Något som det talas mycket om i dag är den ökande stressen bland barn och ungdomar. Kan läxorna vara en medverkande orsak? Och vad tänker elever och lärare egentligen om läxor? Den forskning och litteratur som uppsatsen bygger på består både av förespråkare och motståndare till läxor. / Syftet med följande arbete är att belysa vilket förhållningssätt elever respektive lärare har till läxor. De frågeställningar som ligger till grund för arbetet är: Vad anser lärare om läxor och vad är syftet med dessa? Hur uppfattar elever sina läxor? Arbetet bygger på en litteraturstudie, kvantitativa elevundersökningar och på kvalitativa intervjuer med lärare och elever i grundskolans tidigare årskurser. Resultaten som framkommit i analysen av arbetet visar att läxor utgör en naturlig del i skolverksamheten där syftet med läxan är att ge eleverna en god arbetsmoral som bygger på ansvarstagand. Detta argument för läxor framkommer även ur elevernas syn på läxor som en del av skolan, trots att de också kan upplevas som betungande för vardagen.

Vårt examensarbete handlar om lärares, föräldrars och elevers syn på läxor.

Syftet med detta arbete är att ta reda på om läxor ger fördjupad kunskap inom ett ämne.Vidare vill vi veta vad syftet med läxor är. Vi har genomfört femton intervjuer, jämtfördelade mellan lärare, elever och föräldrar. Resultatet pekar på att läxor behövs, men atteleverna vill ha en annan typ av hemuppgifter än de i nuläget har. Vi genomförde ävenmindre studie på sex av våra egna barn för att få veta hur mycket tid de trodde sig läggapå sina läxor och hur lång tid de i verkligheten ägnade åt läxläsning. Vår slutsats är attom läxor ges, ska de vara väl genomtänkta och att det kan skapas utrymme för att göraläxorna under skoldagen.Nyckelord: läxor, kreativitet, individ, variation

Genom detta arbete ville jag ta reda på varför lärare ger läxor, och hur dessa läxor följs upp. Syftet var sedan att se hur lärarnas uppföljning av läxor stämmer överens med elevernas syn på vad läxor är. För att finna svar på syftet genomfördes kvalitativa intervjuer bland sex lärare som undervisar i de samhällsorienterade ämnena i årskurs sex till nio samt 17 elever ur dessaårskurser. I resultatet går det att urskönja att läxorna övervägande följs upp genom antingen muntliga eller skriftliga förhör. Genom intervjuerna framkom det att både lärare och elever anser att läxor relativt konsekvent följs upp under lektioner, något som båda grupperna menar är viktigt för att eleverna ska kunna befästa kunskaper.

No description available.

Inledning   Utifrån den kunskapsöversikt som gjordes av, Azad, Rozhgar & El Machharawi, Khalil. Föräldrars Involvering I Barnens Matematikläxor (2018), valde jag att göra en studie om ett av Skolverket dokument som handlar om läxor i praktiken.  Syfte  Syftet med denna studie är att undersöka hur Skolverket beskriver läxor och om hur föräldrars involvering i barnens studier belyses, allmänt och i ämnet matematik. Syftet kommer besvaras genom följande frågeställningar:   ●    Vilka synsätt framträder i skolverkets beskrivning av föräldrarnas involvering i barnens läxor/studier och i ämnet matematik? ●    Vilka konsekvenser för matematikämnet kan detta medföra? ●    Vilken roll spelar Skolverket i formandet av synen på läxor i matematikämnet? Metod  I denna studie valdes kvalitativ innehållsanalys för att det passar studiens syfte, då det handlar om att analysera och tolka innehållet i ett skolverkets dokument ” läxor i praktiken”. Bergström och Boréus (2005, s.43–44) beskriver att kvalitativ innehållsanalys syftar till att tolka innehållet mer än att räkna eller mäta med andra ord kvantifiera innehållet.  Den metod som används för denna analys är en ideologikritisk analys, vilket Hellspong (2001, s.132–139) beskriver att syftet med denna typ av analys är att undersöka en texts ideologiska och sociala funktion. På vilket sätt bidrar texten till att bevara och förändra sociala strukturer samt maktförhållanden och de ideologiska ståndpunkter som ifrågasätter eller rättfärdigar dem. Denna typ av analys lägger stort fokus på att begripliggöra den dolda delen i texten. Resultat  Utifrån resultaten går det att läsa av att detta stödmaterial knappt har någon fokus på föräldrarnas roll i barnens läxor och att Skolverkets synsätt är att det största ansvaret av läxorna ska ligga på verksamheten. Skolverket beskriver bland annat att syftet med läxor är att ge föräldrarna insyn i barnens skolarbete och att föräldrarna ska ges reellt inflytande över skolans sätt att arbeta med läxor eftersom läxor även påverkar dem. Men hur och på vilket sätt detta ska ske framgår inte tydligt i texten.

Detta är en studie om elevernas attityder till teoretiska och praktiska läxor. Intresset vaknade hos oss efter vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) och den egna skolgången. Alla elever har olika sätt att lära sig och vi som pedagoger skall ju sträva efter att individanpassa undervisningen. Vi tror att en praktisk läxa skulle kunna stimulera flera elevers sätt att lära sig. Det är både en kvalitativ och kvantitativ studie. Vår studie är även experimentell eftersom vi har tre grupper som gjort en teoretisk läxa och tre grupper som även gjorde en praktisk läxa inför ett läxförhör, båda grupperna är lika viktiga i vår studie. Vi har sedan undersökt vilka attityder eleverna har till teoretiska och praktiska läxor genom att lämna ut en enkät för att mäta elevernas attityder till teoretisk och praktisk läxa. Studien kommer att genomfördes i årskurs åtta. Vi är väl medvetna om att studiens resultat inte går att generalisera. Vi jämförde även läxförhöret med ett förhör som gjorts tidigare. Vi avslutade sedan med en intervju med läraren till eleverna för att fråga, vad läraren anser om läxförhören och praktiska läxor, samt om de praktiska läxorna kan ha påverkat resultaten eller inte. Vi vill med studien testa vårt antagande om praktiska läxor kan stimulera elevers olika sätt att lära sig. Studien visar att elevernas attityder till läxor är att de föredrar en variation av både teoretiska och praktiska läxor. / This is a study about attitudes to theoretical and practical homework. Our interest in the subject emerged during our practical teacher training but is also influenced from our own VFU "practical teacher training" and our own time in school. All students have different ways of learning and as pedagogues we ought to try to individualize the education. We believe a practical homework could stimulate the students' different ways of learning. This is both a qualitative and a quantitative study. Our study is also experimental because we got three groups that did theoretical homework and three groups that, in addition, did a practical homework before a test. Both groups are important to our study. Then we examined which attitudes the students had to theoretical and practical homework by the means of a questionnaire, which measured the students attitudes to practical and theoretical homework. The study will be made in eight class. We are well aware that you can not generalize. We also compared the test with a test the students did previously, before are study took place. We completed the study with an interview with the students teacher in order to ask what she considered about the test results and practical homework. And if she believes the practical homework affects the result of the test. By this study we try the hypothesis that practical homework can stimulate students in their different ways of learning. The study shows that the students prefer a variation of both theoretical and practical homework.

<p> </p><p>Detta är en studie om elevernas attityder till teoretiska och praktiska läxor. Intresset vaknade</p><p>hos oss efter vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) och den egna skolgången. Alla elever</p><p>har olika sätt att lära sig och vi som pedagoger skall ju sträva efter att individanpassa</p><p>undervisningen. Vi tror att en praktisk läxa skulle kunna stimulera flera elevers sätt att lära</p><p>sig. Det är både en kvalitativ och kvantitativ studie. Vår studie är även experimentell eftersom</p><p>vi har tre grupper som gjort en teoretisk läxa och tre grupper som även gjorde en praktisk läxa</p><p>inför ett läxförhör, båda grupperna är lika viktiga i vår studie. Vi har sedan undersökt vilka</p><p>attityder eleverna har till teoretiska och praktiska läxor genom att lämna ut en enkät för att</p><p>mäta elevernas attityder till teoretisk och praktisk läxa. Studien kommer att genomfördes i</p><p>årskurs åtta. Vi är väl medvetna om att studiens resultat inte går att generalisera. Vi jämförde</p><p>även läxförhöret med ett förhör som gjorts tidigare. Vi avslutade sedan med en intervju med</p><p>läraren till eleverna för att fråga, vad läraren anser om läxförhören och praktiska läxor, samt</p><p>om de praktiska läxorna kan ha påverkat resultaten eller inte. Vi vill med studien testa vårt</p><p>antagande om praktiska läxor kan stimulera elevers olika sätt att lära sig. Studien visar att</p><p>elevernas attityder till läxor är att de föredrar en variation av både teoretiska och praktiska</p><p>läxor.</p><p> </p> / <p>This is a study about attitudes to theoretical and practical homework. Our interest in the</p><p>subject emerged during our practical teacher training but is also influenced from our own</p><p>VFU "practical teacher training" and our own time in school. All students have different ways</p><p>of learning and as pedagogues we ought to try to individualize the education. We believe a</p><p>practical homework could stimulate the students' different ways of learning. This is both a</p><p>qualitative and a quantitative study. Our study is also experimental because we got three</p><p>groups that did theoretical homework and three groups that, in addition, did a practical</p><p>homework before a test. Both groups are important to our study. Then we examined which</p><p>attitudes the students had to theoretical and practical homework by the means of a</p><p>questionnaire, which measured the students attitudes to practical and theoretical homework.</p><p>The study will be made in eight class. We are well aware that you can not generalize. We also</p><p>compared the test with a test the students did previously, before are study took place. We</p><p>completed the study with an interview with the students teacher in order to ask what she</p><p>considered about the test results and practical homework. And if she believes the practical</p><p>homework affects the result of the test. By this study we try the hypothesis that practical</p><p>homework can stimulate students in their different ways of learning. The study shows that the</p><p>students prefer a variation of both theoretical and practical homework.</p>

Syftet med examensarbetet är att utveckla en förståelse för läxor i en årskurs sexa. Vi vill ta reda på antalet läxor som eleverna i en klass kan få, men även ta reda på vad själva syftet med läxorna är. Vi vill fördjupa oss i om pedagogerna och elevernas uppfattning om läxor ger stöd för lärande. Nedan presenteras vår frågeställning till examensarbetet.•Vad är syftet med läxor?•Hur många läxor får en elev i genomsnitt i veckan enligt pedagogerna och eleverna?•Vad anser pedagogerna och eleverna om läxor?•Vad är pedagogernas och elevernas uppfattning om läxor ger stöd för lärande?I teoretisk bakgrund har vi valt att ta upp om tidigare forskning angående läxor och vi har även tagit upp tre olika teoretiker: Vygotskij, Piaget och Gardner. Vi har även valt att benämna den allmänna debatten kring läxan. För att få fram vårt empiriska material till undersökningen har vi valt att använda oss av kvalitativ forskningsmetodik, vi har valt att observera och göra kvalitativa intervjuer. I vårt resultat framkommer det vad eleverna och pedagogerna har föra synpunkter kring läxan som ett vanligt förekommande fenomen i skolan. Vår slutsats är att pedagogerna ger ut läxor för att eleverna ska befästa olika kunskaper, men att vissa pedagoger anser att en läxfri skola är ett alternativ.

Läroplanen från 2011 förespråkar en skola för alla som grundar sig i en likvärdighet i utbildningen som innebär att alla elever ska undervisas utifrån sina egna förutsättningar och behov, detta innebär att undervisningen inte kan utformas lika för alla elever. En skola för alla skulle innebära att det inte borde spela någon roll om föräldrar och elever pratar om skolarbete och lärande hemma eller om eleverna får stöd hemma för att klara av eventuella läxor. Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka om det finns samband mellan hög- respektive lågpresterande elevers matematikresultat. Materialet som använts är från den internationella studien TIMSS, där ett kunskapsprov från 2011 i matematik i årskurs fyra och fyra frågor från TIMSS elevenkät har studerats. Frågorna från enkäten behandlar elevers upplevelse av föräldrars engagemang i elevernas lärande, skolgång och läxor. För att besvara forskningsfrågorna om huruvida det finns samband mellan hög- respektive lågpresterande elevers resultat på kunskapsprovet i TIMSS 2011 och hur föräldrars engagemang tar sig i uttryck har kvantitativa sambandsanalyser gjorts. Resultaten visar att det finns samband mellan elevers resultat på TIMSS kunskapsprov och föräldrars engagemang i sina barns skolgång. Sambanden för hög- och lågpresterande elever ser olika ut och därför diskuteras olika faktorer som kan påverka hur hög- respektive lågpresterande elever presterar på TIMSS kunskapsprov i matematik 2011. Slutsatsen är att lågpresterande elever är, i högre grad än högpresterande elever, beroende av att deras föräldrar ser till att de planerar tid för att göra läxor och kontrollerar att de gör läxorna samt att föräldrarna frågar sina barn om deras lärande för att få bättre resultat i matematik.