Denna studie har en kvalitativ ansats där gymnasielärare intervjuades angående sin arbetsmiljö. Syftet var att undersöka vad lärare anser skapar ohälsa i sin arbetsmiljö samt undersöka hur dessa upplevda orsaker svarade mot ett system av aktivt systematiskt förbättringsarbete som främst används inom industrin. Inom flera verksamheter har systemet resulterat i högre effektivitet, lönsamhet och trivsel samtidigt som sjuktalen har minskat. Syftet var även att resonera kring vilka konsekvenser ett sådant system skulle föra med sig om det användes i skolan. Enligt intresseorganisationer som lärarfacken samt många lärare, upplevs en ökad ohälsa i yrkeskåren i takt med en större arbetsbelastning. Förutom en upplevd belastning av administrativa uppgifter påvisade forskningsintervjuerna även på en avsaknad av ledarskap, tydlighet och kommunikation inom skolan. Slutsatsen är att det behöver ske en förändring i lärares arbetsmiljö för att bryta ohälsan. Då ett aktivt systematiskt förebättringsarbete svarar mot flera av de behov som skolan verkar ha, skulle det kunna vara fördelaktigt att implementera.

På frågan om vad verksamhetscheferna har för åsikt om hur de skulle kunna förhindra långtidssjukskrivningar, förtidspension eller sjukpension på sin avdelning så tar många i likhet med ambulanscheferna upp fysisk träning och ergonomi som områden där de lägger stor vikt. Ingen nämner handledning eller stödjande samtal som metoder man arbetar med.Ser man till resultatet på vad den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivningarna är, nämligen muskel – skelettskador, så kan fysisk träning och ergonomi vara riktiga metoder. Stämmer dessutom arbetsgivarnas bedömning att skadorna uppkommit till stor del på fritiden så är arbetsplatsen och dess belastning inte skyldiga till långtidssjukskrivningarna. Men det finns skäl att tro att denna bild inte riktigt är sann. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård