Denna studie är resultatet av det arbete som jag har genomfört inom ramen för examensarbetet på lärarprogrammet vid Malmö Lärarhögskola. Syftet med arbetet har varit att se hur pedagogerna på förskolor ser på lek och lärande, att visa på pedagogernas betydelse i leken och lärandet samt att skapa en uppfattning om hur pedagogerna använder sig av leken i ett lärande syfte. / This study is the result of the work I have done in the educational work for the teacher training program at Malmö University. The purpose of this work was to see how teachers in preschool looks at play and learning, to show the teachers' role in the play and learning and to create a sense of how teachers use the game in a learning purpose.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka pedagogers arbete med jämställdhet och genus i barns lekar i förskolan där pedagogernas uppfattningar, val av arbetssätt samt möjligheter respektive utmaningar med detta arbete varit i fokus. Studien har en kvalitativ ansats och med hjälp av semistrukturerade intervjuer har empiri samlats in. I studien har åtta verksamma förskolepedagoger intervjuats och resultaten har analyserats med hjälp av Judith Butlers performativitetsteori samt det analytiska begreppet den heterosexuella matrisen. Övergripande visar resultaten att pedagogernas förhållningssätt och lekmiljöns utformning är de två viktigaste faktorerna i att främja ett jämställt lekande. Pedagogerna strävar efter att alltid se barnet som en egen individ snarare än som en flicka eller en pojke och kombinerar ofta olika pedagogiska strategier. Resultatet visar även att det är centralt att medvetandegöra fördomar och könsrelaterade förväntningar och att inte enbart pedagoger påverkar barn, utan att även vårdnadshavarna uppfattas ha en viktig roll. Samverkan mellan förskola och hem beskrivs både som en möjlighet samt som en utmaning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur verksamma lärare inom fritidshem ser på lekens innebörd i fritidshem och hur de arbetar med leken i sin verksamhet. Resultat inom tidigare empiriska studier har klarlagts för att fördjupa läsaren inom ämnet. Undersökningen har följt en kvalitativ linje då den innehåller fyra stycken intervjuer med utbildade lärare i fritidshem. Materialet från undersökningen har analyserats och jämförts med tidigare studier, teoretiska resonemang och slutsatser. Respondenternas svar har sammanfattats och ställts mot varandra. Resultatet av undersökningen går i enlighet med vad som konstaterats i tidigare studier och påvisar att leken har en stor innebörd i fritidshem. Både respondenternas svar och tidigare forskning har visat att man kan arbeta med leken på en mängd olika sätt för att främja elevernas utveckling och möjliggöra lärande. Lärarnas uppfattning stämmer överens med tidigare forskning och resultat i tidigare undersökningar där samtliga talar om hur väsentlig leken är för att utveckla viktiga förmågor hos barn. Flera av respondenterna i undersökningen har talat om möjligheten att utveckla sociala kompetenser och främja sociala relationer genom lek i fritidshem. Tidigare forskning har synliggjort att leken kan utveckla bland annat kognitiva, sociala och emotionella förmågor hos barn.

Bakgrund: Leken är en stor del av förskolans verksamhet som har två olika sidor, en av dem är lustfylld och rolig och den andra visar att det i barns lek kan förekomma asociala beteenden och exkluderingar. Det finns olika sätt som barn utövar asociala handlingar och exkluderingar på vilket är ett problem då förskolan ska arbeta mot att alla barn ska uppleva leken som lustfylld i lek tillsammans med andra barn.  Syfte: Syftet med studien är att få kunskap om hur förskollärare hanterar förekomsten av asocialt beteende och exkludering i barns lek. Metod: Denna studie har utgått ifrån en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna i studien har gjorts med 8 förskollärare från två olika förskolor samt kommuner.  Resultat: Studiens resultat visar att det förekommer mer asociala handlingar när barn leker tillsammans än när de leker ensamma. På förskolan finns det rollekar där barn kan ingå i lek tillsammans och studiens resultat visar att det är i rollekar som de allra flesta asociala handlingarna och exkluderingar sker. Det har framkommit att förskollärarna använder olika tillvägagångssätt för att hantera och motverka asociala beteenden och handlingar samt exkluderingar. Tillvägagångssätten som förskollärarna använder sig av för att hantera asociala beteenden är genom att vara närvarande, gruppera barn och använda sig av litteratur. För att motverka exkluderingar arbetar förskollärarna med att organisera miljön och leda och handleda barn för att exkluderingar inte ska uppkomma i barnens lek.

Bakgrund: Detta arbete handlar om lek och lärande i förskolan utifrån pedagogernas perspektiv. Inom förskolan diskuteras ofta lekens betydelse, den kunskap personalen har med sig från lärarutbildningen kanske inte alltid kommer till användning i det dagliga arbetet. Hur ser pedagogerna egentligen på lekens betydelse i lärandet? Syfte: Syftet är att beskriva hur pedagogerna tänker om begreppen lek och lärande. Vad är det som pedagogerna tycker är så utvecklande i leken och hur tänker de kring sin egen roll i den. Vilka hinder och möjligheter anser pedagogerna finns i nuvarande förskola för lek och lärande? Metod: Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer och har intervjuat fem pedagoger i förskolan.Resultat: Resultatet visar att pedagogerna i denna studie anser att leken är viktig för barnen och att vi som pedagoger behövs för att utveckla leken. Några pedagoger anser att i första hand att lek är lärande medan de andra menar att lekens grundsyfte är att vara lustfylld och rolig. Nyckelord: Förskola, lek, lärande och pedagog,

Denna studies syfte är att, utifrån Foucaults makt- och styrningsperspektiv, undersöka hur pedagogerna på två förskolor ser på lek. Anser de att det finns önskvärda och icke önskvärda lekar och varför man i sådana fall ser på dessa lekar på det sättet. Studien syftar även till att ta reda på hur pedagogernas synsätt tar sig uttryck i verksamheten, om det sker en styrning mot eller ifrån vissa lekar. Fem pedagoger har intervjuats och leken har observerats på två olika förskolor. Resultatet visade på ett par gemensamma egenskaper som pedagogerna förknippade med lek. Dessa var glädje, samspel och lärande. De lekar som pedagogerna såg som önskvärda hade ofta med samspel och samarbete att göra medan de icke önskvärda lekarna ofta var de fysiska lekarna som t.ex. jaga- och brottningslekar. Dessa fick dock ändå fortsätta ibland då man upplevde att barnen tyckte de var roliga och att de hade ett behov att leka dem. Studien visar på ett fokus kring det icke önskvärda. Styrningen sker framför allt från de icke önskvärda, genom att stoppa och avstyra och styrs sällan mot det önskvärda genom uppmärksamhet och uppmuntran.

Lärande, Lek och Drama / Learning, Playing, Drama

Syftet med vår undersökning var att studera barns sociala värld under skolrasten. Detta gjorde vi genom att observera och intervjua åtta barn från en andra/tredjeklass, vi intervjuade även klassens pedagog. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer. Tidigare forskning kring valt område visar att det är viktigt att få vara den del av gemenskapen och att mycket av barnens tid går åt till att skapa och underhålla relationer. Det är även viktigt att skolgårdsmiljön är varierad och inspirerande och att barnen leker på olika sätt i olika miljöer. I denna ålder umgås barn företrädesvis med andra av samma kön men det är acceptabelt att umgås över könsgränserna då man har ett gemensamt intresse. Denna undersökning visar hur barn i en andra/tredjeklass upplever skolrastens funktion, sociala värld och lek. Barnen har skapat en trygghet inom klassens gemenskap och detta har lett till att övergången mellan två olika skolgårdar upplevts som mestadels positiv. Vi kunde se skillnader mellan pojkars och flickors lek. Bollsporter var de mest populära aktiviteterna bland pojkarna medan flickorna rörde sig lite friare mellan skolgårdens alla aktiviteter. Studien visar att barnen skapade kompisrelationer efter olika kriterier, flickorna lekte oftast i små slutna grupper till exempel parvis medan pojkarna lekte i större och öppnare grupper. Pojkarna uppgav att det var deras gemensamma intressen som styrde kompisvalet medan flickornas kompisval utgjordes av att de hade känt varandra länge. Alla barnen var nöjda med de två olika skolgårdarna.

Vi har med vårt arbete Förskollärares syn på barns fria lek, haft som syfte att studera hur förskollärare ute i verksamheten ser på den fria leken och dess betydelse för barns utveckling. Vi undersökte om förskollärare såg den fria leken som ett sätt att främja barnens utveckling eller om de såg den som ett tidsfördriv. Våra frågeställningar blev därför: Hur tänker förskollärarna kring begreppet fri lek? Hur använder förskollärarna sig av den fria leken i arbetet med barnen? För att uppnå vårt syfte valde vi att intervjua fyra förskollärare, vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer, då vi ville att de skulle förklara sina tankar med egna ord. I resultatet hittade vi likheter och olikheter. En slutsats vi kan dra är att samtliga fyra förskollärare är överens om att barnen utvecklas i den fria leken. I sina svar om vad den fria leken betyder för barnet och dess utveckling kan man se en viss skillnad i deras medvetenhet om vad som är fri lek och vad som påverkar den. Forskningen vi läst om barns lek menar att det är en fördel för pedagoger att medverka i leken, vilket även några av våra intervjuade förskollärare menade. Nästa alla förskollärarna är gärna med och leker, de ser även till att barnen kan återuppta sin lek efter en aktivitet. De är alla väldigt måna om barnens lek men svarar olika på när man kan avbryta den.

Genom videoobservation och barnintervjuer har jag valt att undersöka en grupp femåriga barn på en förskola, för att försöka få svar på hur medvetna de är om sina egna känslor, andras känslor och om de är medvetna om hur de kan påverka varandras känslor. Min huvudfråga är: Hur förmedlar barn i femårsåldern sina känslor i leksituationer?Genom min undersökning har jag kunnat se att barnen är medvetna om sina egna känslouttryck, och att de fortfarande uttrycker sina känslor genom kroppsspråket. Barnen känner igen kamraternas känslouttryck och kan ofta förklara hur man märker om en kamrat är arg, ledsen eller glad. Jag har blivit uppmärksammad på lekens betydelse för den empatiska utvecklingen.Jag kan sluta mig till att nästan alla barnen i undersökningsgruppen har utvecklat känslomässig kompetens, vilket är det förts steget i att utveckla empatisk förståelse. Flickorna i studien reflekterar mer än pojkarna över kamraternas beteende och känslor.