År 1904 inköpte den då 28-åriga Lillie Landgren ett högt beläget fäbodställe i byn Tibble, Leksand. På platsen, som kom att kallas Torshäll, anlade hon en omfattande trädgårds-anläggning för odling av fruktträd, bärbuskar, grönsaker och blommor. Två år senare startade hon en trädgårdsskola för kvinnor på platsen. Skolan drevs därefter under många år i samarbete med Kopparbergs läns landsting. Torshäll har sedan Lillie Landgren sålde anläggningen vid mitten av 1940-talet varit i privat ägo. Anläggningen är tidstypisk med rätlinjiga gångsystem, murar och terrasseringar, varav en del sådana inslag framträder tydligt medan andra bara kan anas. Kvar från trädgårdsskolans tid finns idag också ett 30-tal fruktträd samt en hel del bärbuskar och kulturväxter. Vad gäller anläggningens placering i terrängen, omfattning och verksamhetshistoria är trädgården vid Torshäll unik. Syftet med examensarbetet är att utarbeta ett historiskt förankrat förslag till åtgärder för trädgården vid Torshäll. Förslaget tar utgångspunkt i aktuell forskning kring restaurering av äldre trädgårdar, den kvarvarande trädgårdsmiljön samt i bevarat material från Torshäll: fotografier, läroböcker skrivna av Lillie Landgren och hennes medhjälpare Märta Philip, odlingsdagböcker mm. Förslaget har utformats med hänsyn till en tänkt framtida användning av trädgården i publikt syfte. Det går i korthet ut på att återskapa området närmast huset så tidstroget som möjligt, medan ytorna i trädgårdens utkanter får fortsätta ha en vildare karaktär.

<p>Uppsatsen beskriver Lasse Landgren som person, nykterhetskämpe, präst och lärare under perioden 1920-1940 i jämförelse med bilden av honom idag, 1980-2006, utifrån de källor jag valt att använda mig av. Utifrån dessa källor som jag studerat kan jag se att bilden av honom förändrats från fullkomlig hjälte till en mer mänsklig person om än mycket uppskattad och omtyckt. Den största skillnaden enligt mig är det ordval författarna gjort i sina beskrivningar av honom. Anledningarna till denna förändring anser jag ligger dels i de olika författarnas bakgrund och dels samhällets förändring. Samhällets värderingar har förändrats/förskjutits och idag har vi ett mer kritiskt förhållandesätt till historien. Egenskaper som tidigare var högt värderade har idag blivit ersatta av andra egenskaper som kanske inte uppskattades på samma sätt förr i tiden. Tiden som passerat mellan dessa perioder och samhällets utveckling har således påverkat de olika författarna när de skrivit om Landgren anser jag.</p>

Uppsatsen beskriver Lasse Landgren som person, nykterhetskämpe, präst och lärare under perioden 1920-1940 i jämförelse med bilden av honom idag, 1980-2006, utifrån de källor jag valt att använda mig av. Utifrån dessa källor som jag studerat kan jag se att bilden av honom förändrats från fullkomlig hjälte till en mer mänsklig person om än mycket uppskattad och omtyckt. Den största skillnaden enligt mig är det ordval författarna gjort i sina beskrivningar av honom. Anledningarna till denna förändring anser jag ligger dels i de olika författarnas bakgrund och dels samhällets förändring. Samhällets värderingar har förändrats/förskjutits och idag har vi ett mer kritiskt förhållandesätt till historien. Egenskaper som tidigare var högt värderade har idag blivit ersatta av andra egenskaper som kanske inte uppskattades på samma sätt förr i tiden. Tiden som passerat mellan dessa perioder och samhällets utveckling har således påverkat de olika författarna när de skrivit om Landgren anser jag.