Syftet med denna didaktiska uppsats är att genom en fallbeskrivning undersöka och belysa språkutvecklande arbetssätt inom undervisningsområdet skönlitterär läsning. Metod för datainsamlingen har gjorts genom en kvalitativ datatriangulering, det vill säga datainsamling utifrån flera perspektiv med olika metoder för att få fram en djupare och en fullständig bild av fallet. Insamlingsmetoderna har varit klassrumsobservationer, lärarintervju och elevintervjuer. Data har analyserats i enlighet med Cummins (2000) metoder för framgångsrik andraspråksundervisning med språkutveckling utifrån form, innehåll och användning samt maximalt kognitivt engagerande och maximalt identitetsinvesterande interaktion. Studien har utförts inom kommunal undervisning i ämnet svenska som andraspråk på grundläggande nivå för vuxna. Läraren som har lång erfarenhet av användning av skönlitteratur i undervisningen är fokus för fallbeskrivningen. Övriga informanter är 17 elever som svarade på en enkät för urval inför fyra djupintervjuer om deras uppfattning om lärarens undervisning. Undersökningens resultat visar ett situerat exempel på en språkutvecklande undervisning på kognitivt utmanande nivå och med stora förväntningar på eleverna. Läraren, som använder autentiskt material som läromedel, ger eleverna stort talutrymme och skapar möjlighet till lärande genom interaktion med läraren och klasskamraterna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och fördjupa kunskapen angående hur lärare i årskurs 1-3 berättar att de arbetar med elevers tysta läsning. Metoden som användes för att samla in data var kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Åtta informanter deltog i studien. Data från intervjuerna transkriberades och sorterades, för att slutligen analyseras och diskuteras. Det resultat som framkom under studien visar att lärare använder olika arbetssätt, så som olika regler och åtaganden medan eleverna läser. Resultatet visar också att lärare anser att eleverna utvecklar olika typer av färdigheter, bland annat läsflyt och ordförståelse när eleverna läser tyst. Slutligen visar resultatet också att lärare delar ut olika uppgifter till eleverna kopplat till det lästa, som exempelvis bokrecensioner.

Elever med läs- och skrivsvårigheter finns i stor utsträckning på de flesta av våra skolor och dyslexi är en vanlig diagnos. Detta arbete tar upp vilka hinder och möjligheter dessa elever möter inom ämnet matematik och hur de förhåller sig till sin dyslektiska diagnos. Jag utförde kvalitativa intervjuer med sex högstadieelever med diagnosen dyslexi. Syftet med dessa intervjuer var att synliggöra eventuella brister i deras tolkning och bearbetning av läsuppgifter samt sifferuppgifter. Intervjuerna analyseras sedan med fokus på fonologi, ordmobilisering samt arbetsminne. Intervjuerna har visat på brister i avkodning och tolkning av läsuppgifter vilket får som följd att eleverna misslyckas lösa en uppgift trots att deras matematiska förmåga oftast är tillräcklig. Förutom ovanstående problemområden visar sig också bristande automatisering ligga till grund för en del matematiska problem hos de intervjuade eleverna. Arbetet undersöker också dessa elevers syn på ämnet matematik i stort, med en konstruktivistisk teoretisk inriktning där man tydligt skiljer lärandet ifrån kunnandet.