Genom hela förskollärarutbildningen har lekens betydelse för barns lärande varit tydlig och att vi som förskollärare har ett ansvar att se till att leken ligger till grund för allt som vi gör i förskolan. Syftet med denna studie är att belysa förskollärares förhållningssätt till barns lek i planeringen av verksamheten och på så sätt bidra med kunskap kring hur leken kan ta form i förskolans verksamhet. Genom intervjuer, som analyserats med fenomenografi som metodansats, har de två deltagande förskollärarna visat en uppfattning där de tar barnens lek på allvar. Resultatet visar att förskollärarna har ett förhållningssätt som genomsyras av en barnsyn där barn ses som medmänniskor. Förskollärarna planerar verksamheten på ett sådant sätt att leken får ta en stor plats där också barnen får inflytande. Förskollärares förhållningssätt är ett intressant fenomen som jag efter att ha genomför denna studie menar får konsekvenser för barns lärande och utveckling i förskolan. / Throughout the preschool teacher education, the importance of play for children´s learning has been clear. We as preschool teachers have a responsibility to ensure that play is the foundation of everything we do in preschool. The purpose of this study is to shed light on preschool teachers´ approach to children’s play in the planning of the activity and in that way contribute with knowledge about how play can take shape in the preschool activity. Through interviews, analyzed with phenomenography as a method approach, the two participating preschool teachers have shown a perception where they take children’s play seriously. The results show that preschool teachers have an approach that is permeated by a view of children where children are seen as fellow human beings. The preschool teachers plan activities in such a way that the play can take a large place where the children also have an influence. Preschool teachers´ approach are an interesting phenomenon that after completing this study I mean will have consequences for children´s learning and development in preschool.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om förskollärares syn på leken i förskolan och hur lärande kan ske genom lek. En sociokulturell teori i sammankoppling med lekteori (homo ludens) som behandlas med kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärarna. Resultatet visar att barn lär sig mycket och utvecklar sina kunskaper och förmågor inom olika områden som språk samt när de samspelar med varandra i både fri och planerad lek. Förskollärarnas roll är att ge barnen möjligheten att delta i miljöns utformning och att miljön ska skapas utifrån barns perspektivet. Slutsatsen av studien är att lek inträder hela tiden, och när som helst därigenom blir verklighet lärandet eftersom lärandet finns i allt barn gör. Förskollärarens närvaro har en stor betydelse i barns lek och lärande. Genom att förskolläraren ska vara närvarande och observera leken, uppfyller förskolläraren sin roll i att följa barns behov och intresse och planera verksamheten utifrån den här. Därför är det viktigt att förskolläraren, utgår från barns perspektiv i sitt yrkesmässiga förhållningssätt.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i fritidshem uppfattade sin makt i relation till elevernas lek samt hur de uppfattade att leken kom till uttryck på fritidshemmet. Denna studie utgick från Foucaults teorier om makt som disciplinerande, nyttiggörande och normaliserande (Foucault. 2017; Bartholdsson, 2008) samt Kanes (2015a) definition av lek som något som enbart kan skapas med och av barn. Valet av metod var en kvalitativ forskningsmetod genom användning av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare i fritidshem. Data analyserades genom en fenomenografisk inspirerad ansats. Resultatet visade att lek kan ses som fri av deltagarna, men enbart om en vuxen inte är närvarande eller bryter leken. Lärarnas position att påverka och bruka makt gentemot eleverna finns alltid där, i olika former. Deltagarna hade en stor respekt och en medvetenhet för sin maktposition och upplevdes vilja använda den på ett sätt som gynnar eleverna och deras lek. Lärarens blotta närvaro upplevdes påverka leken. Vuxenstyrda aktiviteter sågs som ett bra komplement till fri lek. Aktiviteterna styrdes åt ett visst håll för att hjälpa elever att utvecklas utifrån läroplanens mål, samt när lärarna uppfattade att det fanns ett behov hos eleverna av att bli styrda i lek. Makt i fritidshemmet kom till uttryck genom användningen av vuxenstyrda aktiviteter för att nå verksamhetens planerade mål.

Syftet med denna rapport är att studera leken på fritidshemmet ur ett genusperspektiv. Utgångspunkten är forskning kring genus i leken. I studien har tre fritidspedagoger intervjuats. I intervjuerna framgår att fritidspedagogerna uppfattar att eleverna fortfarande väljer könsbundna lekar men att det håller på att förändras och att eleverna allt oftare väljer utifrån det egna intresset. Pedagogerna i studien tycker att de kan se förändring av könsmönster och könsroller och att lekarna inte är så könsbundna som de varit tidigare.

Denna studie genomfördes i syfte att tolka och förstå några pedagogers uppfattningar om sitt deltagande i barns lek. Tidigare forskning inom området visar att pedagoger ofta är medveten om den betydelse som deras deltagande i barns lek har men att de saknar vidare kompetens och tid för att våga, kunna eller vilja delta. Arbetet har genomförts utifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att komma närmare pedagogerna i deras uppfattningar. I studien intervjuades och transkriberades åtta pedagogers uppfattningar enskilt av oss studenter. Resultat- och analysavsnitten har därefter utgått ifrån den hermeneutiska cirkeln som har varit vår metod i att tolka och förstå delar av arbetet för att kunna skapa en tillförlitlig helhet. Resultatet har därefter delats in i tre teman som är barns lek, pedagogers deltagande i barns lek och faktorer som påverkar deltagandet och barns lek. Dessa kunde efter tolkning av data delas in ytterligare med tre till fyra kategorier under varje tema. Efter att ha diskuterat tidigare forskning i förhållande till pedagogernas uppfattningar framkom det likheter gällande uppfattningar om att delaktighet i barns lek ska ske med försiktighet. Det framkom även att yttre- och inre faktorer kan påverka pedagogernas deltagande både positivt och negativt. Slutsatsen blev att pedagogerna visar en medvetenhet om den betydelse som deras deltagande har för barnen i leken och att det kan ske på flera sätt för att möta deras behov men att kringliggande faktorer påverkar deltagandets utsträckning. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

I denna studie presenterar vi pedagogers uppfattningar om den fria leken samt sitt deltagande i den fria leken utifrån pedagogernas egna perspektiv. Tidigare forskning visar att det inte finns en samlad syn på den fria leken samt pedagogernas deltagandet i den. Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppfattningar pedagoger har om sin roll i barnens fria lek samt vilka uppfattningar de har om den fria leken i förskolans verksamhet. Vi har valt att utgå ifrån frågeställningarna. Vad har pedagoger för uppfattningar om den fria leken samt vad har pedagoger för uppfattningar om sin roll i den fria leken. För att ta del av pedagogernas uppfattningar har vi i denna studie använt oss av en kvalitativ metod där vi kontaktat tio verksamma pedagoger i förskolan och genomfört semistrukturerade intervjuer för att komma fram till vårt resultat. Resultatet och diskussionen har fokuserat på de uppfattningar som pedagogerna i vår studie har samt variationen i det empiriska materialet. Pedagogerna i vår studie ansåg att den fria leken är viktig men att rutinsituationer samt planerade aktiviteter blir prioriterade över den fria leken och att den får ta plats mellan dessa situationer. Det framkommer också att det finns en delad syn på hur deltagande man ska vara i den fria leken som pedagog. Bidragande faktorer till detta kan vara att det är kort om personal på grund av den rådande pandemin samt att det saknas en samsyn om hur den fria leken ska prioriteras. Det framkom i studien att pedagogerna oftast faller in i en av fyra roller i barnens fria lek dessa är frånvarande observerande deltagande och aktiv. Resultatet av studien visade att pedagogerna i vår studie ser den fria leken som högt betydande för barnens lärande och utveckling och att de ser sin roll som viktig men vilken roll de tar i barns fria fria lek är inte alltid självklart eller ett eget aktivt val Studien visade på en variation av uppfattningar som finns bland verksamma pedagoger. Dessa handlade om hur de ser på sin roll i barnens fria lek samt vad deras uppfattningar om fri lek är. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Titel: Pedagogers och barns syn på fri lek - låtsaslek, roll-lek och fantasilek. Författare: Kaspar Svedenman Denna studie bygger på intervjuer med pedagoger och barn på en förskola. Metoden jag har utgått från är en etnografisk intervjustudie som baseras på en kvalitativ undersökning. Den har skett inomhus på en förskola. Barnen är i åldrarna 3 - 5 år. Syftet har varit att ta reda på barns och pedagogers syn på fri lek på en förskola. Fri lek definieras i det här arbete som fantasilek, roll-lek och låtsaslek. Resultatet synliggör att pedagogerna tycker att den fria leken är viktig för barnens sociala utveckling, kompetens och lärande. Pedagogerna framhäver även att deras roll har en påverkan liksom lärmiljön på den fria leken, medan barnen mer ser det som att leken leks och att det inte finns någon begränsning i tid och rum. Slutsatsen för studien är att den fria leken har en stor betydelse för barns utveckling, där de sociala färdigheterna och relationerna har en viktig funktion. Hur den fria leken ter sig påverkas av de olika yttre faktorerna såsom lärmiljön, lekmaterial samt pedagogers påverkan och medverkan.

Förskolan är en plats där barnet tillbringar en del av sitt liv som ska vara positiv. Ett av pedagogens viktigaste uppdrag som är formulerat av Skolverket är att individerna ska lära och utveckla som individ och gruppmedlem. Lek har en central roll i barns liv och är grunden för utveckling, lärande och välbefinnande. En annan del i barns liv är konflikter, de händer dagligen i barngruppen och de uppstår i alla situationer där finns mänskliga relationer. Många gånger uppstår konflikterna i leksituationer. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilket synsätt pedagogerna har i förskolan angående lek, konflikter och konflikthanteringsstrategier i förskolans verksamhet. I arbetet använder jag teorier som behandlar begreppen lek, fri lek, konflikt för att analysera pedagogernas syn på konflikt i leksituationer samt vilka strategier som pedagogerna använder sig för att hantera konflikter. För att kunna svara på mina frågeställningar har jag genomfört en kvalitativ undersökning med fyra förskollärare från olika förskolor. Resultatet av uppsatsens analys visar att pedagogerna ser att lek, fri lek och konflikter är en del av barns liv i förskolans verksamhet. De menar att konflikter är nyttiga och lärorika och med de utvecklar barn sin sociala kompetens. Pedagogerna upplever att “fri lek” lägger grunden för barn att lära sig hantera konflikter. Dessutom vill pedagogerna, trots att de menar att konflikter är lärorika och naturliga inte ha konflikter och har därför olika strategier för att konflikter inte ska uppstår. Pedagogerna använder arbete med förskolans fysiska miljö som en strategi för att ge en så bra miljö som möjligt för att undvika konflikter i barnens lek. Uppsatsen visar att pedagogerna har ett komplext och ibland motsägelsefullt förhållningssätt till konflikter i lek. Konflikter i lek ses som ett naturligt lärtillfälle men också något som man vill undvika, vilket görs genom planering av gruppsammansättning och miljöns utformning. / Preschool is a place where the child spends a part of his life that should be positive. One of the pedagogue's most important tasks formulated by the National Agency for Education is for individuals to learn and develop as an individual and group member. Play has a central role in children's lives and is the basis for development, learning and well-being. Another part of children's lives are conflicts, they happen daily in the group of children and they occur in all situations where there are human relationships. Conflicts often arise in play situations. The purpose of this work has been to investigate the views of the pedagogue in the preschool regarding play, conflicts and conflict management strategies in the preschool's activities. In my work, I use theories that deal with the concepts of play, free play, conflict to analyze the pedagogue's view of conflict in play situations and the strategies that the pedagogue uses to handle conflicts. To be able to answer my questions, I have conducted a qualitative survey with four preschool teachers from different preschools. The results of the thesis analysis show that the pedagogue sees that play, free play and conflicts are part of children's lives in preschool activities. They believe that conflicts are useful and instructive and with them children develop their social skills. The pedagogue feels that "free play" lays the foundation for children to learn to handle conflicts. In addition, pedagogues, even though they believe that conflicts are instructive and natural, do not want conflicts and therefore have different strategies for conflicts not to arise. The pedagogues use work with the preschool's physical environment as a strategy to provide as good an environment as possible to avoid conflicts in the children's play. The essay shows that the pedagogues have a complex and sometimes contradictory approach to conflicts in play. Conflicts in play are seen as a natural learning opportunity but also something you want to avoid, which is done by planning group composition and the design of the environment.

Studiens syfte var att undersöka hur fritidshemslärare och fritidspedagoger möjliggör för deltagande i fysisk och social lek under utomhusvistelsen. Detta går i linje med fritidshemmets uppdrag enligt del fyra i LGR 11 (Skolverket, 2019). Studien har genomförts med inspiration av grundad teori där data har samlats in genom icke-deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer av sex stycken utbildade fritidshemslärare eller fritidspedagoger som arbetar på fritidshemmet från fem olika fritidshem i Stockholmsområdet. Varje enskild observation har ägt rum under en eftermiddag utomhus och har följts upp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Utifrån databearbetning har kategorier skapats och analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet med de centrala begreppen fantasi och kreativitet samt stöttning och dessutom teorin affordance. Studiens resultat presenteras genom kategorier och underkategorier för att visa hur fritidshemslärare och fritidspedagoger möjliggör för fysisk och social lek under utomhusvistelsen. Dessa kategorier blev stöttning, deltagande och miljö. Möjliggörandet sker genom att stötta och försöka göra eleverna delaktiga i lekar alternativt lärarledda aktiviteter samt arbeta med miljön och dess erbjudande till eleverna. Slutsatsen är att fritidshemslärare och fritidspedagoger möjliggör för elevernas deltagande i fysisk och social lek genom ett medvetet förhållningssätt.

I läroplanen för förskolan (2016) står det bland annat att arbetslaget ska visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet. Ett av strävansmålen i läroplanen är att ”förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära” (Lpfö 98/2016, s. 9). Vår studie syftar därför till att skapa en förståelse genom att undersöka hur pedagoger upplever barn som drar sig undan den fria leken och hur de arbetar med inkludering av dessa barn. I studien använder vi oss även av det sociokulturella perspektivet för att få en djupare förståelse och analys för den empiri vi samlat in. För att uppfylla syftet skapade vi tre frågeställningar som lyder: Vad anser pedagogerna att deras roll är under den fria leken? Hur uppfattar pedagogerna barn som leker ensamma? Vad gör pedagogerna för att främja barns inkludering i lek? För att i sin tur ta reda på svaren till frågeställningarna genomförde vi kvalitativa intervjuer med sex kvinnliga förskollärare. I dessa intervjuer fann vi fyra teman som utgör vår resultat och analysdel, dessa är Lekens betydelse för förskollärare, Härvarande och närvarande förskollärare, Förskolemiljöns möjligheter samt En inkluderande verksamhet. Resultatet och slutsatserna utifrån våra frågeställningar och intervjuer visar på att förskollärarna ser på samt arbetar mer med inkludering i förskolan än vad vi från början trott. Förskollärarna anser sig vara härvarande och närvarande, de menar på att genom att vara där för barnen i den fria leken kommer de närmre varandra och kan bygga relationer. Utifrån dessa relationer kan de sedan skapa en verksamhet. De poängterar även att genom att vara närvarande kan de snabbare upptäcka om det pågår exkludering i barngruppen och på så sätt fortsätta med sitt arbete för en inkluderande verksamhet.