The purpose of this study was to highlight educators' view of the Government's reading-promoting efforts to make visible if the efforts facilitate the difficulties that the teachers experience when it comes to reading aloud for children in preschool, and whether educators who work with children in preschool believe that investments should be made in other areas rather than reading aloud to achieve the government's goals with the reading-promoting efforts. The survey was conducted in the form of a websurvey aimed at educators who work with children in preschool. 100 people responded to the questionnaire and thereby participated in the survey. The study uses Bronfenbrenner's developmental ecological system theory to explain and analyse the results that emerged from the study. The result shows that educators who work with children in preschool experience large groups of children and lack of time as the biggest challenges when it comes to reading aloud in preschool. It shows that the majority of respondents believe that the Government's reading-promoting efforts to a certain extent have helped to create better conditions for reading aloud in preschool, but also that a large part of the respondents believe that investments should be made in other areas than just reading to achieve the government's purpose of the current investments. It appears on several occasions that reduced children's groups would facilitate the work with reading aloud at the preschool. The result also shows that the respondents do not feel that they have great potential for influence in political decisions concerning preschool and that almost all participants wish that they had greater influence than what they have today.

Mätningar av barn i skolåldern har visat en försämring inom läs- och skrivförmåga. Genom att utveckla och fördjupa lärarnas kompetenser om barns lärande inom språk-, läs- och skrivdidaktik, stärks barnens språkliga förmåga redan från tidig ålder. Denna utveckling och fördjupande av lärarnas kompetenser inom språk-, läs- och skrivdidaktik sker genom Läslyftet. För att synliggöra vad läslyftet har haft för påverkan på förskollärarna och verksamheten är det genom denna studie syftet att beskriva förskollärares uppfattningar om Läslyftet som metod för kompetensutveckling. Frågeställningarna för studien är: Vilka uppfattningar har förskollärare om Läslyftet? På vilket sätt har Läslyftets kollegiala lärande främjat kompetensutveckling inom språk-, läs- och skrivdidaktik? Hur påverkar förskollärares inställning till Läslyftet sin kompetensutveckling inom språk-, läs- och skrivdidaktik?  Ämnet undersöks genom kvalitativa intervjuer där sex förskollärare medverkade. Förskollärarnas uppfattningar om Läslyftet analyserades med hjälp av ramfaktorteorin och Learnings Studies två nivåer om lärande. Utgångspunkterna från ramfaktorteorin är personramen och den fysiska ramen och Learning Studies två nivåer om lärande, lärarens lärande och elevers lärande.  Resultatet visar att det kollegiala lärandet har varit en genomgående faktor för förskollärare att utveckla sina kompetenser inom språk-, läs- och skrivdidaktik. Läslyftets ämnesinnehåll och modell för kompetensutveckling har överskådligt uppfattats som positiv och givande. Förskollärarna uppfattar en förändring i sin inställning kring språk-, läs- och skrivdidaktik samt att det kollegiala har varit meningsfull för en gemensam utveckling för arbetslagen.

Denna undersökning baseras på att jag med hjälp av en kvalitativ metod valt att undersöka hur lärare undervisar i läsförståelse samt hur de arbetar för att eleverna ska få möjlighet att utveckla en god läsförståelse. Detta för att jag saknade en uttrycklig bild av hur lärare väljer att bygga upp sin undervisning i läsförståelse. Denna undersökning baseras på fem genomförda intervjuer med lärare som undervisar i årskurserna 4-6. I denna uppsats är kapitel två, Bakgrund, och kapitel fem, Resultat, de mest omfattande delarna. Bakgrunden är uppdelad i sju avsnitt, där det till en början redogörs för vad läsförståelse är för något. Efter detta redogörs det för innebörden av att undervisa i läsförståelsestrategier, hur styrdokumenten framställer läsförståelse, samt vilka faktorer som kan påverka elevers läsförståelse. Slutligen kommer ett avsnitt där Läslyftet, en fortbildning som många av de lärare som intervjuats genomgått, förklaras. I tidigare forskning finns tre delar – Skolinspektionens kvalitetsgranskning av läsförståelseundervisning, den senaste PIRLS-undersökningen samt teoretiska utgångspunkter. I det tredje avsnittet, Teoretiska utgångspunkter, redogörs för ett hermeneutiskt perspektiv, som tillämpats i samband med denna undersökning. Det hermeneutiska perspektivet utgår från att tolka meningen med människoskapande ting i relation till de sammanhang som skapat dem. Den metod som används för att förstå meningen är tolkning (Brinkjaer &amp; Høyen, 2013, s. 73), vilket är ett viktigt inslag i denna undersökning. Mina huvudsakliga resultat från de genomförda intervjuerna är att samtliga intervjudeltagare anser att läsförståelse är viktigt i många avseenden, att läsförståelse inte bara behövs i ämnet svenska utan i alla skolämnen, samt att skolans tid räcker till att eleverna ska få möjlighet att utveckla en god läsförståelse. Fler saker som lärarna är överens om är att det finns ett tydligt samband mellan läsning och skrivande och att det är viktigt att erbjuda texter i olika svårighetsgrader till eleverna. Gällande läsförståelsestrategier, berättar tre av de intervjuade att de inte använder några specifika läsförståelsestrategier i undervisningen. / <p>2018-06-15</p>

No description available.

Läs – och skrivsvårigheter är ett problem som den svenska skolan kämpat emot länge och det är ett problem som succesivt eskalerat. I internationella mätningar uppvisar Sverige gång på gång sjunkande resultat i läsförståelse. Denna eskalation av problemet är egendomlig eftersom de akademiska institutionerna i Sverige presenterat adekvata lösningsalternativ och forskning att luta sig emot när det gäller läs- och skrivutveckling. Behovet av att utarbeta lässtrategier, bemöta olika texttyper, vad som kännetecknar en god läsare och vikten av textsamtal är exempel på det forskarvärlden menar är centralt för att undvika läs- och skrivsvårigheter. Trots att det råder viss konsensus på området är det inte sällan som dessa forskningsbaserade metoder och lösningsalternativ misslyckas med att implementeras i den svenska gymnasieskolan. Att forskning och pedagogiska program inte sipprar ut i praktiken ute på skolorna, utan tenderar att arkiveras och stanna på universitet och högskolor. I syfte att återta Sveriges höga position i de internationella mätningarna och få bukt med läs- och skrivproblematiken tog regeringen under 2013 de första stegen med projektet: Läslyftet. Tanken bakom detta projekt var att med hjälp av vetenskap, forskning och beprövad erfarenhet förmedla tillvägagångssätt och metodstöd till lärare och skolor i Sverige med målet att utveckla elevernas läsförståelse. Utifrån bakgrunden att forskningen och vetenskapen kring läs – skrivsvårigheter inte lyckats implementeras i de svenska gymnasieskolorna ämnar denna studie således att utreda huruvida det statliga projektet, Läslyftet, kan fylla funktionen att utgöra en brygga mellan den akademiska forskningen och gymnasieskolan. Med andra ord, om Läslyftet har den funktionen att den bidrar till att implementera vetenskapens lösningsalternativ på läs – och skrivproblematiken i Sverige. Vidare söker denna studie svar på om Läslyftet påverkar den övergripande pedagogiken samt den mer konkreta didaktiken hos enskilda lärare i gymnasieskolan.

The education for teachers regarding student’s development of the reading ability called The Reading Enhancement is one of the Swedish National Agency for Education’s major investments, which has cost about SEK 800 million so far and is estimated to reach about 60,000 teachers throughout Sweden. Has the investment generated the result that the National Agency for Education strives for regarding a language-developing way of working in all subjects at all stages of the education system?     The purpose of this study is to compare the answers from teachers who teach Swedish and other subjects apart from Swedish regarding to how they use the methods and ideas from The Reading Enhancement in their teaching. It describes if the teachers in the survey express that a language-developing way of working has been developed at their unit after the education. The study also compares the answers from the teachers regarding if they express that the education was worth it regarding the time and effort spend and what it gave due to personal  and collegial progress.  The study is based on a survey with open-ended questions addressed to teachers in all subjects of the school. The result showed that those who teach in Swedish, in whole or in part, experience The reading Enhancement as very good, while those who do not teach in Swedish experience it as less valuable. / Läslyftet är en av Skolverkets stora satsningar som kostat runt 800 miljoner kronor och beräknas omfatta ca 60 000 lärare i hela Sverige. Har då satsningen verkligen gett det resultat som Skolverket eftersträvar med ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen i alla skolans stadier?      Syftet med den här studien är att jämföra hur lärare i dels svenska, dels andra ämnen förutom svenska svarat att de använder sig av kunskaperna från Läslyftet och om de uttrycker att det har lett till ett språkutvecklande arbetssätt på deras enhet. Studien redogör också för jämförelser kring om de uttryckte att det var värt det i förhållande till tid och insats gentemot vad det gav.      Studien grundar sig på en enkätundersökning med öppna frågor riktad till lärare i skolans alla ämnen. Resultatet visar att de som undervisar i svenska, helt eller delvis upplever Läslyftet som mycket bra medan de som inte undervisar i svenska underlever det som mindre värdefullt.

Clausson, Marie och Svensson, Linda (2018). Att lyfta språk-, läs- och skrivutveckling tillsammans med dina kollegier. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Läslyftet är ett fortbildningsprojekt som Skolverket startade 2013. Genom en dokumentstudie analyseras en av Läslyftets moduler, Lässtrategier för sakprosa, som har som syfte att behandla lässtrategier för sakprosa och visa hur en explicit undervisning om läsning kan utveckla elevernas förståelse. Sakprosa avser all text som inte är fiktiv och kan innehålla texter som argumenterande, berättande, och diskuterande. Med ämnesspecifika lässtrategier menas i första hand de strategier som utgår från texter inom ett specifikt ämne, medan generella lässtrategier är applicerbara på texter inom flera ämnen. Vad vi vill ta reda på är vad denna explicita undervisning, alltså de metoder och arbetssätt som erbjuds i Läslyftets modul, går ut på. Studiens syfte är att undersöka vilka ämnesspecifika och generella aspekter av läsande som lärare erbjuds i Läslyftets modul. De teoretiska perspektiven som har använts som analysverktyg är ämneslitteracitet (disciplinary literacy), bygga ämneskunskap (envisioning knowledge) och reciprok undervisning (reciprocal teaching). Vi kommer fram till att det är generella strategier, snarare än ämnesspecifika, som ges mest utrymme i modulen. Diskussioner förs om att fokus läggs på olika nivåer av text inom svenskämnena, om multimodala texter och om de förväntningar på lärare som framkommer i modulen.

Skolverket har på uppdrag av regeringen gett ut fortbildningsmaterialet Läslyftet i syfte att öka svenska elevers läsförmåga. Läslyftet består av olika moduler som innefattar åtta olika delar vilka bland annat består av en artikel skriven av forskare inom läs- och skrivfältet samt förslag på undervisningsaktiviteter för klassrum. För att satsningar som Läslyftet ska bli lyckade krävs en samverkan mellan teori och praktik, vilken visat sig vara problematisk. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Läslyftets del ”Förhållningssätt och strategier för att förstå” fungerar som kompetensutvecklande material på en skola som inte tillhandahåller statsbidrag. För att uppfylla syftet har följande forskningsfrågor formulerats: på vilket sätt ger Läslyftets material och upplägg skolans lärare förutsättningar för att förstå och implementera forskningen i undervisningen och hur kan materialet förbättras? Vilka ytterligare faktorer påverkar hur skolans lärare förstår den forskning som presenteras i materialet? I litteraturgenomgången presenteras teorier kring pedagogisk förändring, problematiken kring den samt hur den bör utformas för bästa resultat. Vi presenterar också forskning som visar på skillnaden mellan teori och praktik inom svenskämnet gällande litteraturdidaktik. För att besvara våra forskningsfrågor har vi utfört fyra observationer i samband med arbete kring den aktuella delen av Läslyftet på en skola i södra Sverige. Materialet har transkriberats och kategoriserats enligt två teman; de förutsättningar Läslyftets upplägg och material ger lärarna samt vilka andra faktorer som påverkar lärarna i deras förståelse och implementering av materialet. Analysen har integrerats med empirin som presenteras i kronologisk ordning. En av slutsatserna för examensarbetet är att lärarna genom den pedagogiska diskussionen får förutsättningar att skapa förståelse för den forskningsbaserade artikel som tillhör Läslyftet men att innehållet ger för stort tolkningsutrymme för att säkerställa att målet nås. En annan slutsats är att lärarna i liten utsträckning använder de undervisningsförslag och praktiska exempel som föreslagits i artikeln och att någon tydlig progression inte syns. Ytterligare en slutsats är att lärarnas förutsättningar för att förstå materialet kan förbättras avsevärt. Vi presenterar avslutningsvis konsekvenser för vår framtida yrkesutövning, vi för en kritisk reflektion kring undersökningen samt ger förslag på vidare forskning.

Syftet med min undersökning är att få kunskap om läslyftets betydelse för lärare och elever. De frågor som ställs är:•Vilken påverkan har Läslyftet haft för lärarens utveckling av undervisningen?•Vad anser lärarna har påverkat elevernas läsutveckling?•Vilken skillnad har lärarna sett på elevernas läsutveckling mellan klasser och årskurser som ingått och inte ingått i Läslyftet?För att kunna besvara mina frågor har jag genomfört en kvalitativ studie genom intervjuer med sex lärare som undervisar i svenska i årskurser F-6. Lärarna kommer från samma skola och har medverkat i Läslyftet.Mitt resultat redogör för lärares erfarenheter av och funderingar över Läslyftet samt hur de ser på elevers utveckling genom Läslyftets modeller och arbetssätt. I resultatet blir det tydligt att lärare i undersökningen har utvecklats genom Läslyftet och att lärares utveckling har påverkat elevers utveckling positivt. I resultatet synliggörs det också att lärare utvecklats genom kollegialt lärande.I slutsatsen diskuteras lärares utveckling genom det kollegiala lärandet och fortbildningens betydelse för lärares utveckling av undervisning, samt bestående förändring av elevers utveckling genom Läslyftet.