Syftet med den här studien är att undersöka vad pedagoger, verksamma i förskolan, definierar som våldsam lek samt vilken professionell roll pedagogerna anser sig ha till det när barn leker av det som pedagogerna anser är våldsamma lekar. Tidigare forskning om barns lek visar att leken är en stor del av barnens vardag på förskolan och inslag av våldsamma lekar förekommer dagligen på olika sätt. Pedagoger måste därför förhålla sig även till våldsam lek. Pedagoger i förskolan har en viktig roll att vägleda barnen genom leken för att bidra till barnens fortsatta lärande och utveckling. Studien utgår ifrån ett relationellt perspektiv och empirin har analyserats utifrån det. Den metod som använts i denna studie är semistrukturerade intervjuer där sju stycken pedagoger har intervjuats. Vårt resultat visade att pedagogerna hade problem med att veta hur närvarande de behöver vara i relation till våldsam lek. Empirin diskuterades i förhållande till den tidigare forskning som valts ut vilket visade sig ha många likheter. Ofta valde pedagogerna att styra barnens lek i en riktning som för pedagogerna var mer acceptabel och positiv, ändå syftade pedagogerna på att barnen hade inflytande över leken då de förde en dialog med barnen.

Den här uppsatsen behandlar de diskurser som finns i förskolans utomhusverksamhet samt de subjektspositioner förskolepedagoger intar vid utevistelse. I vårt resultat framkom diskurser som påverkar vilken subjektsposition har valt. De diskurser som har urskilts och behandlas är den motoriska utmaningen, fri lek och undervisning utomhus. Subjektspositioner är i den här undersökningen den roll som tilldelas, intas och erbjuds av pedagoger och det som möjliggör och begränsa hur de agerar i olika diskurser. Syftet med undersökningen har varit att bidra med kunskap för forskningsfältet. Den kunskap vi har önskat att bidra med innefattar hur komplexa subjektspositioner motiverar pedagogers agerande under barns utomhuslek i förskolan. Det empiriska materialet består av intervjuer med sex verksamma pedagoger, en förskolerektor samt observationer från två förskolor.  Genom en intervju och observationsstudie har vi undersökt hur pedagoger agerar under tiden när de vistas utomhus samt hur de själva anser att de agerar. Som stöd för observationerna användes även kartor för att visualisera resultatet. Empirin har analyserats med diskursanalys för att kunna urskilja och belysa de hur en diskurs möjliggör och begränsar olika subjektspositioner. Resultatet visade att den fria leken och barns motoriska utveckling är det som pedagoger upplever som syftet med utomhusvistelse. De subjektspositioner som konstruerades är “övervakaren”, “igångsättaren”, “omvårdaren” och “medlekaren/medforskaren”. Dessa fyra subjektspositioner har presenterats i resultatet. I diskussionen kopplas resultatet ihop med tidigare forskning och litteratur som framkommer i bakgrunden. Slutsatsen av arbetet är att pedagogerna tilldelas, intar eller erbjuds en subjektsposition som oftast innefattar att de inte är så aktiv med barnen som de hade velat men att det finns en medvetenhet hos pedagogerna om denna kultur. / <p>2019-12-20</p>

Syftet med uppsatsen är att utifrån aktör-nätverksteorin undersöka de aktörer och nätverket som uppstår under den fria leken i förskolan. Studien gäller det samspel och interaktioner som uppträder mellan olika aktörer i den specifika situationen av fri lek, samt de översättningar som uppkommer i relation till barnens lek. Genom observationer och med Aktör-nätverksteorin som metodologi nedtecknas en rik och detaljerad beskrivning av undersökningsområdet för att analysera de olika aktörerna i den dagliga verksamheten samt aktörernas agerande. Resultaten visar de olika mänskliga och icke-mänskliga aktörer som uppstår i barnens lek och som skapar nätverk som förändras i tid och rum. Slutsatsen av denna studie är att i fri lek sker interaktioner mellan aktörer där barnen lär sig mycket av varandra samt att de utvecklar sina kognitiva, sociala och emotionella förmågor i samspel med andra aktörer och tillsammans med stöd av pedagogen.

I denna kvalitativa studie undersöks hur förskollärare uttrycker att de uppfattar lek och ser på sitt egna engagemang i lek. Tidigare forskning visar att ämnesområdet behöver ytterligare kunskap då det finns få studier angående pedagogers arbetssätt i förhållande till leken. Studiens avsikt är att tillföra med mer förståelse till hur leken kan tillämpas för verksamma aktörers profession i förskola. För att uppnå studiens syfte besvaras tre frågeställningar. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare från olika delar i Sverige med olika lång yrkeserfarenhet. Vi analyserade datan av intervjuerna genom tematisk analys och innehållsanalys. Resultatet tolkas utifrån teoretiska begrepp, den proximala utvecklingszonen utifrån Vygotskijs syn samt tio interaktions-roller för att framställa förskollärares syn och engagemang i leken. Resultatet visar att det finns olika skäl till varför förskollärare engagerar sig i barns lek. Det framkom att förskollärarna använder sig av olika roller beroende på situation och tre roller visades vara mer framträdande. Samtliga förskollärare uttrycker även leken som viktig och betydande för barnen. En slutsats som dras utifrån resultatet och diskussionen är att leken är komplex att förstå då den möjliggör för mycket samtidigt som leken har ett egenvärde i sig. / <p>Betyg i Ladok 2022-06-05.</p>

Sammanfattning:Examensarbetet fokuserar på lekens betydelse för lärandet i förskolan och pedagogers syn på den reviderade Lpfö98. Vår problemställning handlar om att få en ökad förståelse för den styrda verksamheten, som syftar till att uppfylla strävansmålen kontra den fria leken, där barnen får utforska sig själva och sin miljö. Examensarbetet syftar till att skapa förståelse för hur pedagogerna förhåller sig till den styrda respektive den fria leken och hur pedagogerna arbetar med att integrera strävansmålen i verksamheten. Vi har valt att använda oss av kvalitativa och semistrukturerade intervjuer som metod i vårt arbete. Vi fick möta sex pedagoger på två olika förskolor. I examensarbetets resultat kan vi se att de pedagoger vi intervjuade anser att strävansmålen inte inverkar på den fria leken. Vi kan också se att dokumentationen vad gäller strävansmålens uppfyllelse är tidskrävande. Pedagogerna upplever att Lpfö98 rev.10 är konsekvent, tydlig och ger förutsättningar för en bra verksamhet.

Examensarbetet behandlar ämnet fri lek under den fria tiden på fritidshem. Syftet med arbetet var att få mer kännedom om hur barn på två fritidshem lekte och samspelade med varandra i ett lärande, samt hur fritidspedagogerna såg och förhöll sig till barnens lek under den fria tiden. Följande frågeställningar preciserades i arbetet: Hur leker barnen på två utvalda fritidshem? Hur förhåller sig fritidspedagoger till barnens lek under den fria tiden? En nyckelforskare vi använt oss av i arbetet är Maria Øksnes (2011) som beskriver skolan som en institution där leken och barndomen är institutionaliserad i dagens samhälle. Den nyckelteori och teoretiska ram som används i arbetet är en teori av Berger och Luckmann (2010) och idén om sociala konstruktioner. Insamlingen av det empiriska materialet skedde via observationer där det observerades hur barn lekte under den fria tiden. Observationerna användes sedan till grund för gruppintervjuerna som genomfördes med fritidspedagogerna. Slutsatsen blev att barn lekte väldigt olika och att leken under den fria tiden skiljde sig åt mellan fritidshemmen. På det ena fritidshemmet lekte barnen mer fantasirikt medan barnen på det andra fritidshemmet mer engagerades av fritidspedagogen för att starta lekar. Fritidspedagogernas förhållningssätt till barnens lek var jämförelsevis lika mellan fritidshemmen. Samtliga fritidspedagoger såg ett lärande och ett kunskapsutbyte i leken under den fria tiden, något de även ansåg var positivt. Fritidspedagogerna arbetade aktivt med konflikthantering och förebyggande av utanförskap.

Vi möter dagligen barn i förskoleverksamheten som väntar på att aktiviteter ska starta, många gånger är personal upptagna med annat som styr verksamheten vid dessa tillfällen. Vi har därför funnit barns väntan intressant eftersom vi har upplevt att det i väntan på förekommer lek och möten mellan barn som är viktigt att synliggöra. Vårt syfte med studien var därför att undersöka vilka lekar som sker i väntan på ur ett förskollärar- och barnperspektiv. Studien genomsyras av ett barndomssociologiskt perspektiv vilket grundar sig i människors möten då det skapas relationer och kamratkulturer. Vi valde att utgå från en kvalitativ metod där vi samlade in material i form av intervjuer i kombination med observationer. I samband med intervjuer och observationer fördes anteckningar med stöd av filminspelning och ljudupptagning. Vi besökte en förskola under fyra förmiddagar och observerade två olika barngrupper i olika åldrar samt intervjuande två förskollärare från vardera avdelning. I vårt resultat synliggörs rollek, besjälad lek och projektiv lek, tre vanliga lekformer som förekommer i väntan på och hur förskolläraren förhåller sig till dessa tillfällen. Förskollärarna har generellt sätt svårt att tillgodose barns inflytande i väntan på då de inte är medvetna om vad barn leker och tiden inte räcker till. Barns lek i väntan på influeras av förskollärarens förhållningssätt.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka pedagogers syn på den fria leken. Uppsatsen utgår från pedagogernas uppfattningar och upplevelser av den fria lekens betydelse för barns utveckling. Detta har undersökts genom intervjuer med tre verksamma pedagoger på en förskola i södra Sverige, vilken har getts det fingerade namnet Solens Förskola. Studiens teoretiska grundval baserar sig på forskningsområden som rör barns utveckling och lärande genom leken. Resultatet visar på olika möjligheter för pedagogen att använda leken och för att stödja och hjälpa barnen att utveckla sitt sociala samspel och lärande. Studien visar även att pedagogerna anpassar verksamheten efter barnens behov och därför inte arbetar efter en särskild mall i det utvecklande arbetet. Det sociala samspelet barnen emellan är centralt i verksamheten medan pedagogerna har ett stort ansvar och spelar en väsentlig roll i lärandet. Pedagogerna arbetar med att stimulera, uppmuntra, bekräfta och stödja barn att utveckla sig i sin lek och sitt samspel med andra.

AbstractHärstedt, J & Nilsson, L (2011) Barns lek i inomhus- och utomhusmiljö (How children play in indoor and outdoor environment) Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet är att undersöka om leken varierar inomhus och utomhus på en förskola och i så fall hur samt vad rummet och dess miljö har för betydelse för barnens lek. De metoder vi valde var videoobservationer av barnen och intervjuer med förskollärare på en förskola. Undersökningsgruppen bestod av fyra förskollärare samt fem pojkar och fem flickor i åldern fem år. Vi har studerat tidigare forskning om lek. Vi har tittat närmre på Knutsdotter Olofssons och Pramling Samuelssons teorier om leken för att få en fördjupad kunskap om begrepp som inomhuslek och utomhuslek samt miljöernas påverkan på leken.Resultatet visade att skillnaden blev annorlunda mellan inomhus- och utomhuslek. Detta berodde främst på att när barnen var utomhus hade de större ytor att röra sig på än inomhus. Det berodde även på att utomhus transformerar barnen i större utsträckning än inomhus därför att det är mer abstrakt där ute och då får barnen chans att använda sin fantasi mer medan inne är det mer konkreta saker och de använder då inte sin fantasi på samma sätt. Resultatet visar även att mycket av barnens lek påverkas av pedagoger. Även miljön har en inverkan på barnens lek.

Bakgrund: Forskning visar att 86 procent av alla barn i Sverige (1-5 år) är inskrivna på förskolor. Barn spenderar mer än hälften av vistelsetiden på förskolan åt fri lek. Fri lek är något barn i förskolan ägnar sig åt dagligen, den ses ofta som en lustfylld aktivitet där barnen som deltar får ett socialt utbyte och gemenskap. Den fria leken kan både ses som ett tillfälle där barn kan fantisera, samspela och utvecklas, men också som ett tillfälle där konflikter kan uppstå, då fri lek ofta sker utan en pedagogs inblandning. Maktutövning och förhandling om olika positioner i den fria leken får ett större utrymme än i lek som pedagoger introducerar och deltar aktivt i. I läroplanen för förskolan går det att utläsa att en aktiv närvaro av pedagoger skapar möjlighet för barnen att hantera konflikter som kan uppstå.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan ser på de konflikter som kan uppstå i barns fria lek. Metod: Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats, där semistrukturerade intervjuer med 6 verksamma pedagoger i förskolan har genomförts. Resultat: Resultatet visar att pedagoger uppfattar barns fria lek som ett tillfälle där de vuxna involveras i olika grad beroende på vilken roll de blir tilldelade. Det kan vara en passiv roll som åskådare, eller som en aktiv lekkamrat. Vidare framkommer det att pedagoger uppfattar att konflikter i den fria leken är något som sker dagligen. Det framkommer även att konflikterna orsakas av bland annat brist på ord och faktorer i miljön. Dessutom visar resultatet att pedagogers uppfattningar kring sin roll i konflikter i barns fria lek är att de intar en stödjande roll åt barnen. Pedagoger beskriver att de behöver agera medlare, tolk, samtalspartner och stöd, för att barnen ska ges möjlighet att kunna hantera en konflikt.