Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers relation till barns fria lek i förskolan, utifrån ett makt- och styrningsperspektiv. För att kunna få syn på detta har vi använt oss av en kvalitativ studie med observationer som metodval. Under våra observationer har vi tagit hjälp av ett observationsschema för att se hur pedagogerna agerar under barnens fria lek och vilka tekniker som eventuellt används för att styra barnen till och från olika lekar. Studien har genomförts på två förskolor i två olika kommuner, där barn i åldrarna tre-fem år har befunnit sig. Utifrån studiens syfte har ett resultat synliggjorts, där fyra kategorier vuxit fram baserat på olika tekniker pedagogerna styr barnen i deras fria lek. Kategorierna är pedagoginitierad lek,reglering mot önskvärd lek, disciplinerande teknik och inne- och uteslutande teknik. Ofta upptäckte pedagogerna lärandepotentialen i barnens lekar och leken blev således riktad åt det hållet. En del av barnens lekar avbröts relativt omgående för att de antingen upplevdes för högljudda eller rörliga, eller i förebyggande syfte för att minska konflikter. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Syftet är att undersöka om och hur fritidslärare uppfattar den fria leken som utveckling för barnen på fritidshemmet. Vi vill även undersöka fritidslärares pedagogiska förhållningssätt gentemot den fria leken samt aspekter fritidslärarna ansåg hämmar eller främjar den fria leken i fritidshemmets verksamhet. Resultatet i den här studien visar att fritidslärare anser att den fria leken är viktig för barnens utveckling i olika perspektiv bland annat både socialt, mentalt och motoriskt. Fritidslärare har ett pedagogiskt förhållningssätt där de använder den fria leken som en metod att uppfylla fritidshemmets uppdrag och mål. Det framgår även att aspekter som material, lokaler och fritidslärare själva har en påverkan i vad som hämmar samt främjar den fria leken. Det lyfts bland annat fram erspektiv kring vardagliga rutiner och lekens prioritering som ett argument till hämmande och främjande för den fria leken. Metoden för att utföra den här studien har sin grund i kvalitativ forskningsmetod där kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts för att få fram empiriskt material för den här studiens resultatoch analysdel

<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

<p>Denna uppsats är en sammanfattning om hur min designprocess såg ut under våren 2010 då jag arbetade med mitt examensprojekt.</p><p>Grundstenarna i projektet var att det skulle vara en produkt som riktade sig mot barn och att jag ville hitta min inspiration i segelbåtar. Att det blev dessa två kombinationer är att jag ville göra någonting som verkligen representerade mig själv. Jag är mycket fascinerad av barn och deras tänk och älskar att arbeta och vara omkring barn. De dömmer en inte som vuxna kan göra och deras synsätt är öppet och har inte blivit allt för påverkat av samhället än.</p><p>Segelbåtar sedan beskriver min uppväxt. Är född och uppvuxen på västkusten och båtar och havet har fått stor betydelse för mig. Varenda sommar sedan födseln har spenterats utan på havet.</p><p>Med detta i huvudet så påbörjades mitt designarbete. Både blott, svett och tårar spilldes under denna tid. Men när allt väl var färdigt kunde jag inte vara annat än nöjd.</p><p> </p><p>Vårterminens projekt resulterade i ett barnbord/målarbord. Ett bord som i bordsskivan har flera lådor till förvaring av t.ex. sin leksaker eller pennor, samt att hela bordsskivan, även underdelen är målad med griffeltavel-färg. Inspirationen av lådorna fick jag från bordet vi har i vår segelbåt, formen hittade jag på ett papper som var fyllt av skvätt vattenfärg.</p>

No description available.

Med denna studie vill jag få en djupare förståelse i hur barn som har svårigheter i att uttrycka sig via tal, använder sig av olika kommunikationsformer för att skapa mening och integrera tillsammans. Den frågeställning som genomsyrar hela arbetet är: Hur kommunicerar barnen med varandra? Använder de sig av teckenspråk? Blir de förstådda? För att undersöka detta använde jag mig av kvalitativa observationer på en förskola där det vistades både barn som hade hörselskada och barn som kom från olika länder. Denna förskola använder sig av tecken som stöd i vardagen. Resultatet visade att det inte enbart var hörselskadade barn som använde sig av teckenspråket utan även de barnen som hade annat modersmål. Barnen tog hjälp av teckenspråket i leken för att kunna visa sina känslor och kommunicera med de andra.  Även kroppsspråket och mimiken användes flitigt under lekarnas gång. Observationerna som gjordes visade att det ibland kunde uppstå missförstånd bland barnen även ifall de oftast förstod varandra. Teckenspråket blev ett hjälpmedel i leken för de barn som av olika anledningar behövde stöd i kommunikationen. Genom att medvetet använda teckenspråket som en del i vardagen får verksamheten ett sådant förhållningssätt som varken pekar ut eller diskriminerar de barn som är i behov av teckenspråk. / With this study, I want to gain a deeper understanding for how children, who have difficult to express themselves through speech, use various forms of communication to create meaning and integrate together. How do the children communicate with each other? Do they use sign language when they play? Will they be understood? To examine this, I used qualitative observations at a preschool where both children who had hearing impairment and children who came from different countries participated. The preschool used sign language in everyday life. The result showedthat itwas not onlydeafchildrenwho usedsign languagebut also thechildrenwith another mother tongue. The children usedsign languagein the gametoshow their feelingsand to communicatewith the others.Eventhe body languageandfacial expressionswere used extensivelyduringthe game. The observationsthat were madeshowed thatitcould sometimesbe misconceptionsamongchildrenevenifthey mostlyunderstood each other. Sign languagebecamea toolin the game forthose childrenwho, for variousreasons, neededsupportto communicate.By deliberatelyusesign language asapartof everydayactivity the preschool getsuch an approachthat it is neitherpointingoutordiscriminatethose children whoare in need ofsign language.

Detta examensarbete består av två delar. Dels en rapport, i vilken vi redogör för vårt syfte, vår metod och vårt resultat. Den andra delen är produkten av vårt utvecklingsarbete, en lärarhandledning. Syftet med detta utvecklingsarbete är att utifrån vad som framgår i forskning och litteratur ta fram en lärarhandledning som fokuserar på att träna elevers engelska kommunikativa förmåga.För att utvärdera vår lärarhandledning valde vi att göra en mindre enkätstudie. Studiens resultat visade att aktiviteterna i vår lärarhandledning var mycket uppskattade och användbara. Slutsatser vi kan dra utifrån vårt arbete är att det inte verkar finnas någon egentlig nackdel med tidig start i engelska. Det finns även ett behov av att titta närmare på vilka läromedel som finns att tillgå i engelska för de yngre åldrarna och hur de är utformade.

No description available.

Den här studien är ett kunskapsbidrag avseende barns användning av förskolors utomhusmiljö samt barns inkludering i utveckling av förskolegårdars lekmiljö. Studiens syfte är att tolka samt skapa förståelse för de deltagande förskolebarnens subjektiva upplevelse av sin förskolegård. Studiens forskningsfrågor behandlar vilka slags lekar barnen ägnar sig åt i de utvalda lekmiljöerna, vad som möjliggör barnens lek samt vilka hinder som finns för barnens lek. Studiens teoretiska utgångspunkter är handlingserbjudanden. Genom pedagogernas handlingserbjudanden till förskolebarnen kan lekmiljön och därmed barnens fysiska rörelsemönster påverkas. Vidare kan handlingserbjudanden gällande ett föränderligt och mobilt lekmaterial vidareutveckla gestaltningsleken. Jag har valt att använda mig av gåtursmetoden som datainsamlingsmetod samt Grundad teori (Grounded Theory) som analysmetod. Utifrån förskolans uppdrag att utgå från barnens behov och intresse bör förskolan ta del av samt vidareutveckla barnens tankar kring förskolegårdens utformning. För att inspirera och leda pedagogerna framåt i detta arbete vill jag genom min studie påvisa arbetsredskap som kan användas i arbetet med att utforma platser på förskolegården som intresserar barnen och stimulerar deras lek. Studiens resultat visar att påverkansfaktorer på barnens lek är lekmiljöns utformning, tillgängligt lekmaterial samt förhållningsregler. Analysen visar att genom pedagogers handlingserbjudanden samt en tillåtande, stimulerande samt utmanande lekmiljö kan barnen få natur- samt lekupplevelser och utveckla sina fysiska färdigheter. Studiens slutsats belyser att arbetsredskap såsom pedagogisk dokumentation, reflekterande samtal, observationer samt samtal med barnen kan vara passande för att göra barnen delaktiga i utformningen av förskolans utomhusmiljö.