Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolans pedagoger resonerar kring betydelsen och utvecklandet av modersmålet hos barn med annat modersmål än svenska. En kvalitativ forskningsansats valdes med semistrukturerade intervjuer. Åtta pedagoger som deltog i studien bestod av förskollärare och barnskötare. Studiens resultat analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att metoder som förskolans pedagoger använder är att tala på barnens modersmål och att använda digitala verktyg för att utveckla modersmålet. Miljöns utformning bestod av material som tvillingböcker samt språkhörna med alfabet på barnens modersmål för att gynna barns läs- och skrivutveckling på sitt moderrsmål. Slutsatsen är att modersmål ses som tillgång. Varierande metoder och material används som till exempel digitala verktyg, tvillingböcker, TAKK och bildstöd, samtidigt finns det utmaningar vilket är bland annat begränsad ekonomi och tidsbrist.

Att elever har tilltro till sin språkliga förmåga är betydelsefullt både i och utanför skolan. Genom en god språklig förmåga kan eleven ta till sig viktig information och eleven tillgodogöra sig undervisning. Tilltro till språklig förmåga är av betydelse för att bli en aktiv demokratisk medborgare i samhället. Enligt grundskolans styrdokument utvecklar elever tilltro till språklig förmåga genom kommunikation och språkliga aktiviteter såsom att samtala, läsa och skriva. Kommunikativ undervisning kan bidra till att stärka elevens språkkunskaper, lärande och identitetsutveckling. Denna studie granskar tilltro till språklig förmåga och har som syfte att bidra med kunskap om hur fem lärare beskriver vilka kritiska moment som finns i arbetet med att främja elevers tilltro till den språkliga förmågan i skolämnet svenska.  För att besvara studiens syfte användes följande frågeställningar:  Hur beskriver lärarna elevernas tilltro till den språklig förmåga? Hur beskriver lärare att de arbetar för att främja elevernas tilltro till den språkliga förmågan? Studiens teoretiska inramning utgörs av sociokulturellt perspektiv. Begrepp som stöttning och den proximala utvecklingszonen är centrala och återkommande. Data har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer av fem lärare. Intervjusvaren har analyserats med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Sammanfattningsvis visar resultatet att lärarna kopplar ihop tilltro med att eleven har självförtroende, vågar lita på sin egen förmåga och känner sig trygg i det sammanhang eleven befinner sig i. Att eleverna har en god språklig förmåga beskriver lärarna som viktigt. Några av lärarna beskriver språklig förmåga kopplat till klassrumsundervisningen, andra beskriver dess betydelse ur ett samhällsperspektiv. De deltagande lärarna beskriver att de använder sig av olika metoder i sitt arbete för att främja elevernas tilltro och utveckling. Dessa är cirkelmodellen, kooperativt lärande och språkutvecklande arbetssätt. Metoder likt dessa, som möjliggör språkliga aktiviteter tillsammans med andra under stöttning av lärare, förstås i studien som kritiska för att främja elevers tilltro till språklig förmåga. / The fact that students have confidence in their language ability has many advantages both inside and outside school. Through good language ability, the person can absorb important information and the student assimilates teaching. Belief in linguistic ability is important for becoming an active democratic citizen in society. According to the compulsory school's governing document, students develop confidence in language ability through communication and language activities such as talking, reading and writing. Such teaching can help strengthen the student's language skills, learning and identity development. This study problematizes confidence in language ability and aims to contribute with knowledge of how five teachers describe the critical elements that exist in the work of promoting students' confidence in the language ability in the school subject Swedish. To answer the purpose of the study, the following questions were used: How do the teachers describe the students’ confidence in their language ability? How do teachers describe that they work to promote students' confidence in language skills? The theoretical framework of the study consists of a socio-cultural perspective. Concepts such as support and the proximal developmental zone are central and recurring. Data were collected using semi-structured interviews where five teachers were interviewed. The interview results have been analysed with inspiration from qualitative content analysis. In summary, the results show that the teachers link confidence with the student having self-confidence, daring to trust their own abilities and feeling secure in the context in which they find themselves. That the students have a good language ability, the teachers describe as important. Some of the teachers describe linguistic ability linked to classroom teaching, others describe its significance from a societal perspective. The participating teachers describe that they use different methods in their work to promote students' confidence and development. This is the circle model, cooperative learning and language development methods. Methods like these that enable language activities together with others under the support of teachers are understood in the study as critical to promote students' confidence in language ability.

The aim of the study is to examine whether and how the children who have difficulties with the language receive the help they need from the preschool teachers in order to improve their language development. Interview of semi-structured model with five preschool teachers at different kindergartens in the same municipality was conducted, where the pedagogues experiences were requested which methods/routines they work with to detect if children have language problems and what methods/ tools they use to help and stimulate language development, and how they have worked with that has given the best language enhancement in children with language difficulties. The theoretical starting points in my study are sociokulturellt perspektiv, what child can be achieve with help without help, as well as phonological awareness that is the doctrine of the sound and its function. TRAS – the schedule Early registration of language development is a tool to promote language difficulties. It is also important to keep in mind that each child has their own language development rate. TRAS – the schedule is a useful tool with extensive questions, to identify what the child is struggling with and shows what is reasonable to be able to be in a certain age. TRAS is also a useful tool for detecting minor language problems. Babblarna and FonoMix used to stimulate language development in the municipality. Some kindergartens also use character support and support for supporting language development. Engaging high-quality reading and games with language elements increase the interest in communicating. Rhymes and chants can also increase language development. But most important is a good approach and to do something together with the kids. / Syftet med studien är att undersöka om och hur de barn som har svårigheter med språket får den hjälp de behöver av förskollärarna för att deras språkutveckling ska förbättras. Intervju av semistrukturerad modell med fem förskollärare på olika förskolor inom samma kommun utfördes, där pedagogernas erfarenheter efterfrågades om vilka metoder/rutiner de arbetar med för att upptäcka om barn har språksvårigheter och vilka metoder/verktyg de använder för att hjälpa och stimulera språkutvecklingen, samt vilket sätt de har arbetat med som har givit bästa språkförbättringen hos barn med språksvårigheter. De teoretiska utgångspunkterna i min studie är sociokulturellt perspektiv, vad barnet kan uppnå med hjälp och vad det kan uppnå utan hjälp, samt fonologisk medvetenhet som är läran om ljudet och dess funktion. TRAS–schemat tidig registrering av språkutveckling är ett verktyg för att främja språksvårigheter. Det är även viktigt att tänka på att varje barn har sin egen språkutvecklingstakt. TRAS–schemat är ett användbart verktyg med omfattande frågor, för att ringa in vad barnet har svårt för och visar på vad som är rimligt att kunna i viss ålder. TRAS är även ett användbart verktyg för att upptäcka lättare språksvårigheter. Babblarna och FonoMix används för att stimulera språkutvecklingen i kommunen. Vissa förskolor använder även tecken som stöd och bildstöd för att stimulera språkutvecklingen. Engagerad högläsning med kvalitet och lekar med språkinslag ökar intresset att kommunicera. Rim och ramsor kan också öka språkutvecklingen. Men det viktigaste är ett bra förhållningssätt och att göra någonting tillsammans med barnen.

The purpose of the survey was to identify which methods primary teachers are using and see as success factors in the language development. To study which factors came from a sociocultural approach to learning, in order to develop and create discussions and improvements so that second language learners reach their targets. The study is based on three teachers' teaching of second language students in the primary grades, using qualitative interviews and observations of their work. The results revealed that the organization and support resources are significant and can vary between schools in the same municipality. Furthermore it showed that two of the teachers interviewed, felt that it was difficult to teach second language students. They felt that they had insufficient knowledge, a heavy workload, a lack of time and they expressed both powerlessness and frustration. The conclusion of the study is that teachers, teaching second language students in the primary grades, did not believe in the use of just one method in their teaching, but used combined various methods. Several of these methods are based on a sociocultural approach, which reflected their vision and attitude to the learning process.