Syfte med studien är att undersöka hur pedagogernas och barns syn på lek och lärande.Studien utgår från följande frågeställningar: Hur ser pedagogerna på sambandet mellan barns lek och lärande? På vilka sätt uppmuntrar och stödjer pedagogerna barnen i deras lek? Hur ser barn på lek ? Det är en kvalitativ studie där sex pedagoger och tio barn intervjuades. Alla barn som intervjuades var fem år gamla för att kunna besvara mina frågor.

Detta är en undersökning med ca 15 barn om deras tankar om lek och lärande. Barnen som är med i undersökningen är mellan 3-5 år. Barnen fick frågor som, Vad lär du dig i leken? Vem lär dig? När lär du dig? Syftet är att få barnens syn på deras lek och lärande. Detta har vi gjort genom att intervjua under lekens gång och enskilda intervjuer. Vi har sett likheter och skillnader i vårt empiriska material i förhållande till tidigare forskning och teorier. Det som intresserade oss var om vi kunde hitta svar på de yngre barnens tolkningar om lek och lärande. Resultatet visar på att barnen har svårt att se något samband mellan lek och lärande, de kan beskriva sin lek, men uppfattar inte alltid vad de lär sig i leken, bra lekar är många gånger sociala lekar tillsammans med andra barn. Lärandet är ofta stora händelser i barnens liv. Det är vanligt att barnen ser föräldrar, syskon, fröken som någon de kan lära sig av. / When I build a space rocket I learn - a study of children’s own thoughts about play and learning

Studiens syfte är att få en fördjupad kunskap om hur fantasi och kreativitet i olika lekaktivite-ter fungerar som en språkutvecklande situation. Arbetet är baserat på en kvalitativ metod i form av observationer som genomfördes med hjälp av kamera och anteckningar. I undersök-ningen deltog barn i åldern fyra till fem år, från en förskola i en ort mellan Malmö och Lund. Texten baseras på ett sociokulturellt perspektiv, där lärande sker i samspel inom ramen för ett socialt sammanhang och tidigare forskning. Resultatet visar att barnen använder fantasi och kreativitet under dagen i olika lekaktiviteter som t.ex. fantasilek, rollek, rita och konstruktions-lek. Detta uppstår genom återkoppling till egna upplevelser. Det framkommer även att begrep-pen fantasi, kreativitet och språkutveckling förs samman genom att i fantasilekar vågar barn prata mer allsidigt inför de andra, uttrycker sina åsikter och idéer, vilket leder till att deras ordförråd utvecklas. Barn som använder sig av fantasi och kreativitet i olika lekaktiviteter kan skapa proximala utvecklingszoner, med andra ord, möjligheter till lärande. Slutligen kan man konstatera att fantasi och kreativitet är en betydelsefull del av ett barns utveckling, och därför är det viktig att inte glömma bort det som är grundläggande för förskolans funktion, det vill säga, leken.

Syftet med detta arbete var att undersöka medvetenheten och lekens betydelse hos personal i förskolan och om det finns en samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om lekens betydelse för barns utveckling och den delen avslutas med en del om lek som en specialpedagogisk metod. Med hjälp av intervjuer av personal och rektorer har vi undersökt förskolepersonals medvetenhet om lekens betydelse samt om det finns en samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Vi har även undersökt om det finns skillnader mellan olika kommuner. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning på att rektorns inställning och medvetenhet om lekens betydelse har stor betydelse för hur mycket leken diskuteras och medvetandegörs i personalgruppen.

Syftet med vår studie var att få en förståelse för hur samspel mellan lekande barn ser ut i förskolan. Vi ville ta reda på vad det är som gör att samspelet i barns lekar ibland fungerar och ibland inte. Vårt intresse låg i att också att få veta vilka tankar pedagogerna har om barns samspel och hur de hanterar konflikter i barns lekar. Vi utgick ifrån frågeställningarna: Hur ser samspelet ut mellan barn i barnens lek på förskolan? Vad är det som gör att det uppstår konflikter i barns lekar? Vilka tankar har pedagogerna på vår valda förskola om samspel?Undersökningen gjordes på två avdelningar på två olika förskolor, den ena förskolan bedrev en femårsverksamhet och den andra hade barn i åldrarna ett till fem. På femårsavdelningen fick 15 barn medverka i vår studie av sina föräldrar och på den andra förskolan fick 14 barn medverka. De sju pedagogerna som arbetade på de båda förskolorna deltog i studien genom att svara på enkäter. Metoderna vi använde oss av i vår undersökning var observationer som dokumenterades med hjälp av penna och papper samt enkäter. Vi besökte förskolorna vid tre olika tillfällen. Vår tidigare forskning handlar om samspel, lek samt konflikter i lekar. Vi har valt den forskning som varit aktuell för vår studie. Slutsatserna vi gjort är att många samspelssituationer som sker i barns lekar fungerar bra om barn använder sig av lekreglerna. I samspel som fungerar sker lekar på lika villkor för de deltagande barnen. Dock har vi sett att barn använder sig av medvetna strategier för att skaffa sig makt i leken och exkludera andra barn. Som pedagog bör man vara uppmärksam på dessa strategier.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur barn och pedagoger upplever lek och lärande i förskolan. Anses lek och lärande höra ihop eller är de två tingen helt skilda ifrån varandra? Utifrån en kvalitativ undersökning har vi studerat barns och pedagogers uppfattning av lek och lärande. Studien visar på att pedagoger tydligt ser en koppling mellan lek och lärande, men även en upplevelse av att det förekommer en skillnad mellan lek och lärande, där barn leker för skojs skull och övar för ett lärande. Pedagogerna lägger stor vikt på lärandet i leken och namnger några av de företeelser barn utvecklar, bland annat samspel, konflikthantering, språk, social kompetens samt turtagning.Likaså är barnen medvetna om att de lär sig i leken, dock har de en omedvetenhet om vilket lärande som sker. Istället förklarar de hur de lär sig och kan tydligt beskriva detta. Barnen ser även skillnaden på lek och verklighet, och förklarar vad lek innebär för dem. / The aim of our work was to investigate how children and teachers experience playing and learning in preschool. Considered to play and hear together, or are the two things completely separate from each other?Based on a qualitative study, we have studied children's and teachers' perceptions of play and learning.The study shows that teachers can clearly see a link between play and learning, but also an experience of that there is a difference between playing and learning, where children play for fun and practice for learning. The teachers place great emphasis on learning the game and name some of the things children develop, including interaction, conflict, language, social skills and taking turns.Similarly, the children are aware that they learn in the game, however, they have an unawareness of what learning is happening. Instead, they explained why they are learning and can clearly describe it. The children also see the difference in the game and reality, and explains what the game means to them.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om samlingar på förskolan har någon betydelse för barns språkutveckling. Vår studie baseras på vilket förhållningsätt förskollärarna använder sig av för att stärka barnens språkutveckling. Den första frågan var hur tre förskollärare berättar att de förhåller sig till de yngre barnens språkliga lärande under samlingarna på förskolan. Den andra frågeställningen var hur förskollärarna förhåller sig till det språkliga lärandet under samlingarna på förskolan.Vi genomförde undersökningen på tre förskollärare som arbetar i samma arbetslag. I vår undersökning använde vi oss av observationer och kvalitativa intervjuer. Efter observationerna och intervjuerna kopplade vi samman vår empiri med tidigare forskning. Studien visar att samtliga förskollärare använder sig av olika metoder för att stärka barnens språk genom samlingar.

SammanfattningSyftet med undersökningen har varit att få en större förståelse för hur pedagoger arbetar med naturvetenskap i verksamheten. Jag har valt att använda mig av en intervjustudie för att förstå hur fyra förskolelärare vid fyra olika förskolor i Södra Sverige arbetar med naturvetenskap och hur de tolkar den reviderade läroplanen. Forskningen pekar på att många pedagoger finner att naturvetenskap är underutvecklat och att många har negativa erfarenheter från sin egen skolgång och att det kan vara en bidragande orsak till att ämnet inte drivs på ett sätt som många pedagoger hade önskat. Samtliga fyra pedagoger menar att det är bara fantasin och kreativiteten som sätter stopp för hur ”du” kan göra ämnet naturvetenskap roligt och lustfyllt.

No description available.

I have written about girls and boys and what toys they choose to play with and why they choose that specific toy. / Mitt arbete handlar om pojkar och flickors val av leksaker och vad de beror på. I arbetet finns också tips på jämställdhetspedagogik.