Elevens läsförmåga påverkar hur eleven tar till sig textinnehåll, vilket i sin tur inverkar på kunskapsinhämtningen. Undervisning i läsning är viktig i alla skolans ämnen då ämnestexter ställer olika krav på läsförmågan. Matematiska texter har sina särskiljande egenskaper och kan orsaka problem, särskilt för elever i lässvårigheter. Syftet med denna studie var att synliggöra hur lärare som undervisar i matematik på mellanstadiet arbetar för att öka förutsättningarna för lärande och utveckling för elever i lässvårigheter. Den teoretiska utgångspunkten har varit modellen The simple view of reading som på ett tydligt sätt visar på komplexiteten i läsning samtidigt som den belyser hur läsningens beståndsdelar, avkodning och språklig förståelse, påverkar elevens läsförmåga i matematikämnet. Den tidigare forskningen som lyfts i studien beskriver hur viktigt det är att matematiklärare har kunskap om båda dessa delar för att kunna främja och stödja i sin undervisning för elever i lässvårigheter. I studien har en kvantitativ forskningsansats valts för att uppnå syftet och för att samla in empiri har en anonym enkät utformats och besvarats av matematiklärare på mellanstadiet via professions- och ämnesrelevanta grupper via sociala medier och via e-post. Resultatet visade att lärarna redan idag gör en hel del i sin undervisning, genom aktiviteter som tycks främja elevers läsning och med åtgärdande insatser för elever i lässvårigheter. Samtidigt blev det synligt att lärare efterfrågar mer kunskap om hur läsning och lässvårigheter påverkar lärande och utveckling i matematikämnet. Denna studie har visat att det finns ett behov att fylla där specialläraren/specialpedagogen har en viktig funktion att lyfta det språkliga perspektivet i matematikundervisningen, hur lässvårigheter påverkar elevers lärande i matematikämnet, samt hur matematikundervisning och stöd kan utformas för elever i lässvårigheter.

I den här uppsatsen undersöks lärares kunskaper, anpassningar och metoder i arbete med elever som har läs- och skrivsvårigheter och som därför riskerar att inte nå målen i svenska i årskurs 3. Då arbetet med dessa elever även inkluderar andra yrkesgrupper på skolorna, så har även speciallärare och specialpedagoger inkluderats i undersökningen. Vilket stöd får dessa elever och hur ser lärare, speciallärare och specialpedagoger på arbetet med eleverna, sina kunskaper och förutsättningar och de olika metoder de använder. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sammanlagt tio respondenter. Resultatet har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. I studien har framkommit att respondenterna har goda kunskaper om metoder och analyser, att samarbete mellan yrkesgrupperna ses som avgörande för möjligheten att ge eleverna rätt hjälp samt att bristande tid är en av de problem som lärare lyfter fram i arbetet med anpassningar för eleverna. Vi konstaterar att de som arbetar med eleverna har ett brinnande engagemang för sina elever och i många fall mycket goda kunskaper, även om studier visat att vissa lärare har bristande kunskaper. Dock finns inte alltid de möjligheter som krävs för att ge elever med läs- och skrivsvårigheter den tid som krävs för att kunna ge individuellt stöd utifrån elevens behov.

Uppsatsens syfte är att bidra med kunskap om hur lärare arbetar med läsinlärning i årskurs 1 och hur de upptäcker och stöttar elever med potentiella lässvårigheter. Vidare undersöker jag även vilken roll specialpedagog och speciallärare har i lärares arbete med elever som har lässvårigheter. Lärare ska i sin undervisning ta hänsyn till elevernas olika behov och sträva mot att uppväga elevernas skilda förutsättningar. Internationella och nationella kunskapsmätningar visar att eleverna inte får det stöd de behöver för att utveckla goda läskunskaper. Metoden för min studie utgår från en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer av lärare som arbetar i årskurs 1 och speciallärare verksamma i lågstadiet. Intervjuerna och analysen har utförts utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar på att lärares arbete med elever som är i riskzon för lässvårigheter utgår från tre övergripande områden. Lärares arbete handlar dels om att förebygga att eleverna utveckla lässvårigheter, dels handlar det om att tidigt identifiera de elever som riskerar att få problem med läsinlärningen för att därefter kunna möta och stötta elever på bästa sätt. Som en del i detta arbete är den specialpedagogiska verksamheten betydelsefull. / <p>Godkännande datum 2022-01-16</p>

Sammanfattning/AbstractLedel, Eva och Åkesson, Malin (2019). Garanterat läskunnig, eller? - Påverkar läsa-, skriva-, räknagarantin pedagogers tankar om tidig identifiering och tidiga insatser gällande elevers läsning? Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVårt kunskapsbidrag blir att genom lärares, speciallärares/specialpedagogers och rektorers egna berättelser få syn på om garantin påverkar identifieringen av och synen på tidiga insatser kring elever i lässvårigheter. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att skapa kunskap om och i så fall på vilket sätt den nya läsgarantin har förändrat hur rektorer, speciallärare/specialpedagoger och lärare tänker kring kartläggning av elever i lässvårigheter och tidiga insatser samt hur de i samband med det ser på samverkan med personal med specialpedagogisk kompetens.●Har garantin förändrat rektorernas, speciallärarnas/specialpedagogernas och lärarnas sätt att tänka kring kartläggning och tidiga insatser för elever i lässvårigheter och i så fall på vilket sätt?●Hur ser rektorerna och lärarna på samverkan med personal med specialpedagogisk kompetens relaterat till garantin? •Vilken betydelse har informanternas kunskap om läsutveckling och läsinlärning för arbetet med tidig identifiering och tidiga insatser? TeoriI arbetet stödjer vi oss på kognitiva och sociokulturella teorier och ser dem som komplement till varandra när det gäller läsutveckling. Den kognitiva teorin fokuserar på individens inre process medan den sociokulturella teorin tar sin utgångspunkt i att språkets utveckling hänger ihop med den sociala och kulturella kontexten. Språkutvecklingen sker i ett sammanhang som formar individen vilken även kan påverka sammanhanget.MetodStudien bygger på en fenomenologisk ansats där vi vill ta del av informanternas upplevelser och erfarenheter. Vi har samlat in empirin genom semistrukturerade intervjuer. Eftersom vi ville få del av olika perspektiv utifrån våra frågeställningar intervjuades både lärare, speciallärare/specialpedagoger och rektorer, totalt 10 stycken. För att analysera resultatet har vi använt oss av kvalitativ innehållsanalys.ResultatResultatet visar att läsgarantins införande inte direkt har påverkat informanternas arbetssätt vad det gäller identifiering och tidiga insatser. De förändringar som lyfts, och som informanterna är positiva till, är att fokus riktas mot förskoleklassen, att samråd ska ske med specialpedagogisk kompetens samt att det blir nationellt likvärdiga bedömningar.Hos informanterna finns både behov av och önskemål om mer samråd med specialpedagogisk kompetens. Det som begränsar möjligheterna till samverkan är brist på tid. Specialpedagogiska implikationerI vår studie ser organisationen kring speciallärarens/specialpedagogens samverkan med lärarna olika ut. En mer strukturerad organisation där kontinuerlig samverkan med lärarna ingår skulle gynna arbetet utifrån läsgarantin med kartläggningar, särskilda bedömningar av elevers kunskapsutveckling samt tidiga insatser. Vi ser ökade möjligheter att tidigt få in det relationella perspektivet i undervisningen då den specialpedagogiska kompetensen kommer in redan i förskoleklassen med läsgarantin.

Denna litteraturstudie avser att sammanställa och redovisa vetenskapliga artiklar som hanterar vår frågeställning: “Vilket samband finns det mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter?”. För att få fram artiklar har sökningar gjorts på databaserna ERIC och SwePub. I dessa databaser har sökord kombinerats för att få fram vetenskapliga artiklar som besvarar frågeställningen. Artiklar har även hittats genom att använda sig av artiklars referenser, en så kallad kedjesökning. Sju källor valdes ut till denna översikt. Litteraturstudiens resultat visar att gemensamma bakomliggande faktorer kan påverka båda svårigheterna samtidigt och att den fonologiska medvetenheten är en stor bidragande orsak till varför elever med dyslexi har svårigheter i matematik. Svårigheterna som eleverna med läs-och skrivsvårigheter påvisar är deras brist i att förstå och tolka texter inom matematiken.

I läroplanen står det att samtliga elever i skolan har rätt till individanpassad undervisning.Individanpassningen är högst relevant inom läsinlärning då det krävs flera parametrar för attutveckla automatiserad avkodning och ett gott läsflyt. Läsning innebär att man ska kunnaavkoda samt vara fonologisk medveten, vilket medför att koppla grafem (form) och fonem(ljud). Forskningen säger att elevers läsning är sämre idag och de menar att läsflytet är enbetydelsefull och viktig resurs i skolan.Syftet med studien är att undersöka sex lärares arbetssätt med elever som ännu inte harutvecklat automatiserad avkodning och ett gott läsflyt i årskurs 1–3. Det är en kvalitativintervjustudie där sex lärare från olika delar i Sverige deltagit och valts ut genom ettgodtyckligt urval. Intervjuerna har sedan analyserats och kategoriserats med hjälp av studienssociokulturella ramverk.I resultatet framkommer att lärarna arbetar på många olika sätt med eleverna och deraslässvårigheter: individanpassning, motivation, hur man involverar och samarbetar medhemmet samt de tidiga insatserna, både med hjälp av speciallärare och i klassrummet. / <p>Svenska</p>

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever med dyslexi ser på sitt lärande i matematik. Vi har undersökt hur dessa elever tar sig an matematiska texter, vilket stöd och hjälp de har fått under sin skolgång, samt vad de skulle ha önskat att de fått hjälp med. För att få svar på våra frågeställningar har vi utfört åtta stycken kvalitativa intervjuer med elever i grundskolans senare år och i gymnasiet samt med några i vuxen ålder. Samtliga intervjuade har en diagnostiserad dyslexi. Samtliga intervjuade svarade nej på frågan om deras dyslexi påverkat matematikinlärningen. Svårigheterna de intervjuade har är i huvudsak att läsa och förstå matematiska texter. Det visade sig också att informanterna fått lite eller inget stöd, med hänsyn till deras dyslexi, i den matematiska undervisningen.

Denna kvalitativa forskningsstudie grundas i tidigare systematiska litteraturstudie. Aktuell studie syftar till att undersöka lärares arbete med elever i svårigheter vid arbete med matematiska textuppgifter. Frågor som besvaras i studien är vad mellanstadielärare anser är viktigt i arbetet med matematiska textuppgifter där det finns elever i lässvårigheter samt hur deras muntliga kommunikation förändras med elever i lässvårigheter vid arbete med matematiska textuppgifter. För att kunna besvara frågeställningarna har två mellanstadielärare som undervisar i ämnet matematik intervjuats. Intervjuerna spelades in och transkriberades för vidare analys med diskursanalys som metod. Utifrån transkriberingarna analyserades vilka verktyg som lärarna använder i klassrummen. I resultatet presenteras vilka strategier lärarna använder vid arbete med matematiska textuppgifter samt hur deras språk förändras baserat på vem de kommunicerar med. En av strategierna som ansågs viktig var att betona viktiga ord i matematiska textuppgifter, specifikt vid arbete med elever i lässvårigheter. Den strategin är tätt sammankopplad med den förändring av språket som sågs. Lärarna tenderade att tala långsammare och mer tydligt med elever som är i lässvårigheter.

No description available.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogiskt utbildade hundförares erfarenheter av att använda läshundar som ett didaktiskt verktyg i läsundervisningen i årskurs F-3. Ett särskilt fokus riktas mot de erfarenheter pedagogiskt utbildade hundförare har av hur läshunden kan stötta elevers läsutveckling. För att besvara studiens frågeställningar har sex pedagogiskt utbildade hundförare intervjuats. Enligt den tidigare forskningen kan läshunden användas i skolan för att stötta elever i deras läsning. Forskning visar att läshunden har en positiv påverkan på elevers välmående och på elevers läsning. En viktig del i arbetet med läshunden är kommunikation och samspel därför utgår studien från det sociokulturella perspektivet. Resultaten i studien visare att de pedagogiskt utbildade hundförarna upplever att läshunden har en viktig betydelse för elevers läsning där läshunden bidrar med ett förbättrat välmående och motivation. Deltagarna uttrycker också att deras roll i arbetet är viktig eftersom deras pedagogiska utbildning bidrar till att de kan stötta eleverna i deras läsutveckling med hjälp av hunden. / <p>Svenska</p>