Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv undersöka elevers inställning till att läsa både i skolan och på sin fritid. Hur ser elever på läsning av skönlitteratur och ämnesböcker i skolan, hur ser de på läsning på sin fritid, hur ställer sig elever till att läsa analogt och digitalt idag och vad har de för synpunkter på hur skolan kan öka läslusten. Studien använder sig av en blandad metod där både kvantitativ undersökning i form av enkät och en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer genomförs. De teoretiska ramverk som tillämpas är ett fenomenologiskt och hermeneutiskt ramverk. Resultatet visar att fler elever är positivt inställda till läsning men att det hör ihop med utbud av böcker och motivation. Läsning på fritiden anser eleverna är viktigt men det är få som faktiskt läser böcker utanför skolan. Resultaten visar också att elever gärna använder sig av digitala verktyg när det ska läsas. Att lyssna på när någon läser eller använda en fysisk bok får högre svarsfrekvens när eleverna blev tillfrågade om vad som är det skönaste sättet att läsa eller lyssna på. Elevernas synpunkter på hur skolan kan öka läslusten visar på att fler elever önskar högläsning och ett bättre utbud av spännande och bra böcker samt att de vill få vara med att ta fram de böcker som ska läsas tillsammans.

The purpose of this study is to understand teachers' view of what function the reading-aloud of fiction serves in preschool. A recent event motivating such a focus is the Government's stated aim of promoting reading in preschools and a general emphasis on reading as a teaching tool, which has been clarified in the 2018 revision of the preschool curriculum.  The result of my survey shows that more than half of the 368 participants are aware of or have heard about the Government's approach to reading, while just over a quarter of the participants do not know about it. However, most of them are positive about the school's clarification of reading as a teaching tool, regardless of whether they know about the initiative or not.  According to the result, reading aloud is prioritized by the teachers themselves and just under half of the teachers make their choices based on the students' wishes. In those cases, it is most common that the teacher selects books recommended by teacher colleagues or other teachers on social media.  The results also reveal that the stated purpose of reading aloud is to awaken the reading desire and gain a common language experience as well as to make the students interested in books. Here, the Swedish National Agency for Education emphasizes primarily the teachers' fourth option, namely reading as a pedagogical tool. Teachers also point out that the daily fruit session is well suited for taking time to read. / Syftet med studien är att bidra till en förbättrad förståelse av lärares syn på vad högläsning av skönlitteratur fyller för funktion i förskoleklass. Bakgrunden är regeringens tydliga satsning på högläsning i förskolor samt skolverkets betoning på högläsning som pedagogiskt redskap, vilket förtydligats i 2018 års revidering av läroplanen för förskolan.  Resultatet av min enkätstudie visar att mer än hälften av de 368 deltagarna känner till eller har hört talats om riksdagens satsning på högläsning, medan drygt en fjärdedel av deltagarna inte känner till den. Däremot ställer sig en övervägande del av deltagarna positiv till skolverkets förtydligande av högläsning som pedagogiskt verktyg, oavsett om de känner till satsningen eller ej.  Enligt resultatet prioriteras högläsningsböcker som läraren har läst själv och knappt hälften av lärarna gör sina val utifrån elevernas önskemål. Därefter är det vanligast att läraren går på rekommendationer från lärarkollegor och lärare på sociala medier.  Resultatet visar även att lärarnas främsta motiv till högläsning av skönlitteratur är att väcka elevers läslust och att skapa en gemensam språkupplevelse samt väcka elevens intresse för böcker. Här betonar Skolverket främst lärarnas fjärde alternativ, nämligen högläsning som pedagogiskt verktyg. Lärare påtalar även att den dagliga fruktstunden lämpar sig väl för att ta tid till högläsningen.

<p>Syftet med min uppsats är att redogöra för och diskutera hur en lärare arbetar med läslust och språkutveckling, samt hur hennes elever upplever denna undervisning. Läslust handlar om mycket mer än att bara tycka om att läsa böcker, såväl i skolan som på fritiden. Elever med läslust kan ta upp en bok att läsa som avkoppling, lika gärna som de kan se på tv.</p><p>För att undersöka mitt syfte har jag studerat en klass i en Stockholmsförort. Jag har intervjuat en lärare, samt fyra av hennes elever, för att ta reda på hur läraren arbetar med att skapa och upprätthålla läslusten hos eleverna, och hur eleverna uppfattar lärarens undervisning kring läslust. Jag har även gjort en enkätundersökning med alla elever i klassen, för att ta reda på hur de upplever läslust, och vad de tycker om lärarens arbetssätt för att skapa läslust.</p><p>Resultaten av min undersökning visar att det är skillnad mellan flickors och pojkars läsning. Oftast är det flickor som läser mest, vilket kan bero på flera faktorer. En anledning är att flickor har fler läsande förebilder och att många pojkar uppfattar läsning som omanligt, och de väljer därför bort det. Jag har även upptäckt att läraren inte medvetet arbetar med läslust, och att hennes elever inte upplever att läraren uppmuntrar dem till läsning.</p><p>Det är väldigt viktigt att elever har goda läsande förebilder som kan motivera och skapa nyfikenhet till läsning. Även att tidigt börja med läsning i skolan, samt att läraren har god bokkännedom och kan föra givande boksamtal efter att ha avslutat en bok, är viktigt. Det är betydande att läraren kan övertyga läsovana elever till att läsning är ett nöje, och att läraren hittar rätt bok till rätt elev.</p> / <p>My study’s aims are to describe and discuss how a teacher work with reading-inclination and language acquisition, and how her pupils perceive this teaching. Pupils that have reading-inclination can take a book and read it at home, as well as they can turn on the TV.</p><p>To achieve my aim I have studied a multilingual class in a suburb to Stockholm. I have interviewed one teacher and four of her pupils. I have also done a questionnaire-investigation with all the pupils in her class. I want to know if the teacher is aware of how she is working with the pupils to make them have reading-inclination while they are reading books. I would also like to know what the pupils think of reading-inclination and if they like to read.</p><p>The results of my study show that there is a large difference between the girls’ and the boys’ reading. The girls like to read more than the boys. One reason can be that girls have more reading models and that boys think reading is something feminine. I have also discovered that the teacher is not deliberately working with reading-inclination and her pupils don’t feel like she is encouraging them to read.</p><p>It’s very important with good role models that can justify and make the pupils curious about reading. It’s important for the pupils to start reading early in school, and for the teacher to have a good book-knowledge and lead profitable book-conversation after finishing a book. It’s also important for the teacher to convince pupils that are unaccustomed book-readers that reading is a pleasure, and to find the right book too the right pupil.</p>

Syftet med min uppsats är att redogöra för och diskutera hur en lärare arbetar med läslust och språkutveckling, samt hur hennes elever upplever denna undervisning. Läslust handlar om mycket mer än att bara tycka om att läsa böcker, såväl i skolan som på fritiden. Elever med läslust kan ta upp en bok att läsa som avkoppling, lika gärna som de kan se på tv. För att undersöka mitt syfte har jag studerat en klass i en Stockholmsförort. Jag har intervjuat en lärare, samt fyra av hennes elever, för att ta reda på hur läraren arbetar med att skapa och upprätthålla läslusten hos eleverna, och hur eleverna uppfattar lärarens undervisning kring läslust. Jag har även gjort en enkätundersökning med alla elever i klassen, för att ta reda på hur de upplever läslust, och vad de tycker om lärarens arbetssätt för att skapa läslust. Resultaten av min undersökning visar att det är skillnad mellan flickors och pojkars läsning. Oftast är det flickor som läser mest, vilket kan bero på flera faktorer. En anledning är att flickor har fler läsande förebilder och att många pojkar uppfattar läsning som omanligt, och de väljer därför bort det. Jag har även upptäckt att läraren inte medvetet arbetar med läslust, och att hennes elever inte upplever att läraren uppmuntrar dem till läsning. Det är väldigt viktigt att elever har goda läsande förebilder som kan motivera och skapa nyfikenhet till läsning. Även att tidigt börja med läsning i skolan, samt att läraren har god bokkännedom och kan föra givande boksamtal efter att ha avslutat en bok, är viktigt. Det är betydande att läraren kan övertyga läsovana elever till att läsning är ett nöje, och att läraren hittar rätt bok till rätt elev. / My study’s aims are to describe and discuss how a teacher work with reading-inclination and language acquisition, and how her pupils perceive this teaching. Pupils that have reading-inclination can take a book and read it at home, as well as they can turn on the TV. To achieve my aim I have studied a multilingual class in a suburb to Stockholm. I have interviewed one teacher and four of her pupils. I have also done a questionnaire-investigation with all the pupils in her class. I want to know if the teacher is aware of how she is working with the pupils to make them have reading-inclination while they are reading books. I would also like to know what the pupils think of reading-inclination and if they like to read. The results of my study show that there is a large difference between the girls’ and the boys’ reading. The girls like to read more than the boys. One reason can be that girls have more reading models and that boys think reading is something feminine. I have also discovered that the teacher is not deliberately working with reading-inclination and her pupils don’t feel like she is encouraging them to read. It’s very important with good role models that can justify and make the pupils curious about reading. It’s important for the pupils to start reading early in school, and for the teacher to have a good book-knowledge and lead profitable book-conversation after finishing a book. It’s also important for the teacher to convince pupils that are unaccustomed book-readers that reading is a pleasure, and to find the right book too the right pupil.

This project investigates how four teachers work to encourage their pupils’ love of reading. The study was conducted with the focus on teachers working in grades 1–3. The teacher’s view of their own role in furthering love of reading is also considered.It is hoped that other teachers will gain inspiration and ideas about how to work to motivate their pupils to read.To ascertain the four teachers’ opinions and thoughts I conducted qualitative interviews which I then analysed with the help of sentence concentration.The study shows that the teachers work in similar ways, but what they all have in common is that they further love of reading through methods that include conversation and communication with classmates and teacher. It has also been found that the teachers think that the responsibility for encouraging children’s lies not just with the teacher but also in the children’s home.

Reading in Sweden has not always looked like it does today. Reading and reading comprehension has a history and it has been influenced by different factors, earlier as well as today. Today the society has a different view of reading and reading comprehension than before. Reading today is more like a central part of a human’s everyday life where we are surrounded by different forms of writing that requires reading constantly. The purpose of this essay is to examine how the past and current research looks at children´s reading and reading comprehension in Sweden, within the school subject Swedish. What the literature says about how the society sees reading today what it looked like in the past and also its development over time. This study also aims to analyze if there are any socio-economic factors that affects children's reading and reading comprehension. In order to pursue this study, we have chosen to use the following questions: What does the previous research say about reading comprehension? How does the previous research look at reading in a historical perspective? What does the previous research say about children's reading comprehension today? Which socio-economic factors have influence on children’s reading and reading comprehension? We have chosen to do a literature-study which is based on previous research about children´s reading and reading comprehension, both national and international. In order to obtain relevant research for our area, the research was made on different databases such as DiVA, ERIC and the school library. We have chosen to look at the previous research through the transactional theory made by Louise Rosenblatt (2002). This study showed that the view of reading and reading comprehension has changed through time. The study showed that the socio-economic factors as gender, heredity and environment has an effect on children´s reading and reading comprehension.

Syftet med den här studien är att undersöka hur tre lärare i årskurs 1 arbetar med läsmotivation. Vidare är syftet att undersöka om pojkar och flickor motiveras till läsning på samma sätt. Läsförmåga är en förutsättning för att kunna leva och verka i ett samhälle, eftersom läsning är centralt i människors liv. Det framgår dock av PIRLSresultat från 2016 att flickor presterar bättre än pojkar när det kommer till läsning. Jag vill därför undersöka hur lärare motiverar elever till läsning. Den här studien baseras på tre observationer och tre intervjuer med yrkesverksamma lärare. Observationerna dokumenteras i observationsscheman utifrån bestämda händelser, och intervjuerna spelas in och transkriberas. Resultatet visar att flickor och pojkar generellt inte motiveras till läslust på samma sätt. Det som motiverar elever till läsning är individuellt och beror inte på kön. Elever motiveras till läsning genom att lärare bland annat förklarar nyttan av att kunna läsa samt genom att eleverna själva får välja böcker.

Statistik visar på att unga, framför allt killar, läser allt mindre. Detta kan antas bero på en rad olika faktorer, bland annat de senaste årens teknologiska framsteg. Denna studie ämnar undersöka hur ett omslag inom genren ungdomslitteratur kan utformas för att tilltala högstadiekillar samt hur stor betydelse omslaget har för målgruppens läslust. Utifrån insamlad data från målgruppen och yrkesverksamma inom bokbranschen samt relevanta teorier, har sex olika designförslag tagits fram. Designförslagen baserades på befintliga titlar från 2017. För att kunna uppfylla studiens syfte lät vi målgruppen och personer i närliggande grupper rent demografiskt värdera dessa, såväl som en formgivare på Bonnier Carlsen. Värderingen påvisade att målgruppen anser att det viktigaste med ett bokomslag är att det förmedlar en känsla. Avbildande illustrationer eller fotografier och tilltalande färger verkar spela en central roll för ett bokomslags attraktionskraft hos målgruppen. Typografi har visat sig vara mindre viktigt än motivet, medan helheten är det som verkar vara viktigast. Studien visar även att bokomslag har en stor betydelse för högstadiekillars läslust.

Syftet med undersökningen är dels att undersöka hur mycket tid 257 svensklärare i årskurs F-6 upplever att läsningen får i deras undervisning och dels att synliggöra huruvida eleverna får samtala med varandra om det lästa. Vidare är syftet också att dels undersöka hur mycket barn- och ungdomslitteratur läraren läser och dels ta del av lärarnas tankar om hur deras läsundervisning kan utvecklas utifrån verksamheten men också sig själva. För att besvara syftets frågeställningar användes en enkät av främst kvantitativ karaktär men med inslag av öppna frågor. Resultatet visar att de flesta lärare ser på läsning som en social aktivitet. Lärarna anser det viktigt med sin egen läsning av barn- och ungdomslitteratur och läser i den mån de hinner. Elevernas läsning av skönlitteratur, lärarens högläsning och samtal mellan elever om texter är vanligt förekommande i den planerade undervisningen, men inte i alla klassrum. Det visar sig även att många lärare önskar mer tid för att arbeta med att inspirera till läsning, ett större samarbete med verksamheten, men också att de önskar att förbättra yttre faktorer såsom klassrum, läshörnor och bibliotek.

Denna studie undersöker hur fem svensklärare i gymnasieskolan upplever sitt arbete med att främja elevers lust att läsa, vilka möjligheter och hinder de upplever i detta arbete samt hur dessa erfarenheter kan förstås i relation till ökade krav på mätbara kunskaper i en alltmer resultatstyrd skola. Studiens empiriska material utgörs av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma svensklärare, fördelade på tre olika skolor. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av självbestämmandeteorin av Ryan &amp; Deci med dimensionerna inre och yttre motivation, McCormicks allmänna och litterära repertoarer, Dahler-Larsens begrepp konstitutiva effekter samt det som Borsgård benämner som rekontextualiseringsfältet på den didaktiska nivån. Resultatet visar att samtliga deltagare upplever att de på olika sätt försöker stimulera elevers lust att läsa skönlitteratur, där bland annat gemensam läsning och litteratursamtal lyfts fram som viktiga komponenter i detta arbete. Samtidigt upplever lärarna hinder i arbetet på grund av tidsbrist och kursplanernas utformning, med dess centrala innehåll och kunskapskrav, vilket leder till att läsningen av skönlitteratur ofta får stå tillbaka till förmån för andra delar av kursinnehållet som av lärarna uppfattas som mer dominerande. Kunskapskrav, uppgifts- och betygsfokus får således konstitutiva effekter för dessa lärares arbete med skönlitteratur i undervisningen.Avslutningsvis diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning och förslag till fortsatt forskning presenteras.