BakgrundI bakgrunden beskrivs fritidshemmens framväxt samt hur fritidshemmen ser ut i dag. Även den pedagogiska miljön samt lekens betydelse belyses. Gällande styrdokument och gransk-ning från skolinspektionen samt barnkonventionen beskrivs under bakgrund. Utgångspunkten i studien framställs i den teoretiska ramen.SyfteStudiens syfte är att undersöka barns syn på lärandet som sker inom fritidsverksamheten.MetodStudien grundar sig på en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med barn i fritidsverksamheten. Intervjuerna har genomförts på tre olika fritidverksamheter. Sexton barn intervjuades.ResultatI resultatet framkommer situationer där barnen anser att det sker ett lärande. Barnen beskriver lärandet i olika aktiviteter som de deltar i. Barnen förknippar också lärandet med regler som råder inom fritidsverksamheten. Lärandet beskrivs även utifrån det samspel som uppkommer i olika situationer. I resultatet framkommer barns syn på olikheter i lärandet mellan skola och fritidsverksamhet. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundBakgrunden tar upp tidigare forskning och erfarenhetsbaserad kunskap om leken och miljöns betydelse i förskolan. Artikeln av Gmitrova, Podhajecka och Gmitrov (2009) tar upp rollekens betydelse för barnen och pedagogers förhållningssätt. Rönnermans teorier om utvecklingsarbete ligger till grund för undersökningen.SyfteVi vill undersöka hur barn och pedagoger på en förskola responderar på en förändring i en del av barnens lekmiljö.MetodUndersökningen är en aktionsforskning vilket innebär ett utvecklingsarbete av ett problem. Intervjuer med pedagoger och barn samt flera observationer har utförts för att få fler perspektiv av förändringen. Intervjuerna har gjorts med tre pedagoger och åtta barn i åldrarna fyra till fem år. Datainsamlingen har sedan analyserats.ResultatResultatet är uppdelat i tre stadier före förändringen, förändringen och efter förändringen av rummet. Innan användes rummet till röjlek enligt pedagogerna men efter förändringen ändrades leken och barnen lekte mer rollekar. Hela rummet användes mer efter förändringen eftersom rummet erbjuder mer variation. Barnen och pedagogerna uppfattade förändringen som något positiv då rummet blev mer fantasifullt. / Program: Lärarutbildningen

In this essay from my perspective as a furniture designer and theacher at a design college I explore the idea that design actually is (playful) play. And if not exactly play that a playfulmind is an asset when it comes to being a designer as well as an teacher. From two portrayals and throughout the essay from experience as designer I study the different concepts play, design, design-process and creativity to see what tears them apart as well what binds them together.

I vår kvalitativa studie har vi undersökt hur flerspråkiga barn, utan gemensamt verbalt språk,kommunicerar vid leksituationer samt vilka lekmaterial som används i barnens kommunikation ileken. Studien bygger på den sociokulturella teorin om barns utveckling. Genom att kombineraobservationer av leksituationer med intervjuer med verksam personal som arbetar i barngrupper därbarnen är flerspråkiga och saknar ett gemensamt verbalt språk har vi kommit fram till att det finnslekmaterial som får en språkbärande funktion vid leksituationer. Om barnen inte har en vuxen atttillgå i leken som stöd och tolk så underlättar så kallade kodade lekmaterial, till exempel en telefon,barnens gemensamma lek då lekmaterialen får en kommunikativ funktion för att barnen kan läsa avdem och uppfatta dem på samma sätt. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida pedagoger tillför en rik social språkmiljö för barnen i barns egeninitierade aktiviteter inomhus. Studien kommer fokusera på den verbala aspekten utav den sociala språkmiljön.   Studien har genomförts genom observationer under barns egeninitierade aktiviteter inomhus, där pedagogernas samtal med barnen har varit i fokus. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, som utgår ifrån att människans utvecklas när den kommunicerar med andra kulturella varelser, och där lärare och vuxnas handlingar är centrala för språkutvecklingen. Studiens resultat visar på att pedagoger samtal med barnen i deras egeninitierade aktiviteter inomhus har rum för utveckling. Pedagogernas försök till samtal med barnen skedde ofta genom stängda frågor, som i stor utsträckning inte bidrar till språkutveckling hos barn. Samtalen mellan barn och pedagoger kom sällan igång, då pedagogerna ställde vuxenfrågor som inte intresserade barnen.

<p>Vår studie behandlar barns bildskapande ur ett genusperspektiv och är av kvalitativ art. Denna metod har lämpat sig bäst då vi ämnat undersöka det unika och speciella, snarare än det generella som en kvantitativ undersökning skulle ha gett. Vi har undersökt likheter och olikheter i flickor och pojkars teckningar. Studien har bedrivits i tre olika förskoleklasser då vi observerat barnen under en bildtimme, samt intervjuat pedagogerna i respektive klass, varav 5 pedagoger och 30 barn deltog. Genom anteckningar, intervjuer samt fotodokumentation har vi haft möjlighet att analysera barnens bilder. Vårt resultat visar att pojkar och flickor skiljer sig åt signifikant vad gäller bildskapande, men att det även går att finna vissa likheter. Något som har varit genomgående i pojkarnas bildframställning är att de ofta målar action-figurer (Star Wars, Transformers) medan flickorna målar blommor och relationer i form av människor. Likheter, som har visat sig i alla tre förskoleklasser, är att de alla målar djur av olika slag. En bidragande faktor till att barnen ritar olika kan bero på vilken hemmiljö och kultur barnet kommer ifrån, samt medias inflytande. Det har även visat sig att leken i kombination med bildskapande är av relevans, då barnen bearbetar sina intryck och upplevelser genom bildskapande aktiviteter.</p>

<p><p>Mitt syfte med examensarbetet var att genom intervjuer samt enkätundersökningar undersöka leksakernas betydelse för barn och deras föräldrar. Leksaker stimulerar fantasin och får barnet att utvecklas. Jag har valt att intervjua barn på en förskola och till enkätundersökningen valde jag föräldrar på en annan förskola. Resultatet jag kommit fram till är att leksaker betyder mycket för barnen och att barnen även har liknande tankar och åsikter om leksaker. Föräldrarnas resultat varierade men i de allra flesta fall hade de likande åsikter om leksaker. Slutsatserna av denna undersökning är att leksakerna är väldigt viktig del i barnens vardag och att även barnen ska ha tillgång till leksakerna men att det inte alltid behöver vara färdigproducerade leksaker som barnen har tillgång till.</p></p>

<p>Uppsatsen handlar om hur förkolebarn hanterar samspelet i den fria leken. Uppsatsens syfte är<em> </em>att genom observationer undersöka hur 4-åringar hanterar samspelet i den fria leken på förskolan, samt genom intervjuer ta reda på hur barnen ser på detta. Undersökningen genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer, samt ostrukturerade och osystematiska observationer. Dessa utfördes på två olika förskolor, en i norra Sverige och en i södra. Vår studie genomsyras av de tre sociala lekreglerna, samförstånd, ömsesidighet och turtagande. Resultatet visar att samspel kan ta sig uttryck på många olika sätt och att det är en viktig del i barnens vardag. Det visade sig även att det finns ett, vad vi har valt att kalla för självvalt utanförskap, där barnen väljer att inte delta i leken och samspelet.</p>

<p>Abstrakt </p><p>Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagoger i förskola, förskoleklass och skola förhåller sig till lek och lärande. Vi ville även undersöka om pedagogernas förhållningssätt till lek och lärande skiljer sig åt i de olika stadierna, förskola, förskoleklass respektive skola. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie med pedagoger i förskolan, förskoleklass samt skolan, intervjuerna spelades in med diktafon. Vi har fördjupat oss i litteratur gällande ämnet lek och lärande. Undersökningen visar att samtliga pedagoger är medvetna om lekens betydelse för lärandet, men att det finns variationer i hur pedagogerna använder sig av lek i lärandet mellan de olika stadierna. En viktig faktor som framkommit är att pedagogens individuella uppfattning om lek och lärande har en betydande roll för barnens kunskapsinhämtning.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Titel: Fyra förskollärares arbete med pedagogiskt drama</p><p>Författare: Elin Pierrou och Jessica Ståhl</p><p>Typ av arbete: Examensarbete 10 p (B-nivå)</p><p>Handledare: Tina Waldén-Hillström</p><p>Examinator: Maud Söderlund</p><p>Institution: Pedagogik, didaktik och psykologi</p><p>Program: Lärarprogrammet, Högskolan i Gävle</p><p>Datum: december 2007</p><p>Syftet med uppsatsen var att undersöka hur fyra förskollärare arbetar med pedagogiskt drama i förskoleverksamheten och vad drama betyder för dem. I studien framkommer även om det finns tid och utrymme för detta ämne. Metoden genomfördes med ostrukturerade intervjuer där respondenternas erfarenheter inom ämnet framgår. Resultatet visade att pedagogiskt drama kan betyda många olika saker beroende på vem du frågar och vad personen har för erfarenheter. Det visade sig även att pedagogiskt drama var ett viktigt inslag i verksamheten enligt respondenterna och de önskade att det finns mer tid.</p>