En del av förskollärares uppdrag innebär att bedriva undervisning och skapa förutsättningar för lärande samt att se till att leken får en central del i utbildningen (Skolverket, 2018). En aktuell fråga är dock hur stor plats leken får i dagens förskolor när undervisningsbegreppet fått en mer framträdande plats i Lpfö18 och förskolans verksamhet. Studiens syfte är tvåfaldigt. Studien syftar dels till att bidra med kunskap om vad undervisning och lek innebär och hur relationen till lärande definieras av ett urval förskollärare, dels till att bidra med kunskap om hur dessa förskollärare beskriver sitt konkreta arbete med undervisning och lek i förskolans verksamhet. Studiens syfte har besvarats med hjälp av följande frågeställningar: Vilka innebörder av undervisning och lek beskriver förskollärarna och upplever de att inskrivningen av undervisning i förskolans läroplan på något vis påverkat förskolans verksamhet? Hur beskriver förskollärarna relationen mellan undervisning, lek och lärande, och hur beskriver de att de konkret arbetar med detta? Vilken roll beskriver förskollärare att de och barnen har i undervisning och lek? De teoretiska utgångspunkter som använts i studien är socialkonstruktionistisk teori, utvecklingspedagogisk teori, lekvärldar och lekresponsiv undervisning. En kvalitativ forskningsmetod har använts där semistrukturerade intervjuer genomförts. Studiens resultat visar att undervisning är tolkningsbart, den kan förstås och utformas på olika sätt. Resultatet visar att undervisning, lek och lärande upplevs ha en självklar relation till varandra, resultatet visar däremot att det kommer till uttryck på ett varierande sätt. Vidare visar studiens resultat att det går att urskilja både för- och nackdelar med införandet av undervisningsbegreppet. Resultatet visar även att rollfördelningen mellan förskollärare och barn har betydelse för hur undervisning och lek förstås och utformas.

Vårt syfte med denna studie är att få kunskaper om hur förskollärare uppfattar lekens betydelse i förskolans undervisning. Forskningsfrågorna i studien har utgått från vilka uppfattningar förskollärare har om lekens betydelse för barn i förskolan samt vilken innebörd begreppet undervisning i förskolan har enligt förskollärarna. Studiens analys har sin teoretiska utgångspunkt i det utvecklingspedagogiska perspektivet och utvecklingspsykologiska perspektivet samt ur det kulturella perspektivet. Studien är genomförd med en kvalitativ metod då vi har utgått från semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare. I resultatet framgår att förskollärarnas förhållningssätt till lek har betydelse för hur leken används i barns undervisning i verksamheten. För att använda leken i undervisningssyfte behöver förskollärare vara närvarande i leken samt ha tid till att planera leken och dess miljöer i verksamheten.

No description available.

Vi vill med detta arbete öka våra kunskaper runt konflikter och hur man kan använda leken som metod för att lösa konflikter på ett konstruktivt sätt. Vårt syfte och våra forskningsfrågor är hur beskriver förskolepersonalen konflikt bland barn? Hur beskriver förskolepersonalen att de använder lek i konfliktsituationer? Vilka andra konflikthanteringsmetoder beskriver förskolepersonal att de använder? Metod delen beskriver vi hur vi har gått tillväga, genom en semistrukturerad kvalitativ studie där sex förskolepersonal har blivit intervjuade på olika förskolor i Norrland. Här beskrivs resultatet där följande visar att respondenterna tycker att definition av en konflikt är att vara oense om saker. Respondenterna beskriver även situationer där konflikter kan uppstå te x vardagssituationer eller i leken på förskolan. Förskolepersonalen kan då uppleva konflikter som en bagatell men för barnen kan det kännas jobbigt och barnen vet inte hur dom ska hantera detta. Respondenterna menar att en konflikt har två sidor och bör lyssnas på av båda barnen, eftersom barnen har olika uppfattningar av konflikten. Respondenterna menar att böcker och lek förstås på olika sätt av barnen, men genom att läsa och leka tillsammans med barnen så kan barnen fråga och fundera med förskolepersonalen, hur konflikter kan uppstå? Hur konflikter kan lösas? Osv. Vidare menar respondenterna att använda drama/rollspel tillsammans med barnen så kan barnen lättare följa med i diskussioner runt konflikten. Genom dessa sätt är samtalen runt konflikter bra för då blir inget barn utpekat utan får en bättre förståelse för konflikten samt dess betydelse med hjälp av förskolepersonalens.

Syftet med denna intervjustudie är att belysa åtta förskollärares uppfattningar om leken i relation till den dagliga undervisningen i förskolan. Hur beskriver förskollärare att undervisningen kommer till uttryck i förskolan och hur uppfattar förskollärarna relationen mellan lek och undervisning? Tidigare forskning visar att undervisningsbegreppet i förskolan tolkas på olika sätt av förskollärare och att undervisningen kan ske både spontant och vid målstyrda aktiviteter. Att förskolan skapar sig en egen form av undervisningspraktik beskriver tidigare forskning som viktigt för att barnens egen valda och lustfyllda lek ska bli central i undervisningen i förskolan och i enlighet med förskolans tradition. Studiens resultat visar på att leken är utgångspunkt för undervisning genom olika tillvägagångssätt. Vår studie synliggör även den komplexitet som leken i relation till undervisningen innefattar utifrånförskollärares uttryck av deras delaktighet och närvaro i barnens egenvalda och fria lek. Delaktighet,närvaro och miljön är vad förskollärarna beskriver som de viktigaste delarna av uppdraget för att leken ska bli central i undervisningen. / <p>Betyg i Ladok 210108.</p>

No description available.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen kring förskollärares förhållningssätt till barns fria lek. Vi har undersökt hur förskollärare beskriver sin roll i den fria leken och även hur förskollärare beskriver och förklarar de lekstrategier som barn använder sig av. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi har valt att intervjua åtta förskollärare kring deras roll i den fria leken. Vi har valt att spela in intervjuerna för att kunna vara mer närvarande vid intervjuerna och dessa har sedan transkriberats. Resultatet visar att respondenterna anser att det är av vikt att vara närvarande och lyhörd, passiv eller aktiv men även att låta barn få äga den fria leken. Slutsatsen av denna studie är att förskollärarna arbetar aktivt med att vara där barnen är genom att de placerar sig strategiskt i lokalerna för att kunna stötta barn i att hitta strategier vid den fria leken.

In this study we will present what causes influence pupils in the after-school program to end up in conflicts. The aim of this study is to investigate after-school teachers' perceptions of why conflicts occur in the after-school program. For the collection of our empirical material we chose qualitative interviews. The interviews took place in two different schools where we interviewed four after-school teachers from each school. The two schools are located in different parts of Stockholm, where one school is located in a multicultural area and the other in a monocultural area. We chose these schools in order to see what similarities and differences may cause conflicts to arise. In the analysis of the empirical material we used Vygotskij’s socio-cultural perspective as well as Thomas Jordan's perception about conflicts.The results of the study showed that there are a variety of reasons that cause conflicts to arise in the after-school program. The three most important factors that have emerged are the environment, the pupils 'social competence and the after-school teachers' knowledge of conflicts. Despite the demographic differences of the schools, the results were very similar. The clear difference between the schools was a social norm that influenced the pupils in the multicultural area to end up in conflicts.

Denna studie har undersökt skillnader mellan mannens och kvinnans roll i förskolan. Genom en intervjustudie med semistrukturerade intervjuer har två manliga och två kvinnliga förskollärare intervjuats om hur de ser på lek och lärande. Resultatet kom fram till att inga märkbara skillnader framträdde inom synen på lärande. Inom val av deltagande vid lek mellan männen och kvinnorna förekom det skillnader som visade att kvinnor föredrar rollekar och männen bygg och konstruktion. Inom synen på mannens roll i förskolan uppkom att männen ansågs behövas och en skillnad var att männen oftare fick ta på sig vissa roller som att spela fotboll med barnen och kvinnorna fick ta ansvar för omsorgen i verksamheten.

Syftet med studien är att genom förskollärares beskrivningar bidra med kunskap om lekens betydelser och förutsättningar i förskolan och utgår från två frågeställningar. Dessa är: Hur beskriver förskollärare lekens betydelser i förskolan och hur beskriver förskollärare lekens förutsättningar i förskolan? Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där fyra begrepp har valts ut, och fokuserats på i studiens bakgrund och diskussion. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där enskilda semistrukturerade intervjuer gjorts med sex legitimerade förskollärare. I studiens resultat beskriver förskollärarna leken som öppen och hur den alltid finns med på förskolan. Det framkommer också i beskrivningarna att leken har en betydande roll för barns lärande och sampel. Förskollärarna beskriver att tid och miljö är viktiga förutsättningar för leken i förskolan. De nämner också vikten om förskollärares förhållningssätt till lek och vad det bidrar med. Leken ses enligt förskollärarna som ett värde som öppnar upp för möjligheter i barnets värld.