Lång, Karolina och Ström, Emma (2011) Lekens betydelse för barns språkutveckling iförskolan. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Denna studie är en undersökning av lekens betydelse för barns språkutveckling i förskolan. Syftet med studien var att undersöka lekens betydelse för barns språkutveckling i den styrda och den fria leken. Studien är baserad på lekobservationer och intervjuer med pedagogerna på förskolorna. Under studiens gång har vi kunnat se både kommunikation, samspel och talet i leken.Vygotskijs och Piagets teorier och forskning har varit till hjälp i analysen. Resultatet av vår studie är att leken har stor betydelse för barnens utveckling och i synnerhet språket. Observationerna som legat till grund för studien gav mycket material där vi kunde studera det talade språket. Observationerna i studien visade att leken får ta stor plats i verksamheterna och att pedagogerna är medvetna om lekens pedagogiska styrka och vikten av att den blir en del av vardagen. Slutsatsen av denna studie är att leken har stor betydelse för barnens språkutveckling.

Denna studie tar sin utgångspunkt i den nya läroplanen för förskolan där kravet på förskollärarens ansvar för undervisning tillkommit och lekens roll lyfts fram. Studien syftar till att undersöka hur förskollärare ser på begreppet undervisning i relation till lek samt hur undervisning som innefattar lek kan utformas i praktiken. På grund av att de två begreppen bildar ett nytt begrepp, lekresponsiv undervisning, har studien även syftet att undersöka hur förskollärare uppfattar begreppet lekresponsiv undervisning.    Studien utgick från intervjuer med fem förskollärare som analyserades utifrån fenomenografisk analysmodell. Resultaten visar att samtliga förskollärare kopplar undervisning till både planerade och oplanerade aktiviteter som utgår från barns intresse och behov. Även lekens centrala plats i undervisningen lyftes fram hos samtliga förskollärare. Den lekresponsiva undervisningen var ett relativt nytt begrepp och svårt att definiera enligt förskollärarna.

Syftet med studien är att bilda kunskap om förskollärarens medvetenhet kring makt i barnens lek inomhus. Frågeställningarna som användes för studien är: Hur upplever förskollärarna sin makt gentemot barnen i inomhusleken? Beskriver förskollärarna sin syn på barnens delaktighet vid utformning av förskolans inomhusmiljö? Studien är baserad på en poststrukturell teorin som har varit en vägledning genom hela studien. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ metod där sex förskollärare intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide.   Resultatet av studien visar att förskollärarna inte var bekanta med begreppet makt i förskolans undervisning. Resultatet visar även hur makt upptäcks i miljön och val av material som finns på förskolan. Samt vikten av barnens delaktighet och förskollärarens ansvar att ta in barnen i beslut om miljöns uppbyggnad. I resultatet kom det även fram att förskollärarna använder andra ord än makt exempelvis tillåtande och förhållningsätt för att beskriva makten de besitter.

Syftet med examensarbetet är att undersöka två frågeställningar. Den första frågeställningen är: Hur arbetar fritidslärare med lek utifrån de didaktiska frågorna? och den andra frågan är: Vilka didaktiska positioner intar fritidslärare när de arbetar med lek? och för att ta reda på frågeställningarna användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Vi genomförde tre semistrukturerade intervjuer med fem fritidslärare från två olika fritidshem. Teorin jag utgår från i analysen är de didaktiska frågorna och det didaktiska fyrfältsschemat. Resultatet visar att fritidslärare har bland annat en gemensam syn på att eleverna lär sig bland annat turtagning, sociala relationer och konflikthantering i lek. Vidare visar resultaten att fritidslärare delar in eleverna i lekgrupper och lekkompisar. Ett annat resultat visar att fritidslärarna brukar mestadels inta både processpositionen och den kaotiska/kreativa positionen när de arbetar med lek.

Är lek roligare på en nybyggd skolgård? Vi har valt att undersöka hur skolgården som rum påverkar leken. Vi har intervjuat åtta informanter på en skola i Skåne vars skolgård genomgått en totalrenovering. Med en kvalitativ metod har vi synliggjort deras uppfattning och upplevelser. Fyra elever och lika många pedagoger intervjuades med en intervjuguide som underlag. Frågorna berörde lek, material, normer, regler och känslor på skolgården. Intervjuguiden var tematiserad så att svaren skulle kunna tolkas via vår valda teori, Henri Lefebvres enhetsteori om rum. Informanterna beskriver hur skolgården uppfattas materiellt, vilka föreställningar som finns och hur den nyttjas för lek. Lagar, regler och normer styr en skolgård, elever kan inte springa hur som helst heller inte säga och göra precis som de vill, de förväntas bete sig på ett visst vis. Oavsett lekredskap, underlag och ålder så är pjätt en favoritlek vilket beskrivs av samtliga informanter. Pjätt kan lekas oavsett skolgårdens utformning, det enda som krävs är gemenskap.

Syftet med denna studie är att ta reda på om det finns lekar som förskollärare upplever som problematiska, icke önskvärda eller rent av förbjuder i sin verksamhet, vilka regler som finns för lek i deras verksamhet, samt vilka diskurser kring lek i förskolan som ligger till grund för dessa uppfattningar. Vi vill även undersöka hur förskollärarna själva ser på hur faktorer som genus och egna lekerfarenheter i barndomen har påverkat deras synsätt. Metoden för studien är enskilda intervjuer av semistrukturerad karaktär, samt analys av respondenternas utsagor utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv. Studiens resultat visar att det bland de intervjuade förskollärarna finns föreställningar om lek som bygger på diskurser om lek som lärande, utveckling och bearbetning. När det gäller reglering av lek så ges här uttryck för ståndpunkter som vilar på diskurser om att leken ska vara säker och bygga på samtycke och ömsesidighet mellan de som leker och att ingen får bli kränkt. En slutsats av studien är att det inom svensk förskoleverksamhet både existerar förhållningssätt om totalförbud mot vissa typer av lekar, till exempel vapenlek, men även förhållningssätt som accepterar sådana lekar. En annan slutsats är att pedagoger i förskolan kan uppleva att den pedagogiska miljön begränsar deras möjligheter att tillåta vissa typer av lekar.

Abstract        Swedish title;               Matematik på ett lekfullt sätt  – En videoobservationsstudie av barns lek i förskolan.   English title;                            Mathematics in a fun and playful way.                                     A video –observation study of children`s play in preschool   Author;                        Barbra Aparo   Language;                    Swedish with an English summary.   Supervisor;                  Gabriella Gejard   Examiner;                    Pia Maria Ivarsson   Term;               Spring 2017        The purpose of this study is to discover what types of mathematical activities that can arise from children`s free play. The study focuses on children between the ages of 3 and 6 years. In this paper, i explore how children through play engage in different mathematical activities. The research questions are; In what kind of situations do children use mathematical concepts?  How can the mathematics that arise in children`s play be categorized? The study is based on Alan Bishops six cultural and historic mathematical activities and variations theory. Alan Bishops mathematical activities were used to analyse and categorise the different types of mathematics that children engage in during their free play. Variations theory was used as a method to describe how children learn those mathematical activities that arise in their play and what they need in order for learning to occur.    Data were collected through qualitative methods and the primary data source for the study were video recordings. Results show that all the Alan Bishops mathematical activities arise in children`s free play. These activities are; counting, locating, measuring, designing, playing and explaining. The results also show that children in their free play explore patterns and shape, compare sizes, measurement, weight and volume, develop problem-solving, count things, group, sort, categorize and classify various objects.  Results also show how children in various play situations used mathematical concepts like large –small, heavy –light, long –short, same –different, more –less etc.   Keywords: Free play, play, mathematics, variation theory, children, mathematical activities, preschool                 Sammanfattning   Syftet med studien är att genom observationer undersöka om och i så fall vilken matematik som förekommer i barns fria lek. Jag har undersökt och observerat hur barn genom lek engagerar sig i olika matematiska aktiviteter. Denna uppsats är begränsad till att endast undersöka barn mellan 3 och 6 år. Jag använder mig av följande frågeställningar; I vilka situationer/lekar använder sig barnen av matematiska begrepp? Hur kan matematiken som förekommer i barnens lekar kategoriseras? De teoretiska utgångspunkterna är Alan Bishops sex kulturella och historiska matematiska aktiviteter och variationsteori. Bishops sex matematiska aktiviteter har jag valt för att analysera och kategorisera de olika matematiska aktiviteter som förekommer i barns fria lek. Jag har använt mig av variationsteori som ett verktyg för att beskriva hur barn lär matematik i leken, och vad de behöver för att kunna lära sig.   I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av videoobservationer. Resultatet visar att alla Bishops matematiska aktiviteter förekommer i barns fria lek. Dessa kategorier är räkna, mäta, lokalisera, förklara, konstruera/designa och leka.  Resultatet visar även att barn i den fria leken får möjlighet att utforska mönster och former, storlek, volym, mäta, räkna, utveckla problemlösning, sortera och kategorisera mängder av olika föremål. Resultatet visar också att barn i olika leksituationer bekantar sig med begreppen lika –olika, lång –kort, smal –bred, hög –låg, och så vidare.    Nyckelord: Fri lek, lek, matematik, matematiska aktiviteter, variationsteori, barn, förskola

Syftet med studien är att undersöka lekens betydelse för eleverna i det studerade fritidshemmet med miljön som utgångspunkt. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar, har en kvalitativ metod använts. Metoden innefattar semistrukturerade intervjuer i form av samtalspromenader. Studien utgår från barns perspektiv och olika teorier.   Resultatet visar att eleverna främst söker sig till lugna och estetiska miljöer och majoriteten av eleverna valde att beskriva inomhusmiljö. I resultatet framkommer att majoriteten utav eleverna väljer att’ ’pärla’’. Resultatet visar att eleverna har både positiva och negativa uppfattningar om lek i fritidsmiljö.

Syftet med denna studie är att bidra till kunskapandet om förskolebarns möjligheter till att skapa frizoner för egeninitierade lekaktiviteter. Förskolans hall utgör ett exempel på en sådan frizon och vi vill därför bidra till diskussionen om vad detta rum kan erbjuda. De frågeställningar som har väglett studien är ”vad och hur leker barnen i förskolans hall?” samt ”på vilket sätt använder de hallens materialiteter i sina lekaktiviteter?”. För att undersöka detta har vi genom en minietnografisk studie observerat lekaktiviteter i en förskolas hall och samtalat med barn och pedagoger. Vid analysen av det insamlade datamaterialet har vi använt oss av de teoretiska begreppen materialitet, performativa agenter och agens från den intra-aktiva pedagogiken. Begreppen har synliggjort hur olika faktorer påverkar varandra och med hjälp av dem kunde vi se hur de påverkade barnens egeninitierade lek. Resultatet i vår studie visar att barnen förvandlar sin omgivning, och materialet i den, till det de behöver i sin lek. Det materiellt-diskursiva såsom pedagogernas förhållningssätt, ramar och outtalade regler skapade ett handlingsutrymme för barnen som påverkade lekaktiviteterna. Studien synliggör att hallen, eller frizoner för barn, ger möjligheter för barnens egeninitierade lekar i livet på förskolan.

<p>I detta forskningsarbete har vi velat belysa barns fria lek i åldersindelade grupper på förskolan. Vi har utgått från frågeställningarna vilka lekar barnen väljer, vem de leker med och vilket lekmaterial de väljer. Vidare vad det är som påverkar dem i deras val av lek. De åldersintergrerade grupperna i vår undersökning har varit ett till tre år och tre till fem år.</p><p>Vi har använt oss av så kallad kvalitativ metod i vår undersökning. Undersökningen genomfördes på två förskolor, där vi var och gjorde vår studie för att undersöka hur leken ser ut. De tre metoder vi använt oss av är observationer, intervjuer med pedagoger och samtal med barn. Vi inledde studien med att observera barnen i deras fria lek för att få ett bra underlag till våra kommande intervjuer och samtal.</p><p>Resultatet som vi fann är att barnens fria lek skiljer sig mellan de olika åldersgrupperna. På ett till treårsavdelningen leker barnen mer spontant, de sysselsätter sig inte med samma aktivitet under längre tid utan växlar ofta. Det förekom inga tydliga könsskillnader i val av lek, lekmaterial och lekkamrater. Medan det på tre till femårsavdelningen var mer synligt att barnen valde lek, lekmaterial och lekkamrater utifrån sitt kön. Barnens lek var här mer fokuserad på en specifik lek som till exempel rollek, konstruktionslek och skapande lek. Gemensamt för de båda åldersgrupperna var att barnens valmöjligheter ökar i deras utelek så som val av lekmaterial och plats för leken.</p>