1 |
Möglichkeiten des Erblassers, eine Einzelzuwendung auf den Todesfall vorzunehmenWittmütz, Annette January 2005 (has links)
Zugl.: Marburg, Univ., Diss., 2005
|
2 |
Zuwendungen unter Lebenden auf den Todesfall lebzeitige Rechtsgeschäfte oder Verfügungen von Todes wegen?Ilchmann, Jana January 2010 (has links)
Zugl.: Bielefeld, Univ., Diss., 2010
|
3 |
Möglichkeiten des Erblassers, eine Einzelzuwendung auf den Todesfall vorzunehmen /Wittmütz, Annette. January 2006 (has links)
Universiẗat, Diss., 2005--Marburg.
|
4 |
Charakterisierung eines Proteinkomplexes in Säugerzellen, der am Transport zwischen Membrankompartimenten beteiligt ist. / Characterisation of a SNARE-complex involved in Golgi-to-ER retrograde transport in mammalian cellsVerrier, Sophie 03 November 2005 (has links)
No description available.
|
5 |
”I det ordlösa språket – ” : Medveten och omedveten tystnad i Nelly Sachs lyrik mellan ”framtorterade bokstäver” och andra teckenLönndahl, Hedvig January 2019 (has links)
Uppsatsens problemställning rör frågan om det är möjligt att utröna hur tystnaden framställs i Nelly Sachs sena lyrik och vad den säger, och huruvida det är möjligt att relatera denna tystnad till en medveten kontra omedveten uttrycksform. Min avsikt är alltså att undersöka de strukturer eller mönster – medvetna som omedvetna – som står att finna i Sachs lyrik som kan kopplas samman med denna tystnad, inte för att fastställa en dikts betydelse utan för att undersöka hur tystnadens närvaro tar sig uttryck och låter sig urskiljas i hennes dikter. Jag gör detta dels genom att i uppsatsens del ett redogöra för hur tystnaden som tema och problem uppfattas i den tidigare forskningen. I del två försöker jag fördjupa dessa rön genom en vidare koppling till Sachs modernistiska formspråk, och med hjälp av bland annat psykoanalytisk teori görs ett antal närläsningar av hennes senare dikter. Den teoretiska ramen för diskussionen hämtar jag alltså främst från psykoanalysen som på olika vis uppmärksammar lakuner, trauman och omedvetna dimensioner i språket, vilket jag menar kan öka förståelsen för tystnadens problematik hos Sachs. Undersökningen genomförs närmare bestämt i linje med Julia Kristevas teoribildning. Kristeva är psykoanalytiker och även professor i lingvistik och har formulerat teorier om det poetiska språket som visat sig fruktbara i min läsning av det ”ordlösa språket” hos Sachs. Kathrin M. Bower refererar träffande till Kristevas arbete som ”Kristeva’s distinctive brand of psychoanalytic semiotics”.
|
Page generated in 0.0416 seconds