This thesis is a qualitative examination of main libraries’ work with accessible media. Based on semi-structured interviews with eight librarians working towards children and youth, the purpose of this study is to examine the opportunities and challenges presented by new digital aspects in accessible media. This was accomplished by reviewing the informants’ statements through a self-developed tool of analysis. This tool mirrored the purpose of the study and was developed by compiling the results of previous studies into themes. These themes were then further developed in concurrence with transcriptions of the interviews.The findings of the study were that the librarians were aware that readers with a need for accessible media are invisible, but lack the time to apply sufficient directed operations to make them visible. However, this invisibility also worked through a new mobile app for distributing talking books, Legimus, to normalize the need for accessible media. Thus the work often centered around a balancing act between making these readers visible and not distinguishing them as outliers. In part because of new digital features, there was a lack of direct contact with members of the intended group. This was bridged by contacting and/or collaborating with a third party like relatives or other professionals. Physical titles available within accessible media are limited but because of Legimus this was not the case for talking books. The group’s status as especially prioritized was emphasized by all informants, although they often felt time lacking to properly apply that priority.

The international study Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) revealed that reading proficiency has deteriorated among Swedish students between 2001 and 2021, and this has therefore become a priority area for the Swedish government (Regeringskansliet, 2023). There are various explanations for this change, but one aspect that has not been sufficiently considered is the effect of reading joy. Therefore, this study has chosen to focus on reading joy and individuals with reading disabilities. The focus of this study is accessibility and reading joy. These concepts are used to understand the problems that individuals with reading disabilities experience and how their reading joy is affected by these disabilities. In this project, a digital book adapted for individuals with reading disabilities was developed. A HumanCentered Design (HCD) process was followed, placing the participant's needs at the center with a focus on satisfying these needs through the design (Arvola, 2020, s. 12–13). Methods such as interviews and usability tests were used to gain insights from the users. The final design of the digital book included various elements to improve the reading experience. Colors, images, and an audiobook with ambient sounds were used to enhance immersion. Moving images within the text were also tested to reinforce the story and increase reading joy. In summary, an interactive and sensory reading experience was created to make reading more accessible and enjoyable for individuals with reading disabilities. The results of the entire project indicate that it is important to satisfy the needs of individuals with reading disabilities to create reading joy for them. The results also showed that increased modalities provide an enhanced experience that increases reading joy, and that reading joy is important for better understanding of the text. / Genom den internationella studien Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) framkom det att läsförmågan har förvärrats hos svenska elever mellan 2001 och 2021, och detta är därför nu ett prioriterat område för den svenska regeringen (Regeringskansliet, 2023). Det finns olika förklaringar till denna förändring, men en aspekt som inte har beaktats tillräckligt är effekten av läsglädjen. Därför har denna studie valt att fokusera på läsglädje och personer med läsnedsättningar. Fokus för denna studie är tillgänglighet och läsglädje. Dessa begrepp används för att skapa förståelse för de problem som personer med läsnedsättningar upplever och hur deras läsglädje påverkas av dessa nedsättningar. I detta projekt utvecklades en digital bok anpassad för personer med läsnedsättningar. En Human-Centered Design (HCD) process följdes, där deltagarens behov lades i centrum med fokus på att tillfredsställa dessa behov genom designen (Arvola, 2020, s. 12–13). För att få insikter från användarna användes metoder som intervjuer och användbarhetstester. Den färdiga gestaltningen av den digitala boken inkluderade olika element för att förbättra läsupplevelsen. Färger, bilder och en ljudbok med omgivande ljud användes för att öka inlevelsen. Rörliga bilder inom texten testades också för att förstärka berättelsen och öka läsglädjen. Sammanfattningsvis skapades en interaktiv och sensorisk läsupplevelse som syftar till att göra läsning mer tillgänglig och njutbar för personer med läsnedsättningar. Resultaten av hela projektet visar att det är viktigt att tillfredsställa behoven hos personer med läsnedsättningar för att skapa läsglädje för dem. Resultaten visade också att ökade modaliteter ger en förstärkt upplevelse som ökar läsglädjen och att läsglädje är viktigt för att få en bättre förståelse av texten.