivation were created, which led to the students developing an interest by being able to participate in their own development of phonological awareness.