Mot bakgrund av att ungdomars läsvanor har förändrats vad gäller skönlitterär läsning är detta examensarbetes syfte att undersöka vilka läsfrämjande metoder lärare använder i sin undervisning i syfte att väcka läslust samt deras upplevelser kring hur deras arbete stimulerar elevers läsmotivation. Syftet är också att undersöka vilka upplevelser läraren har av andra faktorer som kan komma att påverka elevers läsmotivation. För att få en djupare förståelse för svensklärares subjektiva upplevelser och erfarenheter grundar sig denna studie i en fenomenografisk ansats. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med sex lärare. Det empiriska materialet transkriberades och tematiserades för att sedan analyseras med hjälp av sociokulturell teori, yttre- och inre motivationsteorier, Langers föreställningsvärldar samt Rosenblatt estetisk läsning. Resultatet visar hur lärare använder olika metoder för att främja läsning i svenskundervisning vilka inkluderar: val av texter, öppna diskussioner, högläsning och användning av stödstrukturer. Resultatet visar också på att lärare spelar en viktig roll som förebilder och att deras entusiasm kan väcka intresse och inre motivation hos eleverna. Att hitta läsning som eleverna kan relatera till och att väcka olika känslor och upplevelser betonas för att främja läsmotivationen. Avslutningsvis dras slutsatser och diskuteras i förhållande till tidigare forskning och förslag till vidare forskning presenteras.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att fördjupa kunskapen i hur svensklärare i grundskolans senare år resonerar kring och bemöter paradoxen i att öka elevers läslust vid läsning av skönlitteratur i en kravfylld skolkontext. Mot bakgrund av forskning, och den sociokulturella teorin analyseras elva semistrukturerade intervjuer med legitimerade svensklärare. Studien visar att lärare upplever alstrandet av läslust i dagens kravfyllda skolkontext som problematisk, då bedömning och betygssättning riskerar att hämma elevers lustfyllda lärande. Samtidigt framhålls textsamtal, bokval och formativ bedömning som undervisningspraktiker för att överbrygga paradoxen mellan att alstra läslust och att praktisera bedömning.

Syftet med föreliggande studie är att bidra till en förståelse för på vilket sätt några elever i årskurs fem upplever att deras läslust påverkas av huruvida de kan identifiera sig med karaktärerna i en skönlitterär bok eller ej. Frågeställningarna som besvaras är: ”På vilket sätt upplever de tillfrågade eleverna att läslusten påverkas av huruvida de kan identifiera sig med karaktärerna eller ej?” och “Vilka faktorer, enligt de tillfrågade eleverna, är avgörande för att eleverna ska kunna identifiera sig med karaktären?”. Studien är av kvalitativ karaktär och genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Totalt intervjuades tolv respondenter från parallellklasser i samma skola. Könsfördelningen är fem flickor och sju pojkar i 11–12 årsåldern. Resultatet visar att majoriteten av eleverna menar att de läser mer ifall de kan relatera till boken. Samtidigt uppger majoriteten av eleverna att de inte känner sig representerade i skönlitteraturen. Resultaten visar även att vilka faktorer eleverna identifierar sig med skiljer sig åt avsevärt. Slutsatserna är att läslusten ökar för majoriteten av respondenterna ifall de kan relatera till bokens karaktär eller relatera till omgivningen. Identifikation framstår inte som avgörande för val av bok.

Under ett antal år tillbaka har läsmotivationen, och läsförståelsen, bland svenska barn och ungdomar sjunkit drastiskt. En god läsförmåga där bland annat läsförståelse ingår kräver att eleverna känner läsmotivation och läser, vilket understryker vikten av läsmotivation. Därav är det relevant att förstå hur man i skolan kan arbeta för att främja läsmotivation. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att, utifrån tidigare forskning, förklara vad som kan påverka elevers läsmotivation, med fokus på en undervisningskontext och elever i grundskolans senare år. För att nå syftet användes följande frågeställning: Vilka faktorer framkommer utifrån tidigare forskning som betydelsefulla för läsmotivation hos elever? Resultatet visar att det finns en mängd olika faktorer som kan påverka läsmotivationen. Bakomliggande och omkringliggande faktorer är en del där kön, ålder och personer i omgivningen kan påverka. Vidare är elevens egen syn på sig själv och relationen till lärare, samt lärares kompetens och förmåga, av stor vikt för läsmotivationen. Aspekter som också i större utsträckning kan kopplas till undervisningen har visat sig vara relevanta: texterna i sig (svårighetsgrad, relaterbarhet, intresse och typ av källa), autonomi och delaktighet, att det finns läsande förebilder samt vikten av att undervisningen organiseras så att läsningen blir en del av en social gemenskap.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare rapporterar att de arbetar för att främja elevers läslust och stärka deras motivation till att läsa. Ramen för min studie utgår ifrån mina frågeställningar där jag har undersökt hur lärare ser på begreppet läslust, vad de anser främjar läslust och hur de rapporterar att de arbetar för att stärka elevers motivation till att läsa. Materialet har samlats in via intervjuer med fem verksamma lärare som arbetar i årskurs 1–3 och analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade att lärare ansåg att man bäst främjar elevers läslust genom att använda sig av regelbunden läsning och gemensam läsning. I intervjuerna framkom även andra faktorer som var särskilt viktiga för att främja elevers läslust. Vilket var bokvalet, välfungerande skolbibliotek och vårdnadshavarnas engagemang. Det visade sig tydligt att alla lärare ansåg att dessa faktorer är de viktigaste för att motivera elevers läsning och läslust.

The purpose of this study is to survey how teachers work with reading to motivate students to raise an interest. The aim of this study is to find answers on which elements can affect students reading habits, in which ways teachers can operate to make reading education motivating and how we can operate to build an interest and a desire to read among the students. The survey has been defined to operative teachers in Karlstad kommun and students in the ages 9- 10. To implement this study both qualitative observations and qualitative interviews have occurred. Three teachers have been interviewed and their classes has been observed. The result of this study shows that, a varying education is beneficial and promotes motivation and interest amongst the students. All teachers illustrate how important reading education is and puts much effort in presenting the students a continuous instruction in reading. / Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med läsning för att motivera elever att bygga ett intresse. Studiens avsikt är att få svar på vilka faktorer som kan påverka elevernas läsning, på vilka sätt som pedagoger kan arbeta för att göra läsundervisningen motiverande samt för att bygga ett intresse och en läslust hos eleverna. Studien har centrerats till verksamma pedagoger i Karlstad kommun samt elever i åldrarna 9–10 år. För att genomföra denna studie har kvalitativa observationer samt intervjuer genomförts. Tre pedagoger har blivit intervjuade och deras klasser har observerats. Resultatet av studien visar hur varierande arbetssätt främjar motivation och intresse hos eleverna. Samtliga deltagande lärare belyser hur viktigt läsundervisning är och lägger stor vikt vid att ge eleverna en kontinuerlig undervisning kring läsning.

Syftet med denna studie var att få en inblick i fyra lärares skönlitteraturanvändning i ämnet svenska som andraspråk. Data från semi-strukturerade intervjuer organiserades och analyserades i tematiska områden med fyra övergripande motiv: i vilken utsträckning fyra svenska som andraspråkslärare använder sig av skönlitteratur i deras undervisning, hur detta kopplas till styrdokument, deltagarnas uppfattning om läsning av litteratur i originalversion och lättläst form samt mål med undervisning i, och med hjälp av, skönlitteratur.  Denna studie visade att alla fyra lärare uppger att de använder skönlitteratur i minst hälften av all sin undervisning dock anser de ändå att detta inte räcker. Studiens deltagare är eniga om att skönlitteratur kan användas i nästintill alla områden av svenska som andraspråksundervisning. Det kan gynna elevernas grammatikfärdigheter, ordförråd, hör- och läsförståelse samt skrivförmåga.  Även om de fyra lärare i denna studie anser att modersmål är en viktig resurs i andraspråksinlärning tillåter de inte dess användning i samband med skönlitteraturaktiviteter under sina lektioner. Stor vikt läggs på val av skönlitteratur som är långt ifrån okomplicerat. Hänsyn måste tas till elevernas ålder, tidigare erfarenhet samt deras intressen.  Vidare forskning i större skala behövs för att få ett omfattande och representativt överblick på användning av skönlitteratur i ämnet svenska som andraspråk. Denna studie tjänar dock som en hänvisning till hur omfattande användningen av skönlitteratur kan vara och i synnerhet dess ofta oupptäckta potential i ämnet svenska som andraspråk.

Sammanfattning Mitt examensarbete strävar efter att ta reda på högläsningens betydelse för barns framtida läsinlärning och läslust. Genom litteratur och forskning inom ämnet belyser jag olika effekter som högläsning kan ge. Forskning inom området visar att föräldrar läser mindre för sina barn idag än tidigare, en trend som verkar hålla i sig För att se hur högläsningsvanorna ser ut i en helt vanlig klass, där eleverna är 6-8 år, innehåller arbetet en föräldraenkät där frågor angående högläsningsvanor återfinns för att sedan redovisas i resultatdelen. Även eleverna har deltagit i en enkätundersökning med syftet att ta reda på vad de tycker om högläsning samt om någon läser för dem hemma.   Arbetet innehåller även två intervjuer med lärare där deras tankar och arbetssätt redovisas, lärarnas åsikter och arbetssätt kopplas sedan till litteratur inom ämnet i en diskussion.        Resultatet av min undersökning visar att högläsning är så mycket mer än bara mysigt. Litteraturen och framför allt de intervjuade lärarna visar på många positiva effekter som högläsning kan ge. Lärarna berättar att syftet med deras högläsning är att ge eleverna en skön stund, där de kan varva ner och bara njuta. De talar också om att målet med högläsning är att väcka elevernas läslust samtidigt som eleverna får en chans att utveckla sina tankar och sin fantasi. I slutändan hoppas lärarna att högläsningen inspirerar eleverna att vilja läsa själva.    I arbetet belyser jag ett bokprojekt, som innebär att barn i förskoleåldern får gratisböcker av kommunen. Projektet bekostas av Bildningsnämnden i kommunen och har pågått i snart 20 år. Via föräldraenkäten har jag samlat in fakta om hur vanligt det är att hämta sin gratisbok samt vad föräldrarna har för tankar och åsikter om bokprojektet. Resultatet av min undersökning överensstämmer inte riktigt med bibliotekets resultat när det gäller andelen barn, som hämtar ut sina böcker. Enligt biblioteket hämtar 80 % sina böcker medan min undersökning visar att 65 %.hämtar sina gratisböcker. Föräldrar, som inte hämtat ut sina barns böcker gav flera orsaker till detta, det vanligaste svaret var dock att de helt enkelt glömt det De föräldrar som hämtat sina barn böcker uttalade sig positivt om bokprojektet, där tonvikten låg på hur viktigt det är med böcker för barn. / Abstract  The purpose with my thesis work is to provide information about the importance of reading aloud for children’s future reading comprehension and inclination to read. Thru literature and resurge within the subject I highlight different effects that reading aloud can accomplish. Resurge within the subject shows that parents today read less to their children than earlier, a trend that seems to continue. To see how the reading aloud habits look like in an ordinary class my work contains a parent survey where these issues are to be accounted for in the results section. Even the pupils has participated in a survey with the aim to find out what they think about reading aloud and if someone read to them at home.     The work also includes two interviews with teachers where their thoughts and practices are presented, teachers’ opinions and practices are then connected to the literature on the subject in a discussion. The results of my survey show that reading aloud is so much more than just cozy. The literature and the interviewed teachers say that the purpose shows the many positive effects that reading aloud can provide. Teachers tell us that the purpose of their reading aloud is to give the students an enjoyable time, where they can unwind and just enjoy. They also talk about the goal of reading aloud is to arouse students' love of reading while the students get a chance to develop their thoughts and imagination. In the end, the teachers hope that reading aloud will inspire students to read to themselves.    The work highlights a book project, which means that preschool children receive free books from the municipality. The project is paid for by the educational board of the municipality and has been going on for almost 20 years. Through the parent survey, I have gathered facts about how common it is to collect the free book and what the parents think about the book project. The results of my study do not match properly with the library results in the proportion of children who pick up their free books. According to the library fetches 80% their books while my survey shows that 65% pick up their free books. Parents who have not picked out their children's books gave several reasons for this; the most common answer was that they simply forgot it. The parents who picked their children books spoke positively about the book project, stressing the need on the importance of books for children.

Detta självständiga arbete sammanställer elva vetenskapliga artiklar som behandlar vilka effekter lärares högläsning har på elevers läslust. Vissa av artiklarna grundar sig på studier av mer kvantitativ art och andra är mer kvalitativa. De bakomliggande studierna i artiklarna har också haft olika informanter: vissa har enbart antagit lärares perspektiv och vissa har enbart utgått ifrån eleverna, medan några har grundat sig på både lärar- och elevperspektiv. Innehållet har analyserats systematiskt i syfte att ta reda på vilka komponenter som lärarens högläsning behöver för att den ska bidra till att elevers läslust ökar. Arbetet har utförts som en systematisk litteraturstudie där innehållet i artiklar har kodats, kategoriserats och tematiserats. Enligt analysen framstår det som att det finns fyra komponenter som bör ackompanjera högläsningen för att den ska påverka elevernas läslust positivt: strategier och struktur, genuint intresse , intressant material och valfrihet samt social kontext. Lärare bör planera sin undervisning för att inkludera dessa fyra komponenter i högläsningssituationen.

Den här studien syftar till att undersöka läsintresset och faktorer som påverkar läsningen hos elever i årskurs nio på en högstadieskola i Sverige. Studien syftar även till att ta reda på hur lärare vid samma skola arbetar med läsning av skönlitteratur och hur de definierar begreppen läsintresse och läslust. De metoder som använts är en kvantitativ metod med enkäter samt en kvalitativ metod med intervjuer av lärarna. Resultatet visar att majoriteten av eleverna inte tycker om att läsa alls och när de väl läser är det främst material från elektroniska källor så som websidor och bloggar. Alla lärare som intervjuades har märkt av elevernas minskade läsintresse och de arbetar på varierande sätt för att främja sina elevers läsintresse. / This study aims to investigate the interest of reading and which factors that affect reading among students in grade nine in a Swedish school. The study also aims at finding out how teachers at the same school work with the skill of reading. How the teachers define the terms interest of reading and pleasure of reading will also be defined. The methods used are a quantitative method through surveys as well as a qualitative method with interviews of the teachers. The results of the study show that a majority of the students do not enjoy reading at all and when they read their reading is mostly from electronic sources such as websites and blogs. The teachers who were interviewed all have noticed a decrease in the interest of reading among students and they use a variety of methods to increase the interest of reading among their students.