Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om förskollärares uppfattningar om och arbete med bild- och formskapande med de yngsta barnen i förskolan. Litteraturgenomgången ger en tillbakablick på hur bild- och formskapande har sett ut i förskolans verksamhet genom åren. Där lyfts även olika områden som är relevanta för att främja de yngsta barnens bild- och formskapande fram. För att belysa förskollärares uppfattningar om detta gjordes sex kvalitativa intervjuer med utbildade förskollärare. Resultatet visade att studiens respondenter är eniga om att det är viktigt att arbeta med bild- och formskapande med de yngsta barnen och att det ska handla om att skänka glädje, att upptäcka och testa olika material, uttrycka sina känslor och att öka sina erfarenheter. Respondenterna såg processen i skapandet som det viktigaste, inte resultatet. De sa sig arbeta mycket med bild- och formskapande med de yngsta barnen även om några av dem hade önskat att de hade mer tid till att lyfta det spontana skapandet. De flesta respondenterna framhöll att pedagogen utgör en viktig roll i de yngsta barnens skapande. De menade att det viktigaste är att man som pedagog är engagerad och intresserad för att kunna locka och utmana barnen i deras bild- och formskapande. Sökord: Kreativitet, lek, pedagogens roll, process.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur förskollärarna arbetar och resonerar kring barns språkutveckling i förskolan. Syftet var även att utforska estetiska redskaps betydelse för barns språkutveckling. För att få svar och nå syftet med denna uppsats gjordes fem intervjuer från två olika förskolor och undersöktes med observationer förskollärarnas arbetssätt i två barngrupper. Det vi kom fram till i intervjuer och observationer kopplades sedan till olika referenser, detta för att komplettera den information som togs fram. I resultatet framkom det att alla intervjupersoner var ense om att barn utvecklar språket när de lekar, detta då leken leder till fantasi, kommunikation och dialog. Barnen lär sig även uttrycka sig på olika sätt samt lär av andras erfarenheter och åsikter. Förskollärarna ansåg att det är viktigt att vara lyhörd, uppmuntra och bjuda barnen olika uttrycksformer, ge barnen tid att reflektera och samtala samt även bjuda barnen en trygg lärande miljö. Studiens slutsats var att estetiska redskap är en avgörande faktor för barnens språkutveckling, för att det är med estetiska redskap barnen bearbetar sina känslor, kunskaper, tankar och erfarenheter.

Syftet med vårt arbete är att undersöka samt belysa hur förskollärare arbetar med barns lärande och utveckling i leken samt förskollärares syn på lekens främjande av barns utveckling och lärande. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsstrategi under vårt arbete. Vi har intervjuat samt observerat fyra förskollärare under arbetets gång och vi valde att använda oss utav öppna observationer och semistrukturerade intervjuer för att samla in materialet till vårt arbete. Vårt resultat visar att leken är betydelsefull för barns utveckling och lärande samt att förskollärare anpassar sig efter barns intressen samt kunskapsnivå för att främja barns lärande och utveckling i leken. Resultatet visar även att barn ska få tid till att leka på förskolan och att förskollärare ska finnas tillgängliga för barn i deras lek. En slutsats som vi kan dra är att förskollärare har olika synsätt samt arbetssätt när det gäller barns utveckling och lärande i leken.

Children ́s expression of emotions and body laguage in preschool. An observational studyof interaction between girls, boys and educatorsSyftet med studien är att undersöka hur flickor, pojkar och pedagoger interagerar medvarandra genom känslor och kroppsspråk i förskolan. I studien ses flickor, pojkar ochpedagoger som tre kategorier vilka interagerar med varandra i en triangelkonstellation.Den första frågeställningen som ska besvaras i studien är hur uttrycker flickor och pojkarkänslor och kroppsspråk i förskolans verksamhet. Den andra frågeställningen som skabesvaras är hur bemöter pedagoger flickor och pojkars känslor och kroppsspråk iförskolans verksamhet. Studien genomförs med kvalitativa observationer som filmas.Observationerna genomförs på en förskola i södra Sverige. I resultatet framkommer detatt flickor och pojkar uttrycker känslor på olika sätt. Flickor använder ögonkontakt ochleenden för att undvika konflikt och för att skapa god stämning. Pojkar använderögonkontakt och leenden för att utesluta andra ur leken, vid skadeglädje samt genom attförstärka sitt band till varandra. Det framkommer även att flickor visar närhet på ettomvårdande sätt genom att ta hand om yngre barn eller hjälpa varandra. Pojkar visarnärhet genom omfamnande brottningslek eller en arm runt kamraten. Pedagoger bemöterflickor oftare genom att sitta på huk vid samtal samt genom att använda ett reflekterandeoch avancerat språk. Pedagoger bemöter pojkar oftare stående vid tillsägelser då de brytermot regler, samt byter ut en stökig lek mot en lugn lek. Odenbring (2010) och Eidevald(2009) påpekar vilka normer och förväntningar som finns för flickor och pojkar. I dennastudie har det upptäcks att flickor och pojkar visar närhet på olika sätt vilket kan kopplastill rådande normer och förväntningar för hur flickor och pojkar bör bete sig i förskolan.

Matematik i förskolan - ur förskollärarens perspektiv –En kvalitativ studie om hur synen på matematik i förskolan ser ut bland förskollärare och hur det påverkar verksamheten Syftet med studien var att undersöka hur verksamma förskollärare ser på matematik. Spelar synen påmatematik en avgörande roll på hur verksamheten erbjuder och möjliggör matematisk utveckling för barnen. Detta har varit syftet och frågeställningarna som har besvarats under studiens process. För att tagit reda på detta har en enkätundersökning genomförts och besvarats av 15 slumpmässiga och verksamma förskollärare. Resultatet visar att kunskapen om matematik och hur förskollärarna kan arbeta med det skiljer sig åt. De flesta ser matematik som ett spännande och lustfyllt område och visar sig ha stora kunskaper kring ämnet vilket också speglar sig i verksamheten när det gäller hur matematiken framträder och synliggörs. Ett fåtal anser sig inte sitta på samma kunskap och kopplar ihop matematik med egna negativa erfarenheter vilket bidrar till att de inte har samma matematiska medvetenhet när de planerar och utformar förskolans verksamhet. Dock visar alla ett stort intresse för matematik och vill om de blir erbjudna gå fortbildningar och lära sig mer hur de kan skapa bästa möjliga förutsättningar för barnens utveckling och lärande. Avslutningsvis kan det sammanfattas med att förskollärarnas syn på matematik är överlag väldigt positiv och det som verkar vara nyckeln till framgång för matematiken i förskolan är kunskap hos förskollärarna om just matematik och förskollärarnas intresse och engagemang, vilka alla självklart hänger ihop.

Girls and boys perceptions about the opposite sex role on the schooyard Under de senaste decennierna har skolgården och barns lek på skolgården förändrats, barn leker idag nya lekar på nya platser på skolgården. Något som många forskare är eniga om är att fotbollsplanen är en plats på skolgården som haft hög maktposition under många decennier. Denna studie utgår från barn syn på sin lek, sin skolgård och sina kamraters lek. I studien har barnen i fokusgruppsamtal fått berätta sina föreställningar om sin egen och barn av det motsatta könets användning av skolgården. Studien kretsar kring tre teman; skolgården, lek och konflikt samt könens olika roller på skolgården. Restultatet är uppdelat i kategorier flockors- och pojkars lek på skogården, lek och konflikt och könens roller på skolgården. Vår studie visar att forbollensplanens centrala roll har minskat, vår studie visar även att barnen har stor kunskap om det motsatta könets lekar på skolgården.

Syftet med studien var att undersöka och analysera några förskollärares syn på hur leken kan främja barns lärande i matematik. Detta är en kvalitativ studie där vi har intervjuat åtta förskollärare för att ta reda på förskollärares syn på leken som verktyg i relation till matematiklärandet hos barn. Resultatet visar att förskollärarna i studien anser att samspel och kommunikation är viktigt både i den styrda och fria leken för barns lärande och utveckling i matematik. Slutsatser utifrån denna studie är att matematik finns överallt i det vardagliga arbetet. Det är viktigt att det finns medvetna förskollärare i verksamheten som synliggör och främjar barns lärande och utveckling av matematiken i det livslånga lärandet.

Denna undersökning syftar till att undersöka inomhusmiljön och materialet vid två förskolor för att se hur dessa påverkar leken. Vid insamling av data har observationer använts. Observationerna har skett på en avdelning på respektive förskola där miljön och barnens lek har legat i fokus. Resultatet visar att miljö och material har en stor betydelse för barnens lek och var de väljer att befinna sig. Barnen förflyttar sig alltså till en miljö som lämpar sig för den lek som de leker. En slutsats är att barnens medverkan i utformandet av inomhusmiljöerna på förskolan är viktig då barnen väljer miljö efter lek.

Syftet med min studie är att få en djupare förståelse och kunskap om vad leken har för betydelse för barns sociala utveckling. Jag vill även titta närmre på hur förskollärarna arbetar för att stödja barnen för att få tillträde till lek. Utifrån mitt syfte har jag arbetat fram tre frågeställningar; hur tar sig barn in i en pågående lek?, skiljer sig strategierna åt mellan flickor och pojkar? samt hur arbetar förskollärarna kring samspelet? Jag har valt att använda observationer som verktyg samt intervjuat två förskollärare som båda arbetar på avdelningar med barn mellan 3 och 5 år. Av min studie kan jag se att barnen använder många olika strategier för att få tillträde till pågående aktiviteter och det är många som återkommer och vissa som inte återkommer lika ofta. Jag kan också se att förskollärare och barnskötare har en viktig roll i kontaktsökandet då det finns barn som vänder sig till en vuxen när inte de själva har kunskapen om hur de kan gå tillväga.

Bakgrund: I förskolan är lek en stor del av barnens sociala liv och det blir viktigt för barnen att kunna tolka varandras leksignaler. William A. Corsaro utformade begreppet tillträdesstrategier. Dessa strategier använder barn som verktyg för att ta sig in i en pågående lek. Studien är skriven utifrån Corsaros teorier om kamratkulturer och på vilket sätt barn tar sig in i dessa kulturer med hjälp av tillträdesstrategier. Vårt intresse till barns tillträde i lekar uppstod när vi letade litteratur till en vetenskapskurs och stötte på begreppet tillträdesstrategier. Vår nyfikenhet växte och vi ville veta mer om just barns tillträde i pågående lekar. På så sätt uppkom denna observationsstudie. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur barn i åldern 3–5 år i förskolan tillträder i den fria leken och få en djupare förståelse och insikt om vad tillträdesstrategierna har för betydelse för barns kamratkulturer. Metod: Kvalitativ observationsstudie med icke-deltagande observationer. Vi har använt oss av begrepp som analysverktyg. Dessa begrepp är: tillträdesstrategier, kamratkultur, interaktionsutrymme, makt och exkludering. Resultat: Resultatet visar att barn ingår i kamratkulturer i förskolan. I dessa kulturer finns det normer och regler om makt och status. Barnen är i sina kamratkulturer måna om det interaktionsutrymme de befinner sig i och skyddar det från barn som försöker ta sig in i dessa. Vi fann att barn skyddar sina interaktionsutrymmen genom att exkludera barn verbalt eller genom att ignorera. För att ta sig in i en pågående lek använder sig barn av tillträdesstrategier och barn som får motstånd prövar nya strategier för att få tillträde. Resultatet visar också att barnen utövar makt för att ha kontroll över samspel eller för att visa hög status i barngruppen.