Arbetet handlar om hur o/medvetna barn på två förskolor är om genus i deras vardagsliv. / This essay is about how childen at two kindergardens understands gender in their everyday life.

Studien är gjord för att skapa en förståelse av barns och pedagogers uppfattningar om vad som är lek. I genomförandet av studien har vi tagit foto på barnen i olika aktiviteter som vi sedan använde oss utav i intervjuer med barn och pedagoger. Det empiriska materialet har analyserats utifrån olika teoretiska utgångspunkter samt begreppen så som sociokulturellt perspektiv, karnevalisk lek, barnperspektiv, barns perspektiv, being och becoming.I resultatet framhålls olika typer av lekaktiviteter samt tankarna kring dem från pedagoger och barn. I resultatet lyfter vi fram de delade meningarna barn och pedagoger har kring lek samt vart de lägger fokus på inom leken. Vårt resultat pekar på att barn anser att lek är roligt och spänningsfyllt och lägger fokus på glädjen den bringar medan pedagoger anser lek vara något som är självbestämt och spontant. Pedagogers tankar kring lek handlar om att poängtera lärandet i leken.Nyckelord: barnperspektiv, barns perspektiv, becoming, being, karnevalisk lek, sociokulturellt perspektiv. / The study is designed to create an understanding of children's and teachers' perceptions of what play is. The implementation of the study, we have taken photos of the children in different activities that we then used in interviews with children and teachers. The empirical data have been analyzed from various theoretical assumptions and concepts such as socio-cultural perspective, carnivalesque play, children's perspective, the child's perspective, wellbeing and Becoming.This result highlights the different types of play activities and thoughts surrounding them from educators and children. In the result, we highlight the shared sentences children and educators around the game as well as where they put the focus on the game. Our results indicate that children believe that play is fun and suspenseful and focus on the joy it brings, while educators consider play to be something that is self-determined and spontaneously. Teachers thoughts about the game is about to emphasize learning in the game.Keywords: child's perspective, the perspective of children, Becoming, being, carnivalesque play, socio-cultural perspective.

Studiens syfte är att få en större förståelse för vilken betydelse miljön har för barns lek. Studi-en bygger på observationer från två avdelningar på två skilda förskolor. Vad kännetecknar barns lekmiljö på två skilda förskolor? Vilken lek kommer till uttryck i de skilda miljöerna? Vilka förutsättningar ger de skilda miljöerna för barns lek? För att få svar på studiens frågor används observationer som metod. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt förhållningssätt och tar utgångspunkt i barns livsvärld. Resultat och slutsatser visar att miljön på avdelningarna har betydelse för barns lek, men att även materialets placering och användningsområde ger olika förutsättningar för lek. Vidare har studien visat att yttre faktorer så som verksamhetens struktur, förskollärarnas förhållningssätt, samt barngruppens sammansättning har betydelse för vilka förutsättningar leken får i förskolan. I vår blivande roll som förskollärare vill vi ta med oss vikten av att utifrån observationer, forskning och barnens intresse och behov reflektera och skapa diskussion kring val av material och utformning av miljö för att skapa de bästa förutsättningarna för barnens lek.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur och om pedagoger anser att de arbetar med lek i förskolan. Våra huvudfrågor var: Hur anser pedagogerna att de arbetar med lek i förskolan? Vilken betydelse har lek för barns lärande? Vi gjorde en kvalitativ undersökning där vi intervjuade 12 olika pedagoger i olika åldrar och av olika kön. Vi använde penna och papper som instrument för att dokumentera vad som sades.Vi belyser olika teorier om lek i förskolan av teoretiker som Fröbel, Piaget, Knutsdotter Olofsson, Lillemyr med flera. Vi valde att fördjupa oss i pedagogens roll i leken, skillnader mellan pojkar och flickors lek, definitioner av lek samt vad barnen lär sig genom lek.Slutsatsen av arbetet blev att pedagogerna använder sig av lek i sitt dagliga arbete på förskolan. Leken sågs som ett naturligt sätt att nå barnen då leken alltid är tillgänglig. Vidare uppfattade de pedagogerna som vi intervjuade att det fanns skillnader mellan pojkars och flickors lek.

AbstractTitel: Lek och lustfyllt lärande i undervisningen under grundskolans tidiga år. Författare: Karolina Gryckiewicz och Ruzica FilipovicSyftet med denna studie är för att få en djupare förståelse och kunskap om hur pedagoger använder och talar om leken i undervisningen i grundskolans tidiga år. Vår frågeställning består därför av två frågor; Hur använder pedagogerna leken i undervisningen i grundskolans tidiga år? Hur talar pedagogerna om leken i undervisningen i grundskolans tidiga år? För att ta reda på detta använde vi oss av underfrågor som; Hur definierar pedagogerna lek respektive lärande? Eftersom begreppet lek är svårt att definiera anser vi att det vore spännande och se hur olika pedagoger definierar begreppet. För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av observationer och intervjuer, där vi först observerade lektionerna för att sedan intervjua de berörda pedagogerna. Det som vi anser ha varit intressant och som flera av pedagogerna nämnde var hur viktig kreativiteten och fantasin är för ett lekfullt lärande. En annan viktig aspekt i resultatet var hur olika men ändå lika pedagoger tänker kring lek och lärande. Trots att pedagogernas definition på lek varierade kunde vi konstatera att alla de berörda pedagogerna har en positiv inställning till lek och att den bör användas mer i undervisningen än vad den kanske gör idag.Studien gjordes på ett antal andraklasser på tre olika skolor i Malmö, där vi avgränsade till vilka ämnen vi skulle genomföra observationerna på. Dessa ämnen blev svenska och matematik eftersom vi anser att det är dessa som fokus främst ligger på i skolår två. Nyckelord: lek, undervisning, kreativitet, fantasi

AbstractVår undersökning handlar om lek och leksaker i förskolan. De barn som medverkat i vår undersökning är alla mellan ett och fem år och går på en kommunal förskola i södra Sverige. Syftet med vår underökning är att ta reda på hur barn leker på förskolan och hur de använder sig av leksaker i den fria leken. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka leksaker använder barnen i den fria leken? Hur använder barnen leksakerna i de olika åldrarna? Vilka lekar förekommer i den fria leken? Hur leker barnen i de olika åldrarna?De metoder vi har använt oss av för att få svar på våra frågeställningar är observationer och intervjuer. Vi har använt oss av tidigare lekforskare och deras teorier kring lek som varit relevant i vår undersökning. I resultatet redovisas vilka leksaker barnen använder sig av, samt hur barn i de olika åldrarna leker. Slutsatsen är att barnen leker med de flesta leksakerna som finns tillgängliga på förskolan. Men åldern och barnens lekutveckling påverkar hur de leker och på vilket sätt de använder sig av leksakerna.

Jag har gjort en undersökning om lekens betydelse i förskolan. Undersökningen är kvalitativ och syftar till att genom intervjuer och observationer fastställa hur viktig leken är för barnen i förskolan. Jag har sökt svar på mina frågor hos förskollärare och intervjuat dem om deras erfarenheter och uppfattningar. Jag har slumpmässigt valt ut fyra olika lekforskare, Maria Øksnes, Birgitta Knutsdotter Olofsson, Ole Fredrik Lillemyr och Margareta Öhman. Forskarna är ganska överens om att leken är en central aspekt av barns liv och av barndomen samt att leken är ett viktigt pedagogiskt verktyg för barns lärande och utveckling. Detta är också vad jag har kommit fram till i min analys och i mina slutsatser. Förskollärarna anser att leken är extremt viktig för barnen i förskolan och de menar att leken och lärandet går hand i hand. I förskolan sker lärandet ständigt, det upphör aldrig. Lärandet syns i det alldagliga, när barnen är i kuddrummet, i målarrummet och vid planerad och oplanerad aktivitet. I leken får barnen använda sina erfarenheter och sätta in dem i en kontext. Förskollärarna lägger mycket tid på att leken ska vara rolig och lustfylld. Som pedagoger försöker de så ofta som möjligt väcka barnens intresse och uppmuntra till nytt lärande. Förskollärarna menar att det är deras uppgift att stimulera leken så att barnen kan utvecklas och lära sig nya saker. Så ofta som det går försöker de medverka i barnens lek trots att tidsschemat inte alltid tillåter detta. Slutsatserna i mitt arbete visar på att leken har en ledande och central roll i förskolan och att lek och lärande går hand i hand.

Arbetets art: Examensarbete 15 högskolepoäng i Barn Unga Samhälle Sidantal: 38Titel: Dockor eller bilar, Barns resonemang om lek ur ett genusperspektivFörfattare: Lina Nilsson och Maida PilipovicHandledare: Lotta Bergman Datum: 2009-04-27Syftet: Syftet är att ta reda på hur flickor och pojkar resonerar om lek.Metod: I undersökning har vi utgått ifrån en kvalitativ metod som baseras på intervjuer och observationer som stöder till intervjuernaResultat: Vår uppfattning om vad barn har för resonemang om lek stämde bra överens med vad många filosofer och forskare tycker. Slutsatser som vi kan dra utifrån vår undersökning är att både flickor och pojkar uttrycker att lek är något som är roligt och glädjefullt. Barnen har en klar uppfattning om vad som är ”flickigt” och vad som är ”pojkigt” och normerna i barnens omgivning präglar deras resonemang på vad flickor och pojkar bör leka.Diskussion: I det stora hela fungerade vårt arbete bra och vi känner oss nöjda med resultatet. Nyckelord: Lek, Genus och Barns resonemang

Syftet med uppsatsen är att synliggöra pojkar i femårsålderns fria lek i förskolan samt de kvinnliga pedagogerna i verksamhetens syn på denna. De teoretiska utgångspunkterna i föreliggande studie är tidigare forskning inom ämnet som fokuserar på bland annat pedagogens roll i lekens värld, pojkars lek, lekens förutsättningar samt olika sorters lek. Birgitta Knutsdotter Olofsson är en av de forskare vars teorier och forskningsresultat ligger till grund för uppsatsens teoretiska bakgrund. Metoderna som används för att besvara frågeställningar och syfte är observationer av pojkarnas lek samt intervjuer med pedagoger för att få området belyst från olika håll. Sammanfattningsvis kan man säga att resultatet av min undersökning visar på att pojkar i sin fria lek ofta leker fysiska lekar samt att pojkars fria lek i viss utsträckning avbryts eller styrs av verksamma pedagoger samt att pedagoger upplever att pojkars fria lek inte sällan urartar och är i behov av en viss kontroll.

Syftet med det här examensarbetet är att få en djupare förståelse och mer kunskap om förskollärares syn på lek. Mina frågor är: Vad är lek och vad är lärande enligt förskollärare? Hur använder sig förskollärare leken för att utveckla barns lärande? Jag har gjort fem intervjuer med förskollärare från en förskola. Utifrån mina frågeställningar visar resultatet att: Leken är lärande av det vardagliga livet. Leken är frivillig och ska vara rolig. Det finns både fri och styrd lek. Vad barnen lär sig i leken var den sociala utvecklingen den framträdande. Lärande sker i alla moment i förskolan, i det vardagliga, när barnen är i dockrummet mm. För att barnen ska lära sig ska det vara roligt och att barnen får prova på. Förskollärarna lägger stor vikt på att leken ska vara lustfyllt och spännande. Även att man använder skoj och bus som vuxen. Det är också viktigt att observera barnet, leda barnen in i samtal mm.