Lic.-avh. Linköping : Univ., 2004.

Diss. Linköping : Linköpings universitet , 2006.

The purpose of this study was to examine how seven primary school teachers work with reading comprehension in their educational practice. The method used were interviews. The result shows the different methods that teachers use in their teaching. An analysis shows that each teacher uses several reading comprehension strategies and combines them in their teaching. The conclusion of the study is that teachers are using multiple comprehension strategies that they combine with each other. The study also shows that teachers are not aware of the strategies they use and what models of reading comprehension instructional strategies that are included.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2005.

The aim of this study is to investigate how reading comprehension strategies appear in three textbooks designed for Swedish 1 at Swedish upper secondary school level. The study uses a content analysis to investigate the frequency of each reading comprehension strategies, how they are presented and which strategies that are integrated with student tasks. The result shows that there is a difference between which reading comprehension strategies that got the most space in each textbook and how each textbook presents the strategies. Based on Palinscar & Brown, Bråten & Samelstuen and Dymock & Nicholson's models for reading comprehension strategy usage, every strategy was found – except for visualizing which was missing in one of the textbooks. The conclusion from this study is that reading comprehension strategies appear in textbooks for Swedish upper secondary school level but the students are not always aware that they are using them which is important to develop reading comprehension.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöks mellanstadielärares uppfattningar om digitaliseringens påverkan på elevers läsinlärning och attityder till digitaliseringens intåg i det svenska skolväsendet. Utifrån strukturerade intervjuer med en fenomenografisk ansats intervjuas fyra legitimerade mellanstadielärare från olika skolor i Norrbottens län, representerade i ålderskategorierna 24–34 år, 35–45 år, 46–56 år och 57–67 år. Resultatet av denna intervjustudie visar en utveckling där eleverna läser allt mindre till följd av en allt mer skärmstyrd och uppkopplad vardag. En viss generationsskillnad avseende mellanstadielärarnas attityder till digitala verktyg går att utstudera, samtidigt som det råder en osäkerhet hur styrdokumentens krav på digitaliseringen ska tillämpas i svenskundervisningen. Lärande och elevernas intressen konstateras gå hand och i hand, eleverna behöver uppleva läsinlärningen som en meningsskapande process med ett tydligt utstakat syfte och mål för att skapa ett personligt engagemang för sin läsning både i och utanför klassrummets och skolans väggar.

Resultaten av PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) har i flera år visat en försämring av svenska elevers läsförståelse. I den senaste mätningen har trenden brutits och svenska elevers resultat indikerar på en förbättring. Fastän resultatet visar på förbättring görs statliga satsningar för att öka elevernas kunskaper i svensk skola. Därför är syftet med studien att utifrån didaktisk forskning undersöka användandet av olika lässtrategimodeller och deras gemensamma effekter på elevers läsförståelseutveckling i åldrarna 6–12. Studiens frågeställningar är: Vilka lässtrategimodeller används enligt det undersökta materialet i undervisningen, för att utveckla elevers läsförståelse? Hur används lässtrategimodellerna i undervisningen i de studierna? Vilka gemensamma effekter har lässtrategimodellerna på elevers läsförståelse? För att uppfylla studiens syfte och frågeställningar har en litteraturstudie genomförts. I litteraturstudien har internationella och nationella vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 1995 och 2017 inkluderats. Resultatet visar att Reciprok undervisning, Transaktionell undervisning, Questioning the Author och Explicit comprehension strategy instructions används för att utveckla elevers läsförståelse. Lässtrategimodellernas gemensamma effekter identifieras och förklaras: strategimedvetenhet, strategianvändning, motivation och interaktion.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka möjligheter som skapas för elevers läsförståelse samt vilka hinder och möjligheter som skapas för elevers delaktighet i grupparbete genom arbetssättet kooperativt lärande. Videoobservation användes som huvudsaklig metod och kompletterande elevintervjuer genomfördes. Videobservationerna genomfördes i åk 6 vid fem olika tillfällen. Materialet analyserades utefter två olika utgångspunkter: (a) olika förhållningssätt till texter i samtalet i relation till begreppet textrörlighet; samt (b) elevers delaktighet i grupparbete i relation till fastställda kriterier från tidigare forskning. I empirin synliggjordes att olika möjligheter att förhålla sig till texter uppstod i textsamtalen. I både elevsamtalen och de lärarledda samtalen möjliggjordes flera typer av textrörlighet, de lärarledda samtalen syftade dock oftare till en djup textbaserad rörlighet. Det framkom även olika karaktäristika hos de samtal som kategoriserades som lyckade sekvenser av grupparbete och de som inte uppfyllde kriterierna. De lyckade samtalssekvenserna karaktäriserades av att eleverna lyssnade aktivt samt bad om hjälp och hjälpte varandra och flera av dessa sekvenser innehöll en struktur för samarbetet. Samtliga samtal som inte uppfyllde kriterierna för lyckade grupparbeten saknade både struktur och lärarstöd. Resultatet tyder på att när läsförståelsearbetet skedde genom arbetssättet kooperativt lärande möjliggjordes en elevinteraktion som bidrog till olika sätt att förhålla sig till texten. Vikten av lärarens stödjande funktion synliggjordes både gällande läsförståelseutvecklingen och samarbete i grupperna. Samarbete uppstod inte i alla grupper, vilket kan tyda på att elever behöver stöd i samarbete för att öka allas delaktighet och lärande.

Syftet med studien är att undersöka vilka anpassningar lärare gör för elever som har svenska som andraspråk. Fokus ligger främst på läsförståelse i ämnet svenska med en inblick i matematiken. Vi undersöker vilka utmaningar lärare upplever att elever möter i läsförståelse. Studien har en kvalitativ ansats med fokus på kvalitativa intervjuer med tio verksamma lärare som är fördelade i två olika städer, varav den ena är stor och den andra liten. Den erhållna datan som samlats in har analyserats med hjälp av kodning. Resultatet i studien visade att lärarnas upplevelser och erfarenheter av undervisning inom ämnet svenska som andraspråk varierar beroende på var de arbetar. Samtliga lärare anser att undervisning inom ämnet är varierande och lärorikt men att det kräver mer från dem vad gäller planering. I övrigt blev det synligt att de flesta lärare anser att ett begränsat ordförråd på svenska försvårar läsförståelsen. Elevernas olika bakgrunder samt erfarenheter från dem påverkar även deras inlärning. Anpassningar som lärarna gör för eleverna är exempelvis att lära dem olika strategier de kan använda när det kommer till läsning samt olika arbetssätt baserat på elevens behov. Samtliga lärare förklarar att anpassningarna de utför alltid utgår från elevernas individuella behov och att det är viktigt att ge eleverna rätt stöd.

Diss. (sammanfattning)--Göteborg : Göteborgs universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.