• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 163
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 165
  • 37
  • 37
  • 30
  • 29
  • 29
  • 29
  • 26
  • 26
  • 26
  • 23
  • 23
  • 19
  • 18
  • 16
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
51

Läxor : En studie av elevers och föräldrars uppfattningar och upplevelser av läxor

Karlsson, Ann-Charlott, Herda, Katrin January 2008 (has links)
Vårt syfte med undersökningen var att få fram barns och föräldrars upplevelser och tankar kring fenomenet läxor. Vi ville ta reda på hur läxor påverkar familjen och barnens fritid och om detta skapar problem eller leder till inlärning. Vi använde oss av den forskningslitteratur som fanns för analys av resultatet. Genom en kvalitativ forskningsmetod där vi använde oss av enkäter med öppna frågor och intervjuer fick vi fram många olika åsikter och tankar kring läxor. Resultat visar på stora skillnader i arbetsbelastning och påverkan på barnen. Barnen påtalar att de får läxor för att de ska lära sig och att de vill ha läxor som är meningsfulla. De nämner att ibland kommer fritiden i kläm. När det gäller föräldrarna påtalar de att läxor ger dem en möjlighet till insikt i barnens skolarbete och att det är en förberedelse för barnen för högstadiet med läxor och prov. Läxor hjälper barnen vid inlärning i form av repetition och fritiden påverkas inte så mycket, tycker föräldrarna.
52

Bör man ge elever matematikläxor? : En studie om elevers åsikter och attityder angående matematikläxor.

Gredeskog, Lars January 2008 (has links)
<p>Detta examensarbete är gjort med syftet att undersöka elevers åsikter och attityder angående matematikläxor. Följande frågeställningar har använts: Hur fungerar samarbetet mellan elever och föräldrar vid matematikläxor? Vilka är elevers åsikter och attityder angående matematikläxor? Skiljer sig åsikter om matematikläxor mellan pojkar och flickor? För att få svar på dessa frågeställningar har en litteraturstudie och en empirisk studie genomförts.</p><p>Examensarbetet består av två delar. Den första delen är en litteraturstudie innehållande tidigare forskning inom området åsikter och attityder angående läxor och matematikläxor. Den andra delen är en kvantitiv och delvis kvalitiv empiriska studie studie baserad på en elevenkät. Enkäten fylldes i av elever i tre olika klasser, totalt 63 elever, inom Linköpingsområdet i Östergötland.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att elever har en negativ bild av matematikläxor. Den förknippas för det mesta med något tråkigt eller jobbigt som man måste göra. Samtidigt kan eleverna se fördelar med och vikten av att göra matematikläxor. Ur ett genusperspektiv finns inga stora skillnader redovisade, den största skillnaden är att flickor oftast tenderar att göra sina matematikläxor tidigare på dagen än pojkar och att flickor oftast tycker att det är viktigare än pojkar att man gör sin matematikläxa. Elever som medverkat i undersökningen anser sig få den hjälp de behöver med sin matematikläxa i hemmet. Matematikläxan visar sig ha låg status jämfört med andra läxor.</p>
53

Läxor : En studie av elevers och föräldrars uppfattningar och upplevelser av läxor

Karlsson, Ann-Charlott, Herda, Katrin January 2008 (has links)
<p>Vårt syfte med undersökningen var att få fram barns och föräldrars upplevelser och tankar kring fenomenet läxor. Vi ville ta reda på hur läxor påverkar familjen och barnens fritid och om detta skapar problem eller leder till inlärning. Vi använde oss av den forskningslitteratur som fanns för analys av resultatet. Genom en kvalitativ forskningsmetod där vi använde oss av enkäter med öppna frågor och intervjuer fick vi fram många olika åsikter och tankar kring läxor. Resultat visar på stora skillnader i arbetsbelastning och påverkan på barnen. Barnen påtalar att de får läxor för att de ska lära sig och att de vill ha läxor som är meningsfulla. De nämner att ibland kommer fritiden i kläm. När det gäller föräldrarna påtalar de att läxor ger dem en möjlighet till insikt i barnens skolarbete och att det är en förberedelse för barnen för högstadiet med läxor och prov. Läxor hjälper barnen vid inlärning i form av repetition och fritiden påverkas inte så mycket, tycker föräldrarna.</p>
54

Läxan - en vana, en symbol eller ett funktionellt verktyg? : En kvalitativ studie om läxans funktion i skolan

Falch, Karoline January 2015 (has links)
Studien behandlar fenomenet läxor där syftet var att belysa och få en förståelse för läxans funktion utifrån kvalitativa intervjuer med sju högstadielärare. Studien har sökt svar på tre frågeställningar vilket är: på vilket sätt påverkar läxor elevers lärande, vad fyller läxor för funktion i undervisningen och varför ger lärare läxor och hur motiveras läxorna. Det finns många olika attityder till fenomenet läxor. Vissa av lärarna ger läxor av ren vana, vissa för att det förväntas och vissa har valt att inte ge läxor. Det kommer fram att läxor kan påverka elevers lärande positivt. Det ger elever ansvar och ger ett tillfälle till flera inlärningsmöjligheter. Läxornas funktion är att repetera och befästa kunskap vilket kan hända, dock är ofta målet med läxan otydlig båda för elever och lärare. Vissa lärare följer inte upp läxan och följs den inte upp är den heller inte nödvändigt att ha med. Läxan är också med på att upprätthålla skillnader mellan elever då vissa har resurser hemma och andra inte.
55

Fritidsaktiviteter och läxor, en orsak till stress? : Hur upplevd stress på fritiden kan ha betydelse för skolprestationer

Cecilia, Ullén, Carlsson, Elisabet January 2011 (has links)
Uppsatsen syftar till att ta reda på huruvida elever i årskurs fem upplever sin fritid som stressande och om detta inverkar på deras skolgång. Är detta något som lärare i så fall ska ta hänsyn till i sin planering av undervisning och läxor? Tre elever och tre lärare har intervjuats enskilt och deras utsagor ligger till grund för resultatet. Eleverna drogs slumpmässigt från samma klass och det resulterade i två pojkar och en flicka. Lärarna hade alla anknytning till den aktuella klassen. Av dessa intervjuer framkommer att eleverna inte uppfattar sig själva som stressade men att lärarna ändå vittnar om att så ibland är fallet. Dock är lärarnas berättelser inte specifika för just dessa tre elever utan allmängiltiga. Lärarna är också överens om att föräldrarna har ansvar att organisera sina barns fritid. Eleverna vittnar om att läxor alltid prioriteras framför egenvalda aktiviteter vilket gör att de själva eller med hjälp av föräldrar väljer bort aktiviteter.
56

Läxor i svenskämnet : En kvantitativ innehållsanalys av läxor i grundskolan

Sinkko, Nina January 2013 (has links)
Läxor har alltid varit en del av skolan och synen på läxor under årens gång varierat historiskt. Från början av 1900-talet var läxor viktiga för fostran och läxor har handlat om fakta som ska nötas in. Under 1940- talet dyker kraftiga motreaktioner dyker upp mot läxor. 1962 skrivs läxor in i läroplanen och de var mycket detaljerat skrivet för hur läxorna ska utföras. Inom Lgr80 får läxan ett uppsving och en strängare ton, men i och med Lpo94 så skrivs läxor ut ur kursplanen. Trots att läxor är ett hett ämne inom mediedebatten gällande läxans vara eller icke vara, så syns de inte i Lgr11. Forskning visar att många elever upplever stress på grund av läxor. Några skolor har valt att vara läxfria eller att ha läxläsning på schemat. Debatten är liten kring läxans utformning och innehåll. Jag har valt att undersöka innehållet i läxuppgifter i svenskämnet i relation till kursplanen i svenska. Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys. Matrialet består av 60 läxor i ämnet svenska, där 30 stycken är från två lågstadielärare och 30 stycken från tre mellanstadielärare. Jag har använt mig av ett kodschema som analysmetod och efter det har jag skapat tabeller och figurer.     Resultatet visar att övervägande läxor, både från lågstadiet och från mellanstadiet domineras av genrediskurs. Det menas att läxorna består av att skriva texter utifrån ett särskilt syfte som exempelvis att skriva en beskrivande text. Analysen visar en påfallande skillnad bland de läxor som ges på lågstadiet jämfört med läxor från mellanstadiet. Beskrivande text handlar om att skriva personbeskrivningar, faktatexter och rapporter – är de vanligaste läxorna bland lågstadiet med 67 % jämfört med mellanstadiet med 17 %. På mellanstadiet kan man finna att argumenterande text med 27 % är mest framträdande, som handlar om att skriva recensioner och artiklar. Analysen visar även på ett flertals läxor innehållande grammatikövningar exempelvis att träna på nya ord, meningsbyggnad, böja ord. Anledningen till att flertalet läxor på lågstadiet är beskrivande text kan bero på att det finns en syn på att elever lär sig skriva genom genreskrivandet. Möjligen kan det vara så att läxorna är formulerade efter centralt innehåll i svenska för årskurs 1-3 och 4-6  inom Lgr11.
57

Läxstöttning : En statistisk undersökning om föräldrars engagemang och tid

Ahlin, Jenny, Larsson, Emma January 2015 (has links)
Under vår verksamhetsförlagda utbildning på Grundlärarprogrammet har vi kunnat urskilja skillnader i vilket stöd eleverna får med läxarbete i hemmet. Utifrån dessa iakttagelser har vi valt att undersöka hur ofta eleverna uppskattar att deras föräldrar ser till att de avsätter tid för att göra sina läxor och hur det påverkar elevernas prestationer. Mycket av den tidigare forskningen tyder på att läxstöttning är väsentligt för hur eleverna presterar i skolan och att det finns stora könsskillnader i hur ofta eleverna får stöttning och också i hur eleverna presterar i skolan. Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse föräldrars engagemang och tid till läxstöttning har för elevernas prestationer och huruvida det existerar könsskillnader gällande stöttning i hemmet. Vi har frågat oss hur ofta eleverna och föräldrarna skattar att föräldrarna ser till att eleverna avsätter tid för att göra sina hemläxor. Genom att använda oss av data från TIMSS 2011 har vi kunnat göra våra analyser med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Analyserna visar att hur ofta eleverna uppskattar att deras föräldrar ansvarar för att tid avsätts för läxläsning ger marginella skillnader i deras testresultat i TIMSS 2011. Det framkom däremot att det fanns stora skillnader i hur ofta eleverna uppskattade att deras föräldrar ser till att de avsätter tid för att göra sina läxor. Det visade sig också att det inte fanns några större könsskillnader varken i hur ofta eleverna uppskattar att föräldrarna ser till att de avsätter tid för att göra sina läxor eller i relation till deras testresultat i TIMSS 2011. Slutligen kunde vi konstatera att elevernas och föräldrarnas uppskattning om hur ofta detta typ av stöd förekommer i hemmet inte överensstämmer med varandra.
58

"Jag vill ha mera läxa!" : En kvalitativ studie om elevers och deras vårdnadshavares upplevelser av samarbetsläxor inom svenskämnet.

Källberg, Ann, Rex, Emelie January 2015 (has links)
Syftet med studien är att identifiera aspekter av särskild betydelse för samarbetsläxor inom ämnet svenska. Tidigare forskning visar både negativa och positiva effekter gällande läxanvändning. I Sverige diskuteras utanförskap för de elever utan stöd i hemmet. Dagens läxor bör träna både ämneskunskaper och förmågor, samtidigt som den måste kunna vara genomförbar utifrån elevernas olika förutsättningar i hemmet. Samarbetsläxor har introducerats av Skolverket som ett läxalternativ. Samarbetsläxorna i studien konstruerades med eleverna. De videodokumenterades i samband med framförande av läxorna i klassen och i fokusgrupper. Deras vårdnadshavare svarade på enkäter och i läxornas feedbacksrutor. Resultatet påvisar att majoriteten av eleverna och deras vårdnadshavare upplevde samarbetsläxan som meningsfull, verklighetsförankrad, samt engagerande. Vidare upplevde majoriteten av båda parterna att samarbetsläxorna tränade både ämneskunskaper och förmågor hos eleverna. Samarbetsläxans flexibilitet minskar utanförskapet gällande de elevgrupper vars vårdnadshavare har hinder av olika slag, ex. språk eller funktionsnedsättningar. De elevgrupper som vidare möter svårigheter med samarbetsläxorna, är de vars vårdnadshavare motsätter sig samarbete eller har tidsbrist. Även dessa elevgrupper kunde genomföra samarbetsläxorna, men stötte på fler hinder. Det fordras mer omfattande forskning på nationell nivå om samarbetsläxors eventuella nytta.
59

Synen på läxan ur lärares perspektiv

Hammar, Sara, Snellman, Emilie January 2014 (has links)
Syftet med studien var att undersöka lärarens pedagogiska perspektiv på läxans funktion i undervisningen. Vårt resultat visar att lärarna använder läxan som ett pedagogiska verktyg i sin undervisnig. Men även att lärarna använder läxan som ett socialt-, moraliskt- och fostransverktyg. Studien visar att läxan är ett komplext fenomen som inte går att ses ur enbart ett perspektiv.
60

Läxor i SO på mellanstadiet : En enkätstudie med elever och deras föräldrar

Johansson, Toni January 2017 (has links)
Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på om det gick att hitta specifika SO-läxor som skapade mer problematik i hemmet samt om det fanns varianter som eleverna tyckte var med glädjande och stimulerade. Undersökningen baseras på en kvantitativ metod där det skickades två olika enkäter. En elevenkät som besvarades av 252 respondenter och en enkät till vårdnadshavarna som besvarades av 214 respondenter. Arbetet har utgått från det sociokulturella perspektivet och analysen av datamaterialet har skett genom programmet SPSS analytics. Resultatet visade att den variant av SO-läxa som eleverna tyckte var mest glädjande att få var nyhetsläxan medan de tyckte den variant som de tyckte de lärde sig mest på var öva-mer-läxan. Öva-mer-läxan var även, utifrån både elev och vårdnadshavarnas perspektiv, den läxa som skapade mest problematik i hemmet.

Page generated in 0.0358 seconds