Denna studie syftar till att undersöka vad undervisande lärare i särskilda under-visningsgrupper har för erfarenheter av och menar är motivationsskapande i hög-stadieelevers läs- och skrivprocess i svenskämnet. I studien intervjuas sju lärare, vilka undervisar i ämnet svenska i särskilda undervisningsgrupper. Studien är en kvalitativ studie där metoden som använts är halvstrukturerad intervju och det teoretiska ramverk som använts är den sociokulturella teorin. Resultatet av studien visar att en viktig faktor för att skapa motivation i elevers läs- och skrivprocess i svenskämnet är relationen mellan lärare och elev. Studien visar att arbetssätt som högläsning, skrivmallar och att få arbeta muntligt är framgångsrika för att skapa motivation i läs- och skrivprocessen. Val av litteratur påverkar elevens motivation till att läsa samt hur litteraturen presenteras för eleven. Det framkommer även att motivationsarbete kopplat till elevers läs- och skrivprocess är en ständigt pågående process.

Den livsviktiga läsningen - Hur väcker vi elevernas läslust i en digitaliserad värld, är en undersökning grundad i den ökade digitaliseringen och sjunkande läslusten bland dagens elever. Det valda undersökningsområdet bottnar i det faktum att dagens skolungdomar har en generellt negativ attityd till läsning och brister i läsförståelse. Läskunskap är viktig inom alla skolans ämnen i syfte att tillägna sig de kunskaper samhället efterfrågar och kräver. Kunskap att läsa är också viktigt utanför skolans värld och för att fungera som en aktiv medborgare i vårt demokratiska samhälle krävs grundläggande läskunskaper. I syfte att få både ett lärar- och elevperspektiv innefattar studien en metodkombination av kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden användes genom semistrukturerade intervjuer med lärare och den kvantitativa metoden användes genom en enkätundersökning riktad mot elever. Studiens teoretiska utgångspunkter är Självbestämmandeteorin (Self-Determination Theory), utvecklad av Richard M. Ryan och Edward L. Deci och Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Studiens resultat visar att elevernas läsmotivation och läslust är låg samt att elevernas läsvanor, i hög utsträckning, är kopplade till skolsammanhang, där de läser för att de måste. Som ett resultat av elevernas låga läsmotivation och läslust upplever lärarna i undersökningen att läsundervisningen kan vara en utmaning. Resultatet påvisar även att elevernas medievanor och tiden eleverna spenderar på skärmanvändning konkurrerar med tiden de lägger på läsning. Resultatet visar därutöver att digitala verktyg kan ha både positiva och negativa effekter på läsundervisningen.

Syftet med arbetet är att undersöka hur skolbibliotekarier samarbetar med pedagoger och specialpedagoger i arbetet med att motivera och inspirera svaga läsare i år 1-5.Arbetet ger en översikt av hur skolbibliotekarier, pedagoger och specialpedagoger tar tillvara varandras kompetenser för att utforma en god läsmiljö. Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer ville vi beskriva läsfrämjande metoder samt undersöka hur de samarbetade. Sammanfattningsvis visar resultaten att samarbetsformerna skiljer sig beroende på yttre förutsättningar som delaktighet i arbetslag, skolbibliotekets öppettider och skolbibliotekets placering. Vi kan konstatera att högläsning, boksamtal och bokprat anses som viktiga läsfrämjande metoder.Nyckelord: svaga läsare, läs- och skrivsvårigheter, läslust, läsfrämjande metoder, god läsmiljö, boksamtal, bokprat, högläsning, samarbete

Läsning genomsyrar elevernas hela skolgång och vardag, vilket betyder att elevernas motivation till läsning bör utvecklas tidigt. Bilderböcker är då ett vanligt inslag i de yngre åldrarna där elever får möjlighet att utforska samspelet mellan text och bild. Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på hur bilderböcker påverkar elever i årskurserna F-3:s läslust genom att studera tidigare forskning. Informationssökningen har utgått från frågeställningarna, hur påverkar bilderböcker elevernas läslust enligt tidigare forskning? och hur visar tidigare forskning att bilderboken används i skolan?    Urvalet artiklar i studien är vetenskapliga, relativt nya och från olika delar av världen. Materialet har granskats genom noggrann läsning och sammanställts i resultatet. I resultatet framgick positiva möjligheter med arbetet kring bilderboken och hur den främjar elevers läslust. Lärare måste ta hänsyn till elevers olikheter när det kommer till att finna läslust och bör därför hålla en varierad undervisning så varje individs behov främjas.

Den här studien har undersökt vad fyra elever i årskurs 3 och fem undervisande lärare i ämnet svenska anser påverkar elevers lust att läsa i svenskundervisningen. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har genomförts och analyserats med hjälp av Aidan Chambers teori Läsandets cirkel och Kathleen McCormicks teori Generella och litterära repertoarer för att svara på studiens syfte. Enligt kursplanen för svenska ska eleverna utveckla ett intresse för läsning. Lärare står inför ett komplext uppdrag i att både lära eleverna att läsa, mäta deras kunskaper och samtidigt väcka deras intresse för läsning. Det har de senaste åren larmats i media att elevers läsförmåga och intresse sjunker år efter år vilket får negativa konsekvenser i samtliga ämnen. Arbetet synliggör att eleverna tycker om att läsa tyst i undervisningen men att det finns många faktorer som påverkar läslusten. Resultaten visar att lärare har svårt att skapa tid i undervisningen där eleverna enbart läser för nöjes skull. Det visar sig även att eleverna har svårt att hitta böcker som passar deras läsförmåga och intresse och att de behöver mer stöd av vuxna i valet av litteratur. Resultaten visar även att elever kommer med olika förutsättningar till skolan, i synnerhet svårigheter med läsutvecklingen men även att de bär med sig synen på att litteratur är tråkigt vilket blir viktigt i skolan att motverka. De viktigaste implikationerna för att väcka läslust är tid till läsning, läsmiljön, vuxenstöd och valet av litteratur enligt fynden i den här studien.

Syftet med studien är att genom en systematisk litteraturstudie kartlägga vad aktuell forskning säger om sambandet mellan multimodalitet och högstadieelevers läslust. I studien ingår både vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Mot teori om elevers läsrepertoarer på fritiden och mot bakgrund om att läslust har med förkroppsligande att göra, har relevant vetenskaplig litteratur analyserats. Resultatet visar att det går att urskilja fem kategorier av multimodala textformer som användbara i undervisning för att skapa läslust. Resultatet visar också på hur man kan lyfta in multimodala texter i undervisningen men att för att göra det krävs mer kunskap om andra texter än den skönlitterära hos svensklärare. Studien visar också på att unga idag läser och lyssnar mer på digitala texter än tidigare generationer och att svenskundervisningen är bristfällig i att fånga upp elevers läserfarenheter utanför skolan.

Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie är att undersöka framgångsrika undervisningsmetoder för läsförståelseutveckling och för att främja läslust. Detta genomförs utifrån svenskundervisning av skönlitterära texter i grundskolans senare år. Mot bakgrund av forskning om läsförståelse och läslust i svenskämnet analyseras 14 forskningsartiklar och en doktorsavhandling genom en innehållsanalys. Studien resulterar i åtta undervisningsmetoder som ses som framgångsrika för utveckling av läsförståelse och läslust i svenskundervisningen för årskurs 7-9. Dessa innefattar att ställa frågor till texten, textsamtal, medvetandegörande av lässtrategier, ett textbaserat utgångsläge vid tolkning, förförståelse, elevfokuserad undervisning, gemensamt engagemang och digitala lärspel.

Denna forskningsöversikt undersöker relationen mellan socioekonomisk bakgrund och läslust samt presenterar förslag från forskningen på hur lärare kan arbeta för att främja läslust. Genom tematisk analys av vetenskapliga artiklar har vi arbetat fram ett resultat som besvarar följande två frågor: (1) Hur relaterar elevers socioekonomiska bakgrund till deras läslust? och (2) Vilka arbetssätt främjar elevers läslust i grundskolans senare år? Studien lyfter fram tre faktorer som är avgörande för hur relationen mellan elevers socioekonomiska bakgrund och läslust ser ut: tillgången till böcker, de tidiga läsupplevelserna och läsfärdigheten. För samtliga av dessa faktorer visar våra resultat att elever från hem med låg socioekonomisk status (SES) har sämre förutsättningar än elever från hem med hög SES. För att främja läslust i skolan visar våra resultat att läsningen behöver utgå från elevernas egna intressen och livserfarenheter. Avslutningsvis diskuterar vi hur lärare kan resonera kring läsundervisningen för att främja läslusten hos elever från hem med låg SES. Slutsatsen är att elevernas grad av igenkänning i den litteratur som de läser i skolan är av avgörande betydelse för deras läslust.

Syftet med denna studie är att synliggöra på vilket sätt lärare arbetar för att väcka elevernas läslust i och utanför skolan.  För att uppnå studiens syfte har två frågeställningar skapats. Dessa lyder ”I vilken utsträckning och på vilket sätt arbetar lärare för att främja elevernas intresse för läsning?” och ”Vilka utmaningar och möjligheter ser lärarna för elevernas läsutveckling i relation till läslust?”    För att samla in data till denna studie användes en kvalitativ datainsamlingsmetod eftersom det skulle samlas in information som beskriver lärarnas upplevelser, tillvägagångssätt och föreställningar. Observationer av verkligheten har således inte genomförts, men lärarna har fått dela sina upplevelser och sin verklighet kring ämnet, vilket förhoppningsvis leder närmare en förklaring till elevernas dalande läslust.    Av resultaten framkom det att elever är mer motiverade att läsa när läsuppgifterna och aktiviteterna är relevanta för deras liv, när de har tillgång till ett brett utbud av läsmaterial, när de har stora möjligheter att engagera sig i varaktig läsning och när de har möjligheter att göra val om vad de läser och hur de engagerar sig i och slutför läskunnighetsuppgifter. Resultaten påvisade även att elever är mer motiverade att läsa när de har möjligheter att socialt interagera med andra om texten de läser, när de har möjligheter att lyckas med utmanande texter och när incitament i klassrummet återspeglar värdet och vikten av att läsa. För att besvara frågeställningarna tog jag hjälp av en didaktisk-metodisk handlingskompetens avseende hur lärare skapar motivation att läsa hos sina eleverna och Gambrells (2011) sju principer om hur lärare arbetar för att främja elevernas lust till att läsa. / The purpose of this study is to make visible in what way and why teachers work to arouse students' desire to read in and out of school. To achieve the purpose of the study, two issues have been created. These read "To what extent and in what way do teachers work to promote students' interest in reading?" and "What challenges and opportunities do teachers see for students' reading development about the desire to read?" To collect data for this study, a qualitative data collection method was used because it would collect information that describes the teachers' experiences, approaches, and ideas. Observations of reality have thus not been carried out, but the teachers have had to share their experiences and their reality on the subject, which hopefully leads to a closer explanation for the students' declining desire to read.  The results showed that students are more motivated to read when the reading tasks and activities are relevant to their lives, when they have access to a wide range of reading materials, when they have great opportunities to engage in lasting reading and when they have opportunities to do choices about what they read and how they engage in and complete literacy tasks. The results also showed that students are more motivated to read when they have the opportunity to socially interact with others about the text they read, when they have the opportunity to succeed with challenging texts, and when incentives in the classroom reflect the value and importance of reading. To answer the questions, I took the help of a didactic-methodological action competence regarding how teachers create motivation to read in their students and Gambrell's (2011) seven principles on how teachers work to promote students' desire to read.

The aim of this thesis is to gain an understanding in children’s librarians usage of multimodal tools and different methods for expression in their work regarding promoting reading activities, in a public library context, and what effect these methods and tools have on the children participating in such activities. Empirical content was gained in the vein of qualitative studies through semi structured interviews with five children’s librarians. To analyze the results of the findings multimodal social semiotic theory and sociocultural theory were used. Our results show that the physical book – despite storytelling from other media –remain the common aim of promoting reading. And although many activities contain multimodal expressions, it isn’t something that most of the respondents are actively thinking about. Expressions seem to emerge by themselves, mostly because of – connected to younger children that don’t know how to read – how children's literature is composed: the combination of written words and pictures. The use of expressions seems to be mainly used for clarifying or amplifying purposes. Social contexts and social gatherings are regarded as even more important than the use of different expressions, though the analysis show that there is a collective understanding of the multimodal expressions beneficial aspects when it comes to the aim of getting children to gain interest towards books and reading. The red thread running through the promoting reading activities, according to the empirical findings, is interaction, social gatherings, making reading a joyous experience, communication and activities centered around creating.