Syftet med undersökningen är att jag ska få kunskaper om hur fyra- och femåringar samspelar i den fria leken. Jag har formulerat följande frågeställningar: Hur ser samspelet ut mellan barnen i den fria leken? Hur får barn tillträde till lek? Hur agerar de barn som inte får tillträde till lek? Som metod i min undersökning har jag använt observationer där jag dokumenterat genom att anteckna. Jag har sett fler exempel på samspel mellan barn där leken och fantasin har blommat ut. I samspel som fungerat sker leken på samma villkor för de inblandade och barnen spinner vidare på varandras idéer. För att få tillgång till lek behöver barnen olika strategier. Det kan handla om att verbalt fråga om tillträde eller genom att komma och visa upp en sak för deltagarna i den pågående leken. De barn som omedelbart inte får tillträde till lek försöker gång på gång komma in i leken genom att använda sig av fler olika strategier. Jag såg också hur några barn agerade när de gjorde misslyckade tillträdesförsök till lek. Det viktigaste resultatet som jag fann i undersökningen är hur barnen dagligen behöver använda olika strategier för att få tillträde till lek. Strategierna är inte mycket värda om inte barnen själva har status i gruppen.

Syftet med denna studie var att studera pedagogers uppfattningar angående styrd lek i grundskolans tidigare år. För att få en fördjupad förståelse av pedagogers föreställningar om styrd lek, samt för att få en beskrivning av hur de använder sig av lek i verksamheten, användes intervju som metod. I studien intervjuades tio pedagoger som alla arbetade i grundskolans tidigare år. Dessa pedagoger var slumpmässigt utvalda och deras utbildning och yrkeserfarenheter skiljde sig åt. Resultatet visade att samtliga pedagoger hade en positiv syn på styrd lek dock framgick det att det skiljde sig i hur och i vilken omfattning de arbetade med den. Somliga pedagoger var mer medvetna om lekens betydelse och funktion än andra. Att leka och lära med kroppen är ett genomgående tema som nämns i intervjuerna, likaså nämns den sociala aspekten av lek då elever lär sig tillsammans. Lek är ett stort och svårdefinierbart begrepp enligt pedagogerna och även tidigare forskning har visat på det. Vår slutsats är att pedagogernas inställning till styrd lek samt deras utbildning är det som avgör i vilken utsträckning de arbetar med lek.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur styrd lek används som pedagogiskt verktyg i undervisning, i synnerhet i matematikundervisning, i förskoleklass och år 2. Ett ytterligare syfte är att få en inblick i hur lärare i förskoleklass och år 2 ser på styrd lek som pedagogiskt verktyg samt att studera skillnader mellan de olika årskurserna gällande användandet av styrd lek i matematikundervisning. Observationer och intervjuer har använts som metod. Studien är gjord på två skolor. Fyra lärare har intervjuats samt observerats och fem observationstillfällen i matematikundervisning har ägt rum.  I observationerna synliggörs hur lärarna i förskoleklass och år 2 arbetar med styrd lek i matematikundervisningen och i intervjuerna framkommer hur lärarna ser på styrd lek som pedagogiskt verktyg samt hur de anser att de arbetar och vill arbeta med detta. Skolorna som väljs för studien är skolor som det finns etablerade kontakter hos och de lärare som är aktuella för studien tillfrågas och tilldelas ett missivbrev som skrivs inför studien. Missivbrevet informerar lärarna om de forskningsetiska principerna och vad det innebär att delta samt vad studien handlar om. I arbetet synliggörs likheter och skillnader mellan de olika årskurserna gällande arbetssättet utifrån ett lekinriktat perspektiv samt de likheter och skillnader som finns mellan lärarnas syn på styrd lek som pedagogiskt verktyg. En slutsats är att lärarna ser styrd lek som betydelsefull och att de vill arbeta ur ett lekinriktat perspektiv men lärarna i år 2 är osäkra på hur de ska utforma undervisningen ur detta perspektiv.

Bakgrund: Med hjälp av tidigare forskning och relevant litteratur har vi bearbetat, diskuterat och analyserat resultatet från de genomförda intervjuerna och observationerna, vilket har gett oss en ökad förståelse kring ämnet. Sommers teorier om Samvarokompetens och Samvaromönster utgör grunden för vår studie. Syfte: Syftet med vår studie är att få en uppfattning av pedagogers förhållningssätt till barns samspel i lek men också hur de förhåller sig till barn som inte deltar i lek tillsammans med andra eller som exkluderas. Syftet med studien är även att se hur pedagoger förhåller sig till barns lek och hur barns samspel kan yttra sig. Metod: Med utgångspunkt i syftet har vi genom en kvalitativ metod genomfört sju intervjuer och två observationer. Intervjuerna genomfördes på två olika förskolor. Observationerna i sin tur ägde rum på ytterligare en förskola. Förskolorna är belägna i en mellanstor kommun i Västra Götaland. Resultat: Utifrån det insamlade materialet från intervjuerna formulerade vi fem kategorier: Förhållningssätt till barn som inte leker. Tillvägagångssätt för att väcka barns leklust. Hur man kan introducera barn i lek med andra. Metoder för att hantera barn som exkluderas från andra barns lek. Förebyggande arbetssätt för att förhindra exkludering i barngruppen. I resultatet framkom det att pedagogerna anser det viktigt att arbeta kontinuerligt med de barn som i lek inte samspelar med andra, eller som utesluts från lek. De var eniga i att lek är viktigt för alla barn att utöva, då den utvecklar dem på flera olika områden. Utifrån det insamlade materialet från observationerna fick vi kunskap om barns samspel och hur pedagogerna förhöll sig till barnens lek. Vi blev uppmärksammade på hur barns samvaro och samspel kan ta sig uttryck i den fria leken. Vi blev också medvetna om att pedagoger har en viktig roll när det kommer till att utveckla och stimulera barns lek.

Syftet med vårt arbete är att beskriva, analysera och förstå pedagogers arbete med förskolebarn som har svårigheter i leksituationer med andra barn. Barnen finns i alla barngrupper och det är barn som pedagogerna tidigt upplever har problem att leka. De står ofta utanför leken och kan inte de sociala koderna för att kunna bli en omtyckt kamrat. Vi har valt att fokusera på barnens lek och varför de inte kan komma in i leken. I dag vet man hur viktig leken är för ett barns utveckling, inte minst för den sociala utvecklingen och att kunna fungera i samspel med andra. Då förskolan är barnets första arena att utvecklas ihop med andra är det extra viktigt att pedagogerna uppmärksammar de barn som inte fungerar i leken och samspelet. Studien omfattar tretton kvalitativa intervjuer i en mindre stad i Norrland. De slutsatser som vi fått fram genom intervjuerna är att de flesta av pedagogerna anser att de stora barngrupperna kan spela roll för barnets sociala beteende. Pedagogerna ser också att hela samhället ser annorlunda ut idag och att det kan ha en bidragande orsak till att barnen har koncentrationssvårigheter i förskolan.

LEKÖ är en förvaringslösning för leksaker och redskap för utomhusbruk inom barnomsorgoch skola. Förvaringen av leksakerna och redskapen sker i en förvaringsbänk på ergonomiskhöjd för barnen. Konceptet för lösningen baseras på att nära och lättillgänglig förvaringförenklar användning. LEKÖ är ett redskap för fri lek. Den fria leken är en förutsättning förmognad hos barn och bidrar till gynnsam miljö för lärande. Befintliga utomhus förvaringslösningar av leksaker och redskap är sällan anpassade efter de kroppliga behov barnen har. Examensarbetet utfördes i samarbete med Lekolar AB. Arbetsmetodiken i examensarbetet är en anpassad produktutvecklingsprocess där grundprinciperna i designmetodik och arbetsmetoden användarcentrerad produktutvecklinginfluerar hela arbetsprocessen. Enkätundersökning samt situationsbestämning används för att lokalisera förvaringsproblematik i barnomsorgen och skola. Teoretiskt underlag för attanvändarcentrera lösningen till barn inom barnomsorg och skola grundas på litteraturstudie, enkätundersökning och situationsbestämning. Underlaget innefattar barnens emotionella,kognitiva och fysiska ergonomi samt vilka ytterligare behov och krav som ställs på lösningen. Flertalet analyser används för att förstå problemet och behoven på en förvaringslösning. Workshop med intressenter tillkännager ytterligare behov men framförallt resulterar Workshopen i lösningar på förvaringsproblemet. Möten med intressenter på Lekolar resulterar även de i både behov och ytterligare lösningar för problemet. Idégenerering genomförs, förutom under workshop, även enskilt. Lösningar elimineras och konkretiseras iterativt. Konceptval baseras på fyra utvärderings verktyg. Konceptidén LEKÖ väljs ochvidareutvecklas. Konceptidén konstrueras och det upprätts komplett tillverkningsunderlag. Konstruktion av LEKÖ möter de krav och standard direktiv som lösningar inom barnomsorgoch skola ska uppfylla. / LEKO is a storage solution of outdoor toys and equipment in childcare and school. The storage of toys and equipment occurs in a storage counter in ergonomic height to the children. The concept for the solution is based on that close and easily accessible storage simplifies use. LEKO is an instrument for free play. Free play is essential for development and ripeness in children, and it contributes to a favorable environment for learning. Storage solutions of outdoor toys and equipment are rarely adapted to the child’s bodily needs LEKO conduced in cooperation with Lekolar AB. The working method in the thesis is a customized product development process with the fundamental principles of design methodology and the method of user-centered product development influence the entire working process. Questionnaire survey and situation determination are used to locate problems with storage solutions. The theoretical ground for user-centered solutions to children in childcare and school is founded by literature studies, questionnaire survey and Situation determinations. The main contains of the theoretical ground are the child’s emotional, cognitive and physical ergonomic, but also it contains other needs which exist on the solution. Several analyses are used to understand the problem and the requirements of a storage solution. During the workshop, participants expressed additional needs, but above all solutions on the problem. Solutions for the problem also arise during meeting with stakeholders at Lekolar. In addition to the workshop, did the project executer generate ideas independently. The found solutions are evaluated, eliminated and concretized iteratively. The selection of the concept is based on four evaluation tools. The concept LEKO is selected and developed. The concept is constructed and complete manufacturing documentation is established. The construction of LEKO meets the requirements and standard terms as solutions in child care and school must comply.

Syftet med vår studie är att undersöka och jämföra vilken syn föräldrar har på den fria lekens betydelse för barns lärande. Studien görs i en förskola i Sverige respektive en utlandssvensk förskola i Spanien och svaren jämförs sedan mellan de olika länderna. Vi har utgått från tre frågeställningar;  Vad innebä begreppet fri lek enligt föädrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk föskola?  Vad anser föräldrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk förskola att barn lär sig genom den fria leken?  Vilka tankar och funderingar har föräldrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk förskola angående deras barns möjligheter till fri lek under dagarna i förskolan? För att samla in material använde vi oss av strukturerad intervju för hemskick som metod. Genom vårt res-lutat kom vi fram till att det finns både likheter och skillnader i svaren vi fick från föräldrar angående den fria leken jämfört i en svensk respektive utlandssvenk förskola. Föräldrarna till barnen i den svenska skolan nämner flera begrepp och förmågor som barnen lär sig medan föräldrarna till barnen i den utlandssvenska förskolan mer tar upp materiella ting som barnen leker med. Vårt resultat visar att föräldrarna till barnen i den svenska förskolan tycker att det är tillräckligt mycket fri lek under förskoledagen medan större delen av föräldrarna till barnen på den utlandssvenska förskolan anser att det är för mycket fri lek. Föräldrar från båda grupperna påpekar vikten av en god miljö för att den fria leken skall fungera.

Studiens syfte var att studera förskolors fysiska miljö ur ett genusperspektiv med fokus på rummens utformning och på leksakerna de innehåller. Vilken roll spelar den fysiska miljön i att forma barns konstruktion av genus? För att få svar på detta utfördes observationer på fem förskoleavdelningar samt fem intervjuer av förskolepersonal. I observationerna kartlades rummets fysiska drag och de leksaker rummen innehöll. För att få en inblick i förskolepersonalens tankar kring den fysiska miljöns betydelse för barns konstruktion av genus utfördes intervjuer. Insamlad data bearbetades och kategoriserades in i tre huvud­kategorier. Resultatet visade att alla intervjuade sa sig arbeta genusmedvetet men att det inte alltid avspeglades i den fysiska miljön och valet av leksaker. Undersökningens slutsats var att trots att Lpfö 98 förespråkar en jämställd förskola så sågs att detta inte var fallet fullt ut. Pojkar tenderar att få större utrymme och fler leksaker som är avsedda för deras lek samtidigt som de stärker de traditionella könsrollerna.

Syftet med denna studie är att undersöka barnperspektivet i den samtida planeringen. Att analysera vilka kvalitéer och funktioner som värdesätts av barn i staden samt att jämföra detta med planerarnas visioner. Detta görs genom en fallstudie i Järvastaden, Solna. Visionen för Järvastaden är att vara den trevliga och barnvänliga stadsdelen nära både stan och naturen. Därmed är det intressant att studera hur barnperspektivet har tagits in i planeringen av Järvastaden. En workshop samt en gåtur har genomförts med barn i åldern 10-11 år för att studera barnens visioner. En elektronisk enkätundersökning har även genomförts med Stockholms läns kommuner för att kartlägga kommuners arbete med barn i samhällsplaneringen. Idag planeras den täta blandstaden där blandningen av olika verksamheter och funktioner skapar liv och rörelse på gatan, i staden. De kvalitéer som värdesätts av barn i staden är gatan som lekmiljö samt naturen och lekplatsen. Att barn får vara med i planeringsprocessen och beskriva sina erfarenheter och kunskaper om närmiljön är viktigt då de är den grupp som framförallt använder och påverkas av utomhusmiljön. I Stockholms läns kommuner finns en uttryckt vilja att öka barns möjligheter till delaktighet i planeringen, det största hindret är dock bristande tid och den formella planprocessen.

No description available.